Grundläggande rättigheter i EU
Alla EU-medborgare åtnjuter samma grundläggande rättigheter på grundval av värdena jämlikhet, icke-diskriminering, människans värdighet, frihet och demokrati. Dessa rättigheter garanteras och fastställs i EU-fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna.
EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna
EU bygger på värden som grundläggande rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Dessa värden är centrala för EU:s syfte och principer, och EU strävar efter att skydda och främja dem både inom och utanför sina gränser.
I stadgan om de grundläggande rättigheterna garanteras alla människors grundläggande rättigheter i EU. Den fastställer de personliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som alla i EU har. Stadgan antogs 2000 och blev rättsligt bindande 2009, när Lissabonfördraget trädde i kraft. Detta innebär att alla EU-institutioner och EU-organ är bundna av stadgan, liksom medlemsländerna när de genomför EU-lagstiftningen.
Stadgan innehåller 50 artiklar som omfattar rättigheter inom följande områden:
- människans värdighet
- friheter
- jämlikhet
- solidaritet
- medborgarnas rättigheter
- rättvisa
Dessa följs av allmänna bestämmelser om tolkning och tillämpning av stadgan.
Genomförande av stadgan
Varje år lägger kommissionen fram en rapport om tillämpningen av stadgan, som sedan kan följas upp i rådet genom godkännande av slutsatser. I allmänhet behandlar slutsatserna flera frågor såsom icke-diskriminering, asyl och migrationsrättigheter, barns rättigheter, rasism och främlingsfientlighet samt våld mot kvinnor.
EU kan vid behov även anta lagstiftning för att säkerställa skyddet av de rättigheter som anges i stadgan. Lagstiftningen omfattar frågor såsom rätten till en rättvis rättegång och skyddet av personuppgifter.
EU:s anslutning till konventionen om mänskliga rättigheter
Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är ett internationellt fördrag som syftar till att skydda de mänskliga rättigheterna och de politiska friheterna i hela Europa. Den antogs 1950 och alla 27 EU-länder är parter i den.
För att säkerställa att EU och EU-rätten omfattas av samma normer som EU-länderna måste EU enligt Lissabonfördraget ansluta sig till konventionen.
EU:s anslutning skulle fullfölja skyddet av EU-medborgarnas och andra européers grundläggande rättigheter och stärka gemensamma värderingar. Den skulle också göra EU-rätten effektivare och göra skyddet av de grundläggande rättigheterna i Europa enhetligare.
Den 18 december 2014 lämnade EU-domstolen ett negativt yttrande om avtalsutkastets förenlighet med EU-fördragen. Ett ändrat utkast till avtal har överlämnats till EU-domstolen för ett nytt yttrande.
Rådets roll
Skyddet av de grundläggande rättigheterna är en övergripande fråga som påverkar alla områden av EU:s verksamhet. Det innebär att alla rådets organ måste ta hänsyn till detta i sitt arbete geneom hela lagstiftningsprocessen, oavsett nivå och vilka frågor de behandlar.
Dessutom finns ett specialiserat organ, arbetsgruppen för grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer, som behandlar alla frågor som är direkt kopplade till de grundläggande rättigheterna.
Samarbete med EU:s byrå för grundläggande rättigheter
Rådet upprätthåller ett nära samarbete med EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Detta omfattar
- antagande av den rättsliga grunden och dess programdokument
- uppföljning av byråns årsrapport och andra studier och rapporter som är relevanta för rådets arbete
Byråns årsrapport ligger också till grund för diskussionerna i rådet om utarbetandet av slutsatser om genomförandet av stadgan.
Den 5 april 2022 antog rådet ett utökat mandat för byrån.
-
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
-
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Läs mer:
Skydd och främjande av mänskliga rättigheter
Shaping the EU as we know it: the Lisbon Treaty
Dataskydd inom EU
Senast ändrad: 4 december 2025