"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet fördömde Rysslands militära upptrappning runt Ukraina, det ökade antalet brott mot vapenvilan och provokationerna från de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina. Rådet fördömde också de åtgärder och riggade incidenter och den informationsmanipulation som alla syftar till att skapa en förevändning för en militär upptrappning mot Ukraina.
Rådet lovordade Ukrainas återhållsamhet inför hoten och kränkningarna av Minskavtalen och folkrätten.
Vid diskussionen fick ministrarna tillfälle att diskutera informellt med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Ministrarna bekräftade sin enighet och beslutsamhet och EU:s solidaritet med Ukraina.
Ryssland har skapat det största hotet mot fred och stabilitet i Europa sedan andra världskriget. Vi uppmanar president Vladimir Putin att respektera folkrätten och Minskavtalen. Det är upp till det ryska ledarskapet att bestämma hur de vill uppfattas av det internationella samfundet och av historien.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Rådet beslutade om en rad åtgärder för att stödja Ukrainas motståndskraft. Rådet antog ett beslut om att tillhandahålla 1,2 miljarder euro i makroekonomiskt stöd och beslutade att ge stöd till Ukrainas yrkesmilitärutbildning inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten. EU kommer också att öka sitt stöd för att motverka it-angrepp och desinformation genom att skicka ett expertuppdrag till landet.
EU:s ambassader och diplomatiska beskickningar samt EU-delegationen i Ukraina kommer att fortsätta att hålla öppet och vara fullt operativa, med begränsade undantag.
Josep Borrell klargjorde också att varje aggression mot Ukraina skulle få allvarliga konsekvenser för Belarus om en attack genomförs från Belarus territorium eller med deltagande av Belarus.
Rådet diskuterade läget i Bosnien och Hercegovina och hur landets suveränitet, territoriella integritet och enhet kan bevaras.
Rådet uppmanade landets politiska ledare att ta ansvar för att bevara författningen, se till att befogenheterna återförs till de statliga institutionerna och hantera alla olösta frågor.
Det finns ingen plats i Europa för ett delat Bosnien och Hercegovina, och de krafter som arbetar i denna riktning agerar helt fel. De berövar landets befolkning utsikter till ett EU-medlemskap och en blomstrande framtid.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Ministrarna uttryckte sitt fulla stöd för EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina, Johann Sattler, Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina (Eufor Althea) och den höga representanten för Bosnien och Hercegovina, Christian Schmidt. Både EU och USA försöker underlätta den politiska dialogen för att nå en överenskommelse om författnings- och valreformer, inbegripet en begränsad ändring av författningen som skulle kunna förbättra det sätt som federationen fungerar på.
EU är fortfarande redo att använda alla tillgängliga instrument, om situationen så kräver, inbegripet EU:s ekonomiska stöd och restriktiva åtgärder som en sista utväg.
Dialogen förblir en prioritering för att säkerställa de reformer som krävs före de kommande valen.
Klimatdiplomati
Rådet diskuterade klimatdiplomati och godkände slutsatser i frågan.
Rådet informerades om situationen i Mali och de pågående förhandlingarna inom ramen för kärnteknikavtalet med Iran (den gemensamma övergripande handlingsplanen).
Rådets slutsatser
Rådet godkände också slutsatser om konceptet samordnad närvaro till havs.
26:e gemensamma råds- och ministermötet mellan Gulfstaternas samarbetsråd och EU
I anslutning till utrikesrådets möte träffade EU-ländernas utrikesministrar sina motparter från gulfstaterna i ett gemensamt råds- och ministermöte mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd.
EU är den största investeraren i gulfstaterna och den näst största handelspartnern med regionen. Ministrarna enades om att det var dags att åta sig ett närmare samarbete om grön omställning, utvecklingssamarbete och humanitära insatser. Man diskuterade även läget i Jemen.
Ryssland har skapat det största hotet mot fred och stabilitet i Europa sedan andra världskriget. Vi uppmanar president Vladimir Putin att respektera folkrätten och Minskavtalen. Det är upp till det ryska ledarskapet att bestämma hur de vill uppfattas av det internationella samfundet och av historien.