Finansieringsregler för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Anpassning till nya utmaningar

Generellt sett vill man genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik tillhandahålla säkra livsmedel av hög kvalitet till överkomliga priser, säkerställa en stabil inkomst för jordbrukarna, stabilisera marknaderna och stödja landsbygdsområdena.

Politiken har funnits sedan 1960-talet men ses regelbundet över och anpassas till de nya utmaningar som EU:s jordbrukssektor står inför.

Huvudmålen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027

Med den senaste reformen för 2023–2027, strävar EU efter att



• ge medlemsländerna större flexibilitet i planeringen

• fördela medlen mer rättvist för att stödja mindre jordbruk och yngre jordbrukare på ett effektivare sätt

• bidra till EU:s miljö- och klimatmål

• öka sektorns konkurrenskraft och förbereda sig för kriser.

Flexibel planering för medlemsländerna

Tack vare ett nytt arbetssätt får länderna mer flexibilitet när det gäller att fördela jordbruksmedel, grundat på lokala förhållanden och behov.

I den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken prioriterar man målen istället för att kräva särskilda åtgärder. Det ger EU:s medlemsländer flexibilitet när det gäller att bedöma sina unika behov och välja mellan olika instrument för att uppnå dessa mål.

Dessa instrument ska beskrivas i nationella strategiska planer. Varje plan måste godkännas av EU-kommissionen för att se till att den inte leder till att den inre marknaden blir snedvriden eller till onödiga bördor för jordbruk eller förvaltningar.

EU-länderna måste varje år lämna in rapporter för att följa framstegen när det gäller att uppnå de EU-omfattande målen. Genom en gemensam uppsättning resultatindikatorer som fastställs på EU-nivå garanteras konsekventa och rättvisa bedömningar av effektiviteten hos de åtgärder som använts.

Rättvisare fördelning av stöd

Direktstöd till jordbrukarna ger dem en stabil inkomst och ett skyddsnät mot prissvängningar. För perioden 2023–2027 bör dessa utbetalningar fördelas mer rättvist.

• 10 % ska gå till små och medelstora jordbruk
• 3 % ska gå till yngre jordbrukare
• betalningarna är kopplade till sociala villkor och arbetsvillkor

På grund av denna omfördelning kan utbetalningarna till andra stödmottagare komma att minskas eller begränsas.

Grönare jordbruksmetoder

För jordbrukarna medför de nya reglerna incitament till och krav på att använda klimatkänsliga och naturvänliga metoder, såsom att

• jordbruk som får direktstöd måste skydda våtmarker och torvmarker för att bevara kolrika jordar
• jordbrukare kan få ytterligare stöd från miljösystem för att tillämpa natur- och klimatvänliga metoder utöver sina obligatoriska krav, och att EU-länderna måste spendera 25 % av direktstödet till förmån för dessa miljösystem

Ökad konkurrenskraft och krisberedskap

EU vill också stärka jordbrukarnas ställning i leveranskedjan och öka sektorns konkurrenskraft. De nya reglerna för 2023–2027 uppmuntrar samarbete mellan producenter och jordbruk för att anpassa utbudet till efterfrågan.

Dessutom kommer en reserv på 450 miljoner euro per år att säkerställa att EU kan hantera framtida kriser som orsakas av djursjukdomar, marknadsstörningar, extrema väderhändelser eller höga energi- eller insatspriser, som i fallet med Rysslands anfallskrig. Under 2022 och 2023 mobiliserades 1 miljard euro för att hjälpa jordbrukare att hantera krissituationer.

Jordbrukarnas farhågor

För att bemöta de farhågor som jordbrukarna uttryckt införde EU, ett år efter att den nya gemensamma jordbrukspolitiken inleddes, åtgärder för att minska den administrativa bördan för jordbrukarna och erbjuda större flexibilitet när det gäller att uppfylla vissa krav inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Genom de ändrade reglerna möjliggörs undantag vid oväntade väderförhållanden och för miljökrav, såsom

• metoder för marktäckning
• växelbruk och diversifiering
• träda och landskapselement

Små jordbruk under 10 hektar utgör 65 % av mottagarna av den gemensamma jordbrukspolitiken men omfattar endast 10 % av marken. Dessa kommer inte att kontrolleras eller bestraffas om de inte följer miljöreglerna, vilket kommer att minska den administrativa bördan avsevärt för många, och samtidigt upprätthålla miljöåtagandena.

Dessutom kan EU-länderna nu ändra sina strategiska planer två gånger om året istället för bara en gång.

Tack vare dessa förändringar uppnår man en balans mellan miljö- och klimatmålen och jordbrukarnas farhågor, särskilt med tanke på effekterna av den geopolitiska utvecklingen såsom konsekvenserna av extrema väderhändelser eller den ryska invasionen av Ukraina.

• Rådet ger klartecken för en riktad översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken (pressmeddelande 13.5.2024)

Rättslig bakgrund

Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 omfattas av följande förordningar:

• förordningen om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken
• förordningen om en samlad marknadsordning
• den övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken
• Den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 (EU-kommissionen)

EU:s jordbrukspolitik efter 2027

I december 2024 godkände rådet enhälligt slutsatser om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Enligt slutsatserna bör framtidens jordbrukspolitik vara

• konkurrenskraftig
• krissäker
• hållbar
• jordbrukarvänlig
• kunskapsbaserad

I slutsatserna framhålls den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse för att uppnå dessa mål, och det centrala målet att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som man garanterar en skälig levnadsstandard för jordbrukarna och skäliga priser för konsumenterna.

• En konkurrenskraftig gemensam jordbrukspolitik med fokus på jordbrukarna: rådet godkänner slutsatser (pressmeddelande 9.12.2024)

Vid jordbruks- och fiskerådets möte i mars 2025 diskuterade ministrarna meddelandet om en vision för jordbruk och livsmedel, som EU-kommissionen hade offentliggjort några veckor tidigare.

Visionen är inriktad på fyra prioriterade områden:

• ett mer attraktivt jordbruk för kommande generationer
• en konkurrenskraftig och motståndskraftig jordbruksbaserad livsmedelsindustri
• en framtidssäkrad jordbruksbaserad livsmedelsindustri
• rättvisa levnads- och arbetsvillkor i landsbygdsområden

Förenkling av EU:s regler, forskning, innovation och digitalisering är några av de viktigaste drivkrafterna för att uppnå målen på dessa prioriterade områden.

• Jordbruks- och fiskerådet, 24 mars 2025