Strategin för EU:s industripolitik: Rådet antar slutsatser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM rådets slutsatser från maj[1] och november 2017[2] och om Europeiska rådets slutsatser från juni 2017[3], som alla framhöll behovet av att man utarbetar en heltäckande och långsiktig EU-strategi för industrin,

1. UNDERSTRYKER hur viktigt det är att stärka den industriella basen som ett centralt inslag i Europas framtid, med hänsyn till att den europeiska industrin även fortsättningsvis är en viktig drivkraft för produktivitet, tillväxt, sysselsättning och innovation och en hörnsten i det ekonomiska välståndet i Europa, ANSER i detta sammanhang att kommissionens meddelande om en förnyad strategi för EU:s industripolitik [4] från 2017 är en viktig signal och ett konstruktivt första i steg i riktning mot en framtidsinriktad EU-strategi för industrin,

2. UPPREPAR att en fullt fungerande inre marknad i den digitala tidsåldern är grundläggande för att industrins konkurrenskraft ska kunna stärkas, FRAMHÅLLER hur viktigt det är att inremarknadsreglerna upprätthålls och genomförs i detta sammanhang, MENAR att industrin – för att kunna möta de utmaningar och ta tillvara på de möjligheter som uppstår – behöver ett tydligt, förutsägbart och icke-diskriminerande regelverk så att den kan göra framtidsinriktade investeringar, ERINRAR i detta sammanhang om betydelsen av företagsrelaterade tjänster och UNDERSTRYKER behovet av att kvarvarande, omotiverade eller oproportionerliga hinder undanröjs, och BETONAR därför att det behövs en strukturerad och heltäckande långsiktig strategi,

3. ANSER, mot bakgrund av långsiktig industripolitik och långsiktiga industriella åtgärder i andra områden i världen, att EU behöver inta ett gemensamt förhållningssätt på grundval av vår ekonomis och våra företags konkurrensfördelar, samtidigt som man beaktar den europeiska modellen med strikta miljönormer och sociala normer och fastställer en ambitiös långsiktig vision för var den europeiska industrin kan befinna sig om ett decennium och därefter, till gagn för medborgarna och ekonomin, KONSTATERAR att de stora och ibland dramatiska förändringar som industrin genomgår, om de hanteras på rätt sätt, kan bidra till att skapa nya sysselsättningstillfällen, leda till ökad tillverkning i Europa och vända problem till möjligheter,

4. VÄLKOMNAR de initiativ som EU har tagit på det digitala området och EFTERLYSER, med tanke på att hastighet och omfattning är avgörande för marknadsframgångarna, ökade insatser och ett snabbt genomförande av de politiska prioriteringarna med avseende på digitaliseringen av industrin, med särskild tonvikt på en förstärkning av initiativ som det om digitala innovationsknutpunkter och andra initiativ inom ramen för den europeiska plattformen för digitalisering av industrin, som stöttar små och medelstora företag i deras övergång till digital teknik, UPPREPAR hur viktigt det är för den europeiska industrins konkurrenskraft på de globala marknaderna att det i god tid finns ambitiösa, enhetliga, konsekventa och industridrivna standarder för interoperabilitet,

5. BETONAR att företag, om de ska kunna verka i dataekonomin, hela tiden måste fokusera på den innovativa utvecklingen och spridningen av viktiga framåtblickande tendenser som sakernas internet, artificiell intelligens, robotteknik, stordata och plattformar, anslutna och autonoma system, 5G, 3D-printing, standardisering, IKT-säkerhet och blockkedjor, FRAMHÅLLER att datalagring, molntjänster och högpresterande teknik och kapacitet för databehandling bör stärkas i EU i och med att data håller på att bli den nya konkurrensfaktorn i vår uppkopplade värld, för att en hög nivå i fråga om it-säkerhet, dataskydd och betrodda IKT-tjänster ska kunna upprätthållas, INSER att risken för överträdelser och intrång i immateriella rättigheter som möjliggörs av informationsteknik är hög och att det är viktigt att finna ett sätt att motverka detta hot,

6. FRAMHÅLLER att EU:s kapacitet att använda sig av ny teknik är avhängig av dess innovationsförmåga och att det därför är av avgörande vikt att uppnå betydande och effektivare investeringar och rätt ramar för forskning, utveckling och innovation, bland annat med tanke på nästa fleråriga budgetram, ANSER att bättre kunskapsöverföring och spridning av avancerad och viktig möjliggörande teknik i den industriella basen är nödvändig för att främja produktivitetsvinster och industrins övergripande konkurrenskraft, ERINRAR OM att kopplingarna mellan företag och forskning, utveckling och innovation är av stor betydelse för tillämpningen och spridningen på marknaden och för omvandlingen av kunskap till nya produkter och tjänster samt om att inrättandet, utvecklingen och sammankopplingen av innovationskluster över hela EU bör anpassas för att stärka ekosystemet för innovation,

