Ett gemensamt asylförfarande

Rationalisering av asylförfarandet

Den ändrade förordningen ersätter direktivet om asylförfaranden så att samma asylförfarandena ska gälla i alla EU-länder. Genom de ändrade reglerna

• införs obligatoriska gränsförfaranden så att man snabbt kan bedöma vid EU:s yttre gränser om ansökningar är ogrundade eller ska nekas prövning
• fastställs normer för asylsökandes rättigheter och skyldigheter
• förhindras missbruk av systemet genom att tydliga förfaranden anges

Gränsförfarande

Genom förordningen om asylförfaranden införs ett obligatoriskt gränsförfarande för vissa kategorier asylsökande så att man snabbt ska kunna bedöma vid EU:s yttre gränser om ansökningar är ogrundade eller ska nekas prövning.

Personer som omfattas av gränsförfarandet för asyl får inte resa in på medlemslandets territorium.

Viktiga aspekter av gränsförfarandet:

Genom förordningen införs ett obligatoriskt gränsförfarande för personer som utgör en säkerhetsrisk, som vilseleder myndigheterna genom att lämna oriktiga uppgifter eller undanhålla information eller som kommer från länder med en låg andel godkända ansökningar.

Genom förordningen inrättas en tillräcklig kapacitet i varje medlemland i fråga om mottagande och personal, för att vid varje given tidpunkt pröva ett visst antal ansökningar som en del av gränsförfarandet. På EU-nivå ska den tillräckliga kapaciteten vara 30 000 personer.

De enskilda medlemsländernas tillräckliga kapacitet kommer att fastställas på grundval av en formel som tar hänsyn till

• antalet irreguljära gränspassager
• sök- och räddningsinsatser vid ankomster
• nekade inresor under en treårsperiod

Ytterligare viktiga aspekter av gränsförfarandet är följande:

Genom förordningen införsett prioriteringssystem för att prioritera vem som bör omfattas av gränsförfarandet, dvs. för att fastställa vilka sökande som har större utsikter att återvända, vilka som utgör en säkerhetsrisk eller som inte är underåriga eller familjemedlemmar När gränsförfarandet tillämpas på underåriga eller familjemedlemmar bör prövningen av deras ansökningar prioriteras.

Dessutom föreskrivs undantag från gränsförfarandet, till exempel för underåriga som inte utgör en säkerhetsrisk eller där nödvändigt stöd inte kan ges till sökande med särskilda mottagnings- eller förfarandebehov.

Slutligen åläggs medlemsländerna att inrätta en mekanism för att övervaka de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförfarandet.

Asylsökandes rättigheter och skyldigheter

Den reformerade förordningen om ett gemensamt asylförfarande rationaliserar inte bara förfarandena utan fastställer också normer för asylsökandes rättigheter och skyldigheter, såsom

• förfarandegarantier som skyddar de sökandes rättigheter, bland annat genom att ge dem adekvat information i rätt tid, göra det möjligt för dem att höras vid en personlig intervju och få tillgång till tolkning
• rätten till kostnadsfri juridisk rådgivning för alla sökande under det administrativa förfarandet samt kostnadsfritt rättsligt bistånd och biträde under överklagandeförfarandet
• större uppmärksamhet ägnas utsatta personer med särskilda förfarandebehov, såsom ensamkommande barn

rättssäkerhetsgarantier

kostnadsfri juridisk rådgivning

mer uppmärksamhet åt utsatta personer

Begrepp rörande säkert land

Förordningen om asylförfaranden innehåller också harmoniserade regler för att fastställa säkra länder, dvs. länder som i allmänhet inte skapar skyddsbehov eller där asylsökande inte befinner sig i fara. Huruvida ett tredjeland säkerställer ett effektivt skydd beror på kriterier som

• rätten att stanna kvar på tredjelandets territorium
• tillgång till medel för uppehälle som är tillräckliga för att upprätthålla en rimlig levnadsstandard med hänsyn till den övergripande situationen i tredjelandet
• tillgång till hälso- och sjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar enligt de villkor som gäller generellt i tredjelandet
• utbildning enligt de villkor som gäller generellt i tredjelandet
• effektivt skydd som förbli tillgängligt till dess att man kan finna en hållbar lösning

Arbete med reformen av migrations- och asylpakten

Den 20 december 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en överenskommelse om denna viktiga lagstiftning som beskriver de förfaranden som ska följas samt många andra ärenden i migrations- och asylpakten.

Den 8 februari 2024 godkände EU-ländernas företrädare den uppgörelse som nåddes i december 2023 samt de tre lagar som rådet och parlamentet redan hade enats om 2022.

En förordning om gränsförfarandet för återvändande godkändes också. Denna ska göra det möjligt att tillämpa pakten på de europeiska länder som har andra Schengenregler.

Rådet antog EU:s migrations- och asylpakt den 14 maj 2024.

• Migrationspolitik: rådet enas om asyl- och migrationslagar (pressmeddelande 8.6.2023)
• Rådet och Europaparlamentet når genombrott i reformen av EU:s asyl- och migrationssystem (pressmeddelande 20.12.2023)
• Asyl- och migrationsreform: EU-ländernas företrädare ger grönt ljus åt överenskommelse med Europaparlamentet (pressmeddelande 8.2.2024)
• Rådet antar EU:s migrations- och asylpakt (pressmeddelande 14.5.2024)