Utrikesrådet, 15.7.2019, 15 juli 2019

De viktigaste resultaten

Aktuella frågor

EU:s utrikesrepresentant och utrikesministrarna diskuterade de mest akuta frågorna på den internationella dagordningen. De tog bland annat upp Turkiets pågående olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavsområdet.

• Rådets slutsatser om Turkiets borrningsverksamhet i östra Medelhavet (pressmeddelande 15.7.19)

Utrikesministrarna diskuterade även den senaste utvecklingen i Sudan. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto hade besökt regionen på EU:s vägnar. Utrikesministrarna noterade att den överenskommelse som nåtts mellan det militära övergångsrådet och FFC (Forces for Freedom and Change) den 11 juli är ett viktigt genombrott och underströk vikten av att stödja övergången till civilt styre, bland annat genom ytterligare finansiellt stöd.

Ministrarna tog också upp Venezuela, efter den särskilda rådgivaren Enrique Iglesias besökt i Caracas den 7–10 juli. De bekräftade EU:s stöd för alla de insatser – särskilt Osloprocessen – som görs för att hitta en politisk lösning, samtidigt som de gav uttryck för sin djupa oro över människorättssituationen, mot bakgrund av den rapport som kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, lade fram den 5 juli 2019.

Iran

Rådet diskuterade Iran mot bakgrund av utvecklingen i regionen och de iranska uttalanden och åtgärder på senare tid som syftar till att minska landets genomförande av vissa aspekter av kärnteknikavtalet, den s.k. gemensamma övergripande handlingsplanen.

Vi hade en bra diskussion om hur vi kan fortsätta vårt arbete för att till fullo bibehålla kärnteknikavtalet med Iran. Vi har nått enhällighet mellan medlemsländerna om behovet av att göra det instrument – Instex – som vi har inrättat för att bevara den lagliga handel med Iran både snabbare och mer operativt, men också att fortsätta att arbeta för att Iran återgår till att fullt ut efterleva kärnteknikavtalet. Federica Mogherini, EU:s utrikesrepresentant

Ministrarna diskuterade det spända läget i Gulfregionen och olika sätt att minska den aktuella risken för felbedömningar som skulle kunna leda till en militär upptrappning.

De tog också upp det nuvarande läget när det gäller genomförandet av den gemensamma handlingsplanen. De beklagade återigen USA:s beslut att återinföra sanktioner mot Iran efter det att USA dragit sig ur handlingsplanen. De utvärderade EU:s pågående insatser för att möjliggöra fortsatt laglig handel med Iran, bland annat genom specialföretaget Instex, som nu är operativt. De uppmanade också Iran att upphäva de åtgärder som vidtagits och bekräftade på nytt att EU:s engagemang för kärnteknikavtalet är avhängigt en fullständig efterlevnad från Irans sida och att problem med efterlevnaden måste behandlas inom ramen för den gemensamma handlingsplanen.

• Den gemensamma övergripande handlingsplanen och restriktiva åtgärder (bakgrund)

Irak

EU:s utrikesrepresentant informerade ministrarna om sitt besök i Bagdad den 13–14 juli. Utrikesministrarna gjorde därefter en bedömning av utvecklingen i landet. De diskuterade hur EU kan ge landet ytterligare stöd. Rådet antog slutsatser.

• Rådets slutsatser om Irak (pressmeddelande 15.7.2019)
• EU:s delegation i Irak (Europeiska utrikestjänsten) (engelska)

Republiken Moldavien

Utrikesministrarna hade en informell diskussion med Moldaviens utrikesminister Nicolae Popescu.

I sina slutsatser av den 20 juni 2019 välkomnade Europeiska rådet det fredliga maktöverlämnandet i Moldavien. Rådet uppmanade kommissionen och EU:s utrikesrepresentant att arbeta med en uppsättning konkreta åtgärder till stöd för Republiken Moldavien, på grundval av landets fortgående genomförande av reformer inom ramen för associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

Utrikesministrarna framförde sitt stöd och sina förväntningar, särskilt när det gäller genomförandet av reformer med anknytning till associeringsavtalet, och deras vilja att återuppta det villkorade ekonomiska stödet från EU till Moldavien.

• EU:s förbindelser med Moldavien (bakgrund, rådets webbsida)
• Faktablad om förbindelserna mellan EU och Moldavien (Europeiska utrikestjänsten) (engelska)

Centralafrikanska republiken

Rådet diskuterade Centralafrikanska republiken, bland annat frågan om hur EU skulle kunna stärka sitt stöd ytterligare för att uppmuntra till fortsatt genomförande av det fredsavtal som undertecknades i Bangui den 6 februari 2019.

De enades om att påbörja arbetet med planerna för ett eventuellt civilt GSFP-uppdrag till stöd för Centralafrikanska republikens civila säkerhetsstyrkor. Uppdraget skulle komplettera EU:s militära utbildningsuppdrag EUTM RCA, som tillhandahåller utbildning och rådgivning till Centralafrikanska republikens försvarsmakt och även inbegriper en civil-militär interoperabilitetspelare.

• EU:s delegation till Centralafrikanska republiken (utrikestjänsten) (engelska)

De yttre aspekterna av migration

Utrikesministrarna diskuterade migrationens externa aspekter. Ministrarna var eniga om att man måste öka ansträngningarna för att ta itu med frågan på ett mer effektivt sätt. De noterade särskilt behovet av att öka de ekonomiska resurserna, framför allt för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika.

Utrikesministrarna diskuterade vikten av att påskynda vidarebosättningen av personer som är i behov av internationellt skydd. De framhöll också att framsteg måste göra i frågan om landsättning av migranter som undsätts till havs, något som är justitie- och inrikesministrarnas ansvar.

• EU:s migrationspolitik (bakgrund)