Varför är det viktigt att hålla marken frisk?

Livet är beroende av frisk mark

Marken utgör grunden för livet på jorden. Människor, växter och djur behöver frisk mark för att överleva och må bra.

Livsviktiga nyttor som marken bidrar med är bland annat

• hälsosam mat och rent vatten
• livsmiljöer för biologisk mångfald
• avskiljning av koldioxid och andra växthusgaser, vilket bidrar till att bekämpa klimatförändringar

Frisk mark lagrar naturligt koldioxid och andra växthusgaser. Marken utgör i själva verket den största kolpoolen i markbiosfären. Marken lagrar alltså mer växthusgaser är andra element i naturen, till exempel träd.

I dagsläget är emellertid upp till 70 % av marken i EU inte i gott skick. Syftet med EU:s åtgärder är att minska föroreningarna och markförstöringen.

EU:s politiska initiativ när det gäller mark

EU:s politik för markhälsa bygger på det nollföroreningsmål som EU-kommissionen fastställde 2021. Det innebär att markföroreningarna – och vatten- och luftföroreningarna – bör minskas till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen senast 2050.

• Handlingsplanen för nollförorening (EU-kommissionen)

Markstrategin för 2030

Under 2021 lanserade EU-kommissionen markstrategin för 2030, i linje med nollföroreningsmålet.

Strategins mål, som ska uppnås senast 2050, är att

• göra all mark i EU frisk och mer motståndskraftig
• skydda och återställa marken och se till att den används på ett hållbart sätt
• minska markföroreningarna

I strategin konstaterades att bristen på specifik EU-lagstiftning om mark har varit en viktig orsak till markförstöringen i EU. Därför inkluderade kommissionen ett förslag till ny lagstiftning om mark i strategin – direktivet om markövervakning.

• Markstrategin för 2030 (EU-kommissionen)

Direktivet om markövervakning

Kommissionen lade under 2023 fram ett förslag till direktiv om markövervakning. Direktivet kommer om det antas av båda EU:s medlagstiftare (rådet och Europaparlamentet) att vara den första EU-rättsakten som fokuserar på markhälsa. Direktivets ambitiösa långsiktiga mål är att uppnå frisk mark senast 2050.

Syftet med direktivet är att inrätta en ram för hälsoövervakning för all mark i syfte att förbättra motståndskraften och hantera riskerna med förorenade områden.

Rådet enades om en allmän riktlinje om förslaget i juni 2024. Samtal med Europaparlamentet om textens slutliga utformning inleddes hösten 2024 och utmynnade i en preliminär överenskommelse i april 2025. Överenskommelsen har ännu inte bekräftats av institutionerna.

• Lagen om markövervakning: rådet gör upp med Europaparlamentet (pressmeddelande 10.4.2025)

Andra politiska åtgärder avseende mark

Flera EU-rättsakter handlar om markskydd. Även om dessa rättsakter inte innehåller några särskilda bestämmelser om markskydd tar de indirekt upp markhälsan genom att det fastställs miljöåtgärder och miljömål.

Förordningen om restaurering av natur, direktivet om industriutsläpp, den gemensamma jordbrukspolitiken och åtgärder för avloppsvatten, gödselmedel och miljöansvar är några exempel.

Läs mer

• Jord och mark (EU-kommissionen)