Politisk reflektion om Europeiska unionens framtid
-
1 januari Den 25 mars 2017 möttes EU:s stats- och regeringschefer i Rom för att fira Romfördragens 60-årsdag. Det gav möjlighet till diskussioner om läget i Europeiska unionen i dag och integrationsprocessens framtid.
I Romförklaringen, som antogs i slutet av ceremonierna, presenterade ledarna en gemensam vision för de kommande åren. De lovade att arbeta för
- ett tryggt och säkert Europa där alla medborgare kan röra sig fritt, med säkra yttre gränser och en effektiv migrationspolitik
- ett blomstrande och hållbart Europa som främjar stabil och hållbar tillväxt med en stark inre marknad
- ett socialt Europa som motverkar arbetslöshet, diskriminering, social utestängning och fattigdom
- ett starkare Europa på den globala arenan som utvecklar befintliga partnerskap, och bygger nya, för att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
Med Romförklaringen avslutades den politiska reflektionsprocess som inleddes i Bratislava den 16 september 2016 till följd av resultatet av folkomröstningen i Storbritannien i juni 2016.
-
2017
-
25 mars Romfördragen 60 år
Den 25 mars 2017 möttes EU:s stats- och regeringschefer i Rom för att fira Romfördragens 60-årsdag. Det gav möjlighet till diskussioner om läget i Europeiska unionen i dag och integrationsprocessens framtid.
Mot slutet av firandet antog och undertecknade ledarna Romförklaringen med en gemensam vision för de kommande åren. ”Vi har slutit oss samman till det bättre. Europa är vår gemensamma framtid”, säger ledarna i förklaringen.
Ledarna förklarade att de i medvetenhet om EU-medborgarnas farhågor ställer sig bakom Romagendan och förbinder sig att verka för:- Ett tryggt och säkert Europa
- Ett blomstrande och hållbart Europa
- Ett socialt Europa
- Ett starkare Europa på den globala arenan
-
1 mars Vitbok om EU:s framtid
Dokumentet offentliggjordes av EU-kommissionen inför 60-årsfirandet av Romfördragen. Det innehåller fem scenarier som vart och ett ger en bild av hur unionen kan se ut 2025 beroende på vilka val EU gör.
Scenarierna visar hur EU kommer att förändras under de närmaste tio åren, från den nya teknikens påverkan på samhället och våra jobb, till oro för globaliseringen och säkerheten och populismens frammarsch.
-
31 januari Informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer på Malta
Vid det informella toppmötet, med Maltas premiärminister Joseph Muscat som värd och Donald Tusk som ordförande, kunde de 27 ledarna diskutera förberedelserna inför 60-årsdagen av Romfördragen den 25 mars 2017.
Diskussionerna byggde på den politiska