Vilka är de största cyberhoten i EU?
Cyberhoten ökar i volym och komplexitet, och EU-länderna stärker cybersäkerheten för att skydda kritisk infrastruktur, den ekonomiska stabiliteten och den digital integriteten.
Varför det är viktigt att stärka cybersäkerheten
Cyberhot är alla typer av illvillig verksamhet som används för att äventyra integriteten, konfidentialiteten eller tillgängligheten hos digitala system, nätverk eller data.
Cyberhoten fortsätter att öka i Europa och världen. Under 2020 var den globala ekonomiska kostnaden för it-brottslighet dubbelt så hög som 2015.
Cyberattackerna ökar inte bara i volym utan även i komplexitet eftersom brottslingarna nu använder avancerad teknik, inbegripet generativ artificiell intelligens (AI), för att göra det svårare att upptäcka och motverka attacker.
Så bekämpar EU it-brottslighet
Stora cyberhot som påverkar EU
Attackerna blir allt mer sofistikerade och varierade, och riktas mot en mängd olika sektorer. Enligt EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa) är följande cyberhot de som för närvarande påverkar EU mest:
hot mot tillgänglighet
attacker som riktas mot ett systems eller en tjänsts tillgänglighet genom att uttömma resurser eller överlasta nätinfrastruktur
utpressningsprogram
används för att ta kontroll över tillgångar och kräva en lösensumma för att återställa åtkomsten eller förhindra att data offentliggörs
hot mot datasäkerhet
obehörig åtkomst till känslig, konfidentiell eller skyddad data i syfte att manipulera, röja eller förstöra information
social manipulation
manipulativa metoder som vilseleder offer att göra kritiska misstag eller överlämna känslig information
sabotageprogram
används för att infiltrera system, orsaka skada, störa tjänster eller stjäla uppgifter
leveranskedjeattacker
attacker riktade mot organisationer som utnyttja sårbarheter i leveranskedjan och kan leda till kaskadeffekter
Hot mot tillgänglighet utgör 46 % av cyberhoten
De största cyberhoten i EU är hot mot tillgänglighet, utpressningsprogram och hot mot datasäkerhet.
Hot mot tillgänglighet – 46 %
Utpressningsprogram – 27 %
Hot mot datasäkerhet – 16 %
Övriga – 11 %
Huvudaktörerna bakom cyberattackerna
Aktörerna bakom cyberhot omfattar olika grupper, främst sådana som är kopplade till stater, men också ekonomiskt motiverade brottslingar, privata enheter och hacktivister. Varje grupp har särskilda metoder och mål:
- aktörer med statsanknytning
grupper med koppling till en regering som utför attacker i politiskt eller strategiskt syfte, t.ex. spionage - it-brottslingar
söker ekonomisk vinning genom opportunistiska attacker, såsom social manipulation - fientliga aktörer från den privata sektorn
enheter som utvecklar och säljer cybervapen, ofta till regeringar och privatpersoner - hacktivister
skapar störningar och ägnar sig åt hackning för att åstadkomma politisk eller social förändring, ibland med stöd av aktörer med statsanknytning
Sektorerna som är mest utsatta för cyberhot
Nästan 20 % av cyberattackerna riktar sig mot organisationer inom offentlig förvaltning, som är en viktig sektor för offentliga tjänster och säkerhet. Därpå följer sektorerna transport (11 %), finans (9 %), digital infrastruktur (9 %), företagstjänster (8 %), allmänheten (8 %) och tillverkning (6 %).
Offentlig förvaltning – 19 %
Transport – 11 %
Finans – 9 %
Digital infrastruktur – 9 %
Läs mer
Cybersäkerhet i EU: strategi och viktiga politikområden
Cybersäkerhet: social manipulation
Säkerhet på nätet
Senast ändrad: 5 februari 2025