7. EFTERLYSER en vidareutveckling av Europas klusterpolitik i syfte att sammanlänka och utveckla regionala kluster till paneuropeiska kluster av världsklass som grundar sig på smarta specialiseringsprinciper, för att främja tillkomsten av nya värdekedjor över hela Europa,

8. KONSTATERAR att det finns outnyttjad potential för europeiska innovationsprojekt och att storskaliga innovationsinitiativ och banbrytande innovation bör främjas, FRAMHÅLLER vikten av pågående initiativ för offentlig-privata partnerskap, innovation och investeringar och VÄLKOMNAR meddelandet om modernisering av det statliga stödet i EU i vilket kriterier fastställs för stöd till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse som syftar till att främja storskaliga innovativa projekt av gränsöverskridande karaktär,

9. UNDERSTRYKER vikten av offentlig upphandling, inbegripet förkommersiell upphandling och offentlig upphandling för innovation, för att främja innovation och stärka EU-industrins konkurrenskraft och VÄLKOMNAR initiativ som det nyligen antagna meddelandet Offentlig upphandling i och utanför EU till att använda upphandling som ett strategiskt verktyg för att främja övergången till en mer innovativ, miljövänlig och socialt inkluderande ekonomi,

10. KONSTATERAR, med tanke på att konkurrens i en marknadsekonomi är av yttersta vikt för ekonomins innovationsinriktning, att EU och dess medlemsstater, i fråga om innovation och digital övergång, för att kunna konkurrera globalt bör stödja investeringar och skapa gynnsamma förutsättningar för privata investeringsfonder, däribland innovativa finansieringsformer och riktade tillväxtfrämjande åtgärder för små och medelstora företag (SMF) och nystartade företag – ryggraden i EU:s ekonomi, PÅTALAR vidare behovet av fortsatta särskilda politiska strategier för expanderande företag och medelstora börsnoterade företag samt ökat stöd för innovation med hög teknologisk risk och lång investeringshorisont, FRAMHÅLLER behovet av att EU, medlemsstaterna, regionerna och den privata sektorn blandar investerings- och finansieringsverktyg på rätt sätt,

11. BETONAR att arbetet med att främja unionens industriella tillväxt förutsätter den rätta kompetensen och att den europeiska arbetskraftens otillräckliga digitala färdigheter och bristen på IKT-specialister och akademiker inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik måste åtgärdas om EU ska kunna dra nytta av den digitala övergången, BEKRÄFTAR att ytterligare sektorsspecifika strategier skulle kunna ligga till grund för ett underifrånperspektiv för kartläggningen av sektorsspecifika kompetensbehov, fördjupat samarbete mellan näringsliv och utbildningar samt öronmärkta investeringar i ungdomars färdigheter och i livslångt lärande,

12. BETRAKTAR handel som en förutsättning för att skapa tillväxt och sysselsättning, INSER hur viktiga de globala värdekedjorna och den globala handeln är för EU:s industri, NOTERAR de globala förändringarna i handelspolitiken och UPPREPAR därför vikten av EU:s strategi för att föra en kraftfull handelspolitik och ha ett öppet och regelbaserat multilateralt handelssystem, där WTO spelar en central roll, i övertygelsen om att handel och investeringar bara kan vara fria om de också är rättvisa och gagnar alla sidor, UPPMANAR, i samband med denna kraftfulla handelspolitik och i strävan efter att främja verkligt likvärdiga förutsättningar, samtliga berörda aktörer att komma fram till hur tredjeländers industriella strategier ska hanteras och de europeiska företagen lättare ska kunna integreras i de globala värdekedjorna även ur ett långsiktigt konkurrenskraftsperspektiv,

13. BETONAR att den privata sektorns bidrag är av avgörande betydelse för att de ambitiösa målen i kampen mot klimatförändringarna ska nås och hållbarhet säkerställas, NOTERAR att tillfredsställande resultat endast kan uppnås med hjälp av visioner, partnerskap och skapandet av de rätta förutsättningarna för innovation och nya affärs- och tillverkningsmodeller, bland annat genom åtgärder till stöd för industrisektorernas övergång till låga koldioxidutsläpp, VÄLKOMNAR de insatser som olika sektorer har gjort för att ta fram långsiktiga färdplaner för övergången, som sträcker sig fram till och bortom 2030 och så långt som till 2050, och UPPMANAR kommissionen tillsammans med industrin och medlemsstaterna att aktivt samarbeta med alla sektorer i vidareutvecklingen av sådana färdplaner och deras inbördes sammankopplingar som bidrag till EU:s framtida heltäckande och långsiktiga industristrategi,

