Så bekämpar EU it-brottslighet

It-brottslighet i EU

I hela Europa ökar cyberbrottsligheten och antalet cyberattacker. Samtidigt blir denna brottslighet allt mer sofistikerad. Denna trend kommer sannolikt att växa sig starkare i takt med att antalet uppkopplade hushåll och enheter ökar. 2024 hade 94 % av hushållen i EU tillgång till internet, jämfört med omkring 80 % 2014. 71 % av personer i åldrarna 16–74 år i EU använde internetuppkopplade enheter 2024.

Med it-brottslighet avses brottslig verksamhet som utförs med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och informationssystem. Det finns flera olika tillvägagångssätt. Brottslingar kan till exempel

• skaffa sig kontroll över personliga enheter med hjälp av sabotageprogram
• stjäla eller utnyttja personuppgifter och immateriella rättigheter för att använda dem vid internetbedrägerier
• använda internet och sociala medier för att distribuera olagligt innehåll
• använda darknet för att sälja olagliga varor och hackningstjänster

Vissa former av cyberbrottslighet, bland annat sexuell exploatering av barn på nätet, vållar offren allvarliga skador.

EU:s åtgärder mot it-brottslighet

EU arbetar för att bekämpa brottslig verksamhet online och stärka säkerheten på nätet i hela Europa. Åtgärderna är utformade för att

förbättra förebyggande, utredning och lagföring av it-brottslighet, inbegripet sexuell exploatering av barn

samarbeta med branschpartner för att stärka och skydda medborgarna på nätet

öka kapaciteten inom brottsbekämpande organ och rättsliga myndigheter

Genom dessa insatser vill EU skapa en säkrare och mer motståndskraftig digital miljö för alla.

• EU:s kamp mot den organiserade brottsligheten
• Europeiska it-brottscentrumet (Europol)
• EU-direktivet om angrepp mot informationssystem (EU:s officiella tidning)

Förebyggande och utredning av it-brottslighet

Flera nyckelorgan inom EU har stor betydelse när det gäller att förebygga och utreda it-brottslighet, däribland

• Europeiska it-brottscentrumet, en specialiserad byrå som inrättats av Europol, och hjälper EU-länderna att utreda brott på nätet och upplösa kriminella nätverk.
• Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact) är ett säkerhetsinitiativ som drivs av medlemsländer i syfte att identifiera, prioritera och hantera hot från organiserad internationell brottslighet. Att motverka cyberattacker är en av dess prioriteringar.

Barns säkerhet på nätet

EU antog 2021 en lag om de tillfälliga åtgärder som gör det möjligt för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster, såsom webbpost och meddelandetjänster, att fortsätta att upptäcka, avlägsna och rapportera sexuella övergrepp mot barn på nätet, även gromning, till dess att permanent lagstiftning finns på plats. Åtgärderna trädde i kraft i augusti 2021 och löpte ut 2024. I april 2024 förlängde rådet åtgärderna till och med april 2026.

I maj 2022 lade kommissionen fram ett förslag till ny lagstiftning för att ta itu med sexuella övergrepp mot och utnyttjande av barn på nätet. De nya bestämmelserna diskuteras för närvarande i rådet.

• Rådet ger klartecken till förlängning av en åtgärd för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn (pressmeddelande 29.4.2024)
• Sexuella övergrepp mot barn (EU-kommissionen)

Bedrägeri med andra betalningsmedel än kontanter

Bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter är ett allvarligt hot mot EU:s säkerhet och utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Denna typ av bedrägerier påverkar dessutom konsumenternas förtroende för den digitala teknikens säkerhet.

I april 2019 antog EU nya regler för att bekämpa bedrägerier vid kontantfria betalningar.

• EU inför strängare regler för att bekämpa bedrägerier med andra betalningsmedel än kontanter (pressmeddelande 9.4.2020)

Rättsliga frågor och brottsbekämpning

EU:s regler och politik tar också upp andra rättsliga och brottsbekämpande aspekter av kampen mot cyberbrottslighet och brottslighet i allmänhet, såsom tillgång till e-bevisning, kryptering och lagring av uppgifter.

Tillgång till e-bevisning

Brottslingar utnyttjar digital teknik för att begå brott och dölja olaglig verksamhet. Detta gör att brottsbekämpande och rättsliga myndigheter förlitar sig alltmer på elektroniska bevis (e-bevisning), såsom textmeddelanden, e-post eller meddelandeappar, i sina brottsutredningar och åtal.

Därför arbetar EU med nya regler som ska möjliggöra enklare och snabbare tillgång till e-bevisning över gränserna.

• Bättre tillgång till e-bevisning för att bekämpa brott

Kryptering

EU strävar efter att föra en aktiv diskussion med teknikbranschen för att hitta rätt balans mellan en fortsatt användning av stark krypteringsteknik och att garantera de brottsbekämpande och rättsliga myndigheternas befogenheter att verka på samma villkor som i offlinemiljön.

I december 2020 antog rådet en resolution om kryptering, i vilken man betonar behovet av såväl säkerhet genom kryptering som säkerhet trots kryptering.

• Kryptering: rådet antar resolution om säkerhet genom kryptering och säkerhet trots kryptering (pressmeddelande 14.12.2020)

Lagring av uppgifter

För att man ska kunna bekämpa brott på ett effektivt sätt i dagens samhälle är det viktigt att tjänsteleverantörerna lagrar vissa uppgifter som under vissa strikta villkor kan lämnas ut i brottsbekämpande syfte. Lagring av uppgifter kan dock inkräkta på de individuella grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till integritet och rätten till skydd av personuppgifter.

Rådet har antagit slutsatser om lagring av uppgifter från elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte. Rådet har gett kommissionen i uppgift att samla in ytterligare information och anordna riktade samråd som en del av en omfattande undersökning om möjliga lösningar för att lagra uppgifter samt överväga ett framtida lagstiftningsinitiativ.

• Lagring av uppgifter i brottsbekämpande syfte: rådet antar slutsatser (pressmeddelande 6.6.2019)

Se också