"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet nådde en överenskommelse om en gemensam ståndpunkt (allmän riktlinje) om ett förslag till åtgärder för en hög gemensam nivå av cybersäkerhet i hela EU.
Syftet med förslaget är att förbättra resiliensen och incidenthanteringskapaciteten för både den offentliga och den privata sektorn och för EU i stort. Det nya NIS 2-direktivet ska ersätta de nuvarande nätverks- och informationssäkerhetsreglerna (NIS-direktivet).
Det nya NIS-direktivet blir avgörande i arbetet med att stärka cybersäkerheten i vår alltmer digitaliserade värld, där cyberhot kan få oöverträffade konsekvenser för samhället, ekonomin och demokratin. Direktivet visar också att EU går i bräschen för lagstiftning om cybersäkerhet.
Boštjan Koritnik, Sloveniens minister för offentlig förvaltning
Rådet utvärderade framstegen med den föreslagna rättsakten om artificiell intelligens. Utkastet till förordning har som syfte att främja utveckling och spridning på hela den inre marknaden av säker och laglig artificiell intelligens (AI) som respekterar de grundläggande rättigheterna.
Rättsakten om artificiell intelligens har från början varit en av det slovenska ordförandeskapets prioriteringar, och vi har arbetat intensivt med detta banbrytande och komplexa förslag. Vi har strävat efter att göra så stora framsteg som möjligt, och jag är glad över att vi har lyckats ta fram det första partiella kompromissförslaget. Det som ingår i vårt förslag, bland annat tillämpningsområde, definitioner och krav för AI-tillämpningar med hög risk, är särskilt viktigt, eftersom det har stor inverkan på hela texten. Att döma av de första reaktionerna skulle jag säga att vi är på rätt väg, och det tillträdande ordförandeskapet kommer nu att föra detta viktiga arbete framåt.
Boštjan Koritnik, Sloveniens minister för offentlig förvaltning
Rådet höll en riktlinjedebatt om digitala rättigheter och principer.
Debatten kommer att vara vägledande för kommissionen i arbetet med den slutliga utformningen av förslaget till interinstitutionell förklaring om denna fråga, i enlighet med kommissionens meddelande ”Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet”. De digitala principerna kommer att ha som mål att ge bättre information till människor som är engagerade i den digitala miljön och samtidigt tillhandahålla en referens för beslutsfattare och digitala operatörer.
Den diskussion vi nu haft visade att en europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer kan ha ett tydligt värde när det gäller att planera framåt för EU:s digitala decennium. Den bör också vara det första steget mot att fastställa ett globalt riktmärke tillsammans med de partner som ställer sig bakom EU:s demokratiska värden.
Mark Boris Andrijanič, Sloveniens minister med ansvar för digital omställning
Under diskussionen gav ministrarna sitt starka stöd för en högtidlig interinstitutionell förklaring om digitala rättigheter och principer, som skulle klargöra att samma grundläggande rättigheter är lika giltiga online som offline.
Enligt ministrarna bör förklaringen återspegla centrala europeiska värden, däribland en människocentrerad, inkluderande och hållbar digital omvandling, rättsstatsprincipen och principen att ingen får hamna på efterkälken.
Bland de principer som skulle kunna ingå i förklaringen kan nämnas att främja tillgången till tillförlitlig och ekonomiskt överkomlig konnektivitet samt en öppen, rättvis, säker och tillförlitlig onlinemiljö. Många ministrar framhöll vikten av att öka den digitala kompetensen, medvetenheten och egenmakten samt behovet av att skydda barn.
Flera ministrar påpekade att man i förklaringen bör ta hänsyn till befintliga förklaringar och internationella avtal. Förklaringen skulle också kunna fungera som referens för likasinnade internationella partner.
Kommissionen lovade att färdigställa förslaget och lägga fram det så snart som möjligt under det kommande ordförandeskapet.
Rådet noterade framstegen med förslaget till förordning om en europeisk digital identitet (ett europeiskt e-id).
Förslaget ska ge en enhetlig, driftskompatibel och säker ram för en europeisk digital identitet som ska vara tillgänglig för alla EU-medborgare, invånare och företag i EU. Den nya europeiska e-identitetsplånboken skulle göra det möjligt för alla européer att få tillgång till onlinetjänster utan att behöva använda privata identifieringsmetoder eller dela personuppgifter i onödan.
Ministrarna utvärderade framstegen med ett förslag till beslut som inrättar 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet”.
Syftet med förslaget är att göra digitaliseringen till motorn för ekonomisk tillväxt och social välfärd i Europa genom att stärka EU:s digitala ledarskap och medborgarnas och företagens egenmakt. I förslaget anges särskilda digitala mål som EU som helhet förväntas uppnå till årtiondets slut, i enlighet med det ursprungliga meddelandet om den digitala kompassen av den 9 mars 2021.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget i diskussionerna om aktuella lagstiftningsakter.
Dataförvaltningsakten
Ordförandeskapet nådde en politisk överenskommelse med Europaparlamentet om den föreslagna dataförvaltningsakten den 30 november 2021. Ordförandeskapet tänker lägga fram den överenskomna texten för godkännande av medlemsländernas företrädare den 15 december.
Den reviderade roamingförordningen ska säkerställa att surffri mobil roaming kan fortsätta efter det att de nuvarande roamingreglerna upphör att gälla den 30 juni 2022. Ordförandeskapet hoppas kunna nå en överenskommelse med Europaparlamentet vid nästa trepartsmöte, som planeras till den 8 december 2021.
Uppdaterade integritetsregler för elektronisk kommunikation (digital integritet)
Det slovenska ordförandeskapet höll det andra trepartsmötet med Europaparlamentet om förslaget om integritet och elektronisk kommunikation den 18 november 2021. Här gjordes framsteg när det gäller slutanvändarnas rätt att kontrollera elektronisk kommunikation, efterlevnad och rättsmedel samt delegerade akter och genomförandeakter. Ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet med Europaparlamentet på teknisk nivå tills det överlämnar ärendet till det kommande ordförandeskapet.
Under övriga frågor informerade den luxemburgska delegationen ministrarna om resultatet av ministermötet D9 + (digitalt avancerade EU-länder), som hölls i Luxemburg den 27 oktober 2021 och där fokus låg på den digitala och gröna omställningen.
Den litauiska delegationen informerade om ett gemensamt icke-officiellt dokument om EU:s digitala prioriteringar i samband med valet till Internationella teleunionen (ITU) 2022.
Som sista punkt presenterade det tillträdande franska ordförandeskapet sitt arbetsprogram för första halvåret 2022.
Det nya NIS-direktivet blir avgörande i arbetet med att stärka cybersäkerheten i vår alltmer digitaliserade värld, där cyberhot kan få oöverträffade konsekvenser för samhället, ekonomin och demokratin. Direktivet visar också att EU går i bräschen för lagstiftning om cybersäkerhet.
Den diskussion vi nu haft visade att en europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer kan ha ett tydligt värde när det gäller att planera framåt för EU:s digitala decennium. Den bör också vara det första steget mot att fastställa ett globalt riktmärke tillsammans med de partner som ställer sig bakom EU:s demokratiska värden.