Skip to content
  • Utrikesrådet

Utrikesrådet, 24 januari 2022

De viktigaste resultaten

Det europeiska säkerhetsläget

Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Det viktigaste är att vi på nytt har bekräftat vår starka enighet och ett enat förhållningssätt till utmaningarna vad gäller den europeiska säkerheten. Vår enighet är vår styrka, och det råder ingen tvekan om detta i rådet.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant

Utrikesrådet uppdaterades om den senaste utvecklingen i Rysslands militära upptrappning runt Ukraina och höll en diskussion om den europeiska säkerhetssituationen som även omfattade situationen i Belarus och Kazakstan.

I samband med diskussionen kunde ministrarna samtala informellt med USA:s utrikesminister Antony Blinken via videokonferens.

Rådet antog också slutsatser i frågan. I slutsatserna understryker man att Rysslands försök att återskapa skiljelinjer på den europeiska kontinenten undergräver de grundvalar och principer som den europeiska säkerheten vilar på och väcker mörka minnen från inflytandesfärer som inte hör hemma i vårt århundrade. Rådet bekräftar att det ger sitt fulla och obestridliga stöd till Ukraina och klargör att varje ytterligare militär aggression mot Ukraina kommer att få omfattande konsekvenser och medföra stora kostnader.

Ministrarna var eniga om att EU bör fortsätta sina diplomatiska ansträngningar för att övertyga Ryssland om att välja dialogens väg, och gav EU:s utrikesrepresentant i uppdrag att fortsätta att samordna EU:s ståndpunkt med viktiga partner som USA, Nato och OSSE. Samtidigt kommer EU att fortsätta att bekämpa desinformation.

Dialog är det första alternativet men utrikesrepresentanten klargjorde att arbetet med att förbereda olika svar på en eventuell rysk aggression har kommit långt och fortgår i samordning med viktiga partner.

Slutligen kommer EU att öka sina ansträngningar för att stärka Ukrainas och andra partners resiliens genom ett finansiellt stödpaket bestående av nödlån och nödbidrag, stöd mot cyber- och hybridhot samt stöd till säkerhet och försvar, bland annat genom en reform av Ukrainas militära utbildningssektor.

Syrien

Utrikesrådet diskuterade Syrien utifrån information från FN:s särskilda sändebud Geir Pedersen.

Efter mer än tio år är konflikten i Syrien långt ifrån över och är fortfarande en källa till lidande och instabilitet.

Rådet efterlyste på nytt en politisk lösning och underströk att det inte finns några möjligheter till normalisering, hävande av sanktioner eller återuppbyggnad förrän den syriska regimen inleder en politisk övergång. Ministrarna begärde återigen att regimen och dess allierade engagerar sig för ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 2254.

EU kommer att samarbeta med likasinnade partner, däribland Arabförbundet, för att hjälpa det syriska folket och föra den politiska processen framåt. EU planerar att anordna den sjätte Brysselkonferensen i maj 2022 för att generera finansiering för det syriska folket och flyktingmottagande samhällen, ge det syriska civilsamhället en röst och öka drivkraften för en politisk lösning på konflikten.

Libyen

Utrikesrådet diskuterade den senaste utvecklingen i Libyen, särskilt uppskjutandet av de nationella val som enligt planerna skulle ha hållits den 24 december 2021.

Landet befinner sig vid ett viktigt vägskäl och EU står fast vid sitt åtagande att stödja libyerna så att de kan hålla fria, rättvisa, inkluderande och trovärdiga val så snart som möjligt.

Ministrarna bekräftade EU:s prioriteringar – libyerna har rätt att välja sina företrädare genom val och landet måste frigöras från all utländsk beväpnad närvaro – och uppmanade alla berörda parter att enas om vägen framåt för att ge libyerna möjlighet att rösta i val.

Den höga representanten meddelade också att möjligheten att sända ut ett valobservatörsuppdrag ska bedömas så snart libyerna har beslutat om en ny valkalender.

Aktuella frågor

När det gäller Mali fördömde ministrarna Wagnergruppens närvaro på fältet och de maliska myndigheternas beslut att ha en längre övergångsperiod på fyra år.

Utrikesrepresentanten meddelade att det råder politisk enighet om att anta sanktioner mot dem som hindrar övergången, i enlighet med det beslut som nyligen fattades av Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas).

Den höga representanten betonade att EU mycket noga följer utvecklingen i Burkina Faso, uttryckte oro över frihetsberövandet av president Kaboré och närvaron av väpnade soldater i den nationella radio- och televisionsstationens huvudkontor, och efterlyste respekt för konstitutionen och frigivning av president Kaboré.

Rådets slutsatser

Rådet har godkänt slutsatser om nya prioriteringar för perioden 2022–2024 inom det strategiska partnerskapet mellan FN och EU om fredsfrämjande insatser och krishantering.

Rådet har också godkänt slutsatser om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2022.

Möteshandlingar

Slutdokument

Pressmeddelanden

Pressinformation

Presskontakter

Om du inte är journalist, vänligen skicka din förfrågan till enheten för information till allmänheten.

Ackreditering och pressevenemang

Allmän information om ackreditering finns på den här sidan.

Medieackrediteringen för internationella toppmöten som hålls utanför Europeiska unionen hanteras av de statliga myndigheterna i värdlandet.

Mer information kommer inom kort

Andra möten: Utrikesrådet

Visa fler möten

Senast ändrad: 5 februari 2025