14. EFTERLYSER en heltäckande strategi för industrin, som på bästa sätt utnyttjar de möjligheter som följer av övergången till säker och hållbar teknik och en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och är i balans med en enhetlig europeisk klimat- och energipolitik, i syfte att skapa en stark, resurseffektiv och konkurrenskraftig europeisk industriell bas, UNDERSTRYKER att denna heltäckande strategi bör ta hänsyn till den hållbara försörjningen av råvaror och den yttre dimensionen av EU:s klimatpolitik, samtidigt som särskild vikt läggs vid att lösa problemet med höga energikostnader och förhindra betydande nackdelar i den internationella konkurrensen, framför allt för energiintensiva industrier,

15. UPPREPAR att frågor som rör industriell konkurrenskraft systematiskt bör integreras i EU:s alla politikområden och uppmanar på nytt kommissionen att utvärdera konsekvenserna av att integrera industripolitiken i EU:s strategiska initiativ och lägga fram förslag om hur integreringen kan bli mer effektiv, PÅPEKAR att bedömningar av kumulativa kostnader och en minskning av onödiga regelbördor är inslag som måste ingå i alla övergripande insatser som syftar till att stödja den globala konkurrenskraften hos EU:s industri, UNDERSTRYKER i detta sammanhang betydelsen av konkreta mål för minskningen av onödiga regelbördor, med iakttagande av befintliga skyddsnormer och utan att lagstiftningens underliggande mål undergrävs, BETONAR att systematiska åtgärder på EU-nivå på ett effektivt sätt skulle kunna komplettera åtgärder på nationell och regional nivå och därigenom förbättra samordningen och synergierna mellan EU:s och medlemsstaternas politik, UPPMANAR kommissionen att se till att testet för små och medelstora företag tillämpas mer ingående vid utarbetandet av initiativ,

16. PÅMINNER om att lämplig rampolitik vid behov bör åtföljas av initiativ som ska stimulera nya och framväxande sektorer med hög tillväxtpotential och sektorer som står inför ekonomiska förändringar,

17. NOTERAR att strategiska mål måste fastställas och att framstegen med deras uppnående ständigt måste övervakas, om man på ett effektivt sätt ska kunna genomföra en heltäckande EU-strategi för industrin, UPPMANAR därför kommissionen att i samråd med medlemsstaterna och berörda parter intensifiera arbetet med lämpliga industripolitiska mål som ska uppnås fram till 2030 och därefter, och att samordna de insatser som görs inom ramen för EU:s industri-, energi- och miljöpolitik (inbegripet klimatförändringspolitiken), NOTERAR med intresse EU:s senaste industridag, inbegripet inrättandet av en högnivåkonferens för industripolitiska åtgärder – "Industri 2030” – som väntas ge ett positivt och lägligt bidrag till utarbetandet av en heltäckande och långsiktig industristrategi för EU och UPPMANAR kommissionen att hålla medlemsstaterna informerade om konferensens arbete,

18. FRAMHÅLLER behovet av att övervaka genomförandet av de industripolitiska målen och, än viktigare, tendenser inom utvecklingen av EU:s industri med lämpliga indikatorer, och då ta hänsyn till att indikatorerna måste vara mätbara, tidskänsliga och, när så är möjligt, bör möjliggöra en jämförelse på global nivå,

19. UNDERSTRYKER att det för att bevara Europas konkurrenskraften globalt föreligger ett akut behov av en heltäckande och långsiktig industristrategi för EU som bör vara på plats senast i början av EU:s nästa institutionella cykel, UPPMANAR därför kommissionen att bygga vidare på den befintliga styrningsstrukturen och fokusera på utarbetandet av alla delar som kommer att ingå i den framtida strategin, bland annat en handlingsplan, NOTERAR även behovet av att aktivt engagera medlemsstaterna i denna process, och BEKRÄFTAR konkurrenskraftsrådets strategiska roll för att ge politisk vägledning och skapa politisk dynamik.

[1] Dok. 9760/17.
[2] Dok. 15223/17.
[3] Dok. EUCO 8/17, punkt 15.
[4] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken Investera i en smart, innovativ och hållbar industri – En förnyad strategi för EU:s industripolitik, dok. 12202/17 REV 1 + ADD 1.