"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Konkurrenskraftsrådet (inre marknaden och industri), 29 september 2022
De viktigaste resultaten
Krisinstrumentet för den inre marknaden
Ministrarna kom med synpunkter på det nyligen framlagda krisinstrumentet för den inre marknaden, som EU-kommissionen lade fram den 19 september 2022. Det föreslagna krisinstrumentet för den inre marknaden skapar ett verktyg för att samordna och säkerställa det fria flödet av varor, tjänster och personer i kristider.
Den inre marknaden är en viktig tillgång för EU och en viktig prioritering för vårt ordförandeskap. Den senaste tidens kriser har visat att en öppen och tillgänglig inre marknad alltid måste garanteras och att den fria rörligheten för varor och personer är viktig. EU kommer att samarbeta för att undvika störningar på den inre marknaden. Ministrarnas reaktioner kommer att vägleda oss i de fortsatta diskussionerna under det tjeckiska ordförandeskapet.
Jozef Síkela, Tjeckiens industri- och handelsminister
Ministrarna välkomnade på det stora hela det emotsedda krisinstrumentet och alla var överens om att fri rörlighet för varor, tjänster och personer alltid bör garanteras – särskilt i kristider.
I sina inlägg betonade ministrarna att krisinstrumentet måste vara proportionerligt och efterlyste en lämplig styrningsstruktur som skapar rätt balans mellan medlemsländernas roll och EU-kommissionens roll. Ministrarna var i stort sett eniga om att krisinstrumentet för den inre marknaden måste vara förenligt med befintliga krisinstrument och med instrument som för närvarande diskuteras. Flera ministrar efterlyste tydliga definitioner av begrepp som ”kris” och tydliga kriterier för krisinstrumentets aktivering. Några ministrar betonade behovet av öppenhet i det nyligen föreslagna verktyget och av en begränsad administrativ börda för företag.
Ministrarna diskuterade också förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter, som lades fram av EU-kommissionen förra våren.
Förordningen ska göra tillverkningen av fysiska varor på EU-marknaden (utom livsmedel, foder och läkemedel) mer miljövänlig, cirkulär och energieffektiv. Genom förordningen införs ett ”digitalt produktpass” och en möjlighet till märkning av produkter för att till exempel ange hur lätta de är att reparera. Detta kommer att förbättra konsumenternas kunskap om hur deras inköp påverkar miljön och om de produktspecifika värdekedjorna.
Förordningen syftar också till att säkerställa en bättre fungerande inre marknad genom att fastställa gemensamma regler för att undvika en fragmentering av lagstiftningen. I detta sammanhang gav ministrarna vägledning för de fortsatta förhandlingarna om förslaget. Ministrarna betonade att förordningen om ekodesign för hållbara produkter kan bilda norm för hållbara produkter i EU och betonade att den kan hjälpa konsumenter och företag i den gröna och den digitala omställningen. De flesta medlemsländer välkomnade det föreslagna digitala produktpasset och de krav på ekodesign som ligger till grund för det. Ministrarna var allmänt eniga om att det kan bidra till fri rörlighet för hållbara produkter som är lämpade för en cirkulär ekonomi på den inre marknaden.
Vissa medlemsländer uttryckte oro över den omfattande användningen av delegerade akter i förslaget och de problem som nationella marknadskontrollmyndigheter kan ställas inför när det gäller att genomdriva de nya kraven. Flera medlemsländer sade att en ytterligare administrativ börda för EU:s företag och framför allt små och medelstora företag måste undvikas.
Vid den informella lunchen diskuterade ministrarna den inre marknadens motståndskraft mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina. Ministrarna diskuterade lärdomarna från den senaste tidens kriser och lämpliga åtgärder för att underlätta återintegreringen av Ukrainas ekonomi i EU:s värdekedjor. Ministrarna diskuterade också energikrisens inverkan på den inre marknaden.
Under punkten Övriga frågor informerade den tyska delegationen ministrarna om ett initiativ om att inrätta en europeisk plattform för omvandlingsteknik. Denna plattform skulle bidra till att stärka EU:s tekniska suveränitet när det gäller omvandlingen. Den skulle stödja utvecklingen av industriella värdekedjor inom viktig omvandlingsteknik såsom vindkraft, solenergi, värmepumpar och kraftnät.
Den franska och den tyska delegationen informerade ministrarna om ett gemensamt icke-officiellt dokument om att trygga försörjningen av råvaror av avgörande betydelse. Dokumentet är avsett som underlag när kommissionen ska utarbeta ett lagstiftningsinitiativ om råvaror av avgörande betydelse. Flera medlemsländer välkomnade det icke-officiella dokumentet och uttryckte en önskan om att cirkulär ekonomi och återvinningskoncept ska beaktas i initiativet.
Den inre marknaden är en viktig tillgång för EU och en viktig prioritering för vårt ordförandeskap. Den senaste tidens kriser har visat att en öppen och tillgänglig inre marknad alltid måste garanteras och att den fria rörligheten för varor och personer är viktig. EU kommer att samarbeta för att undvika störningar på den inre marknaden. Ministrarnas reaktioner kommer att vägleda oss i de fortsatta diskussionerna under det tjeckiska ordförandeskapet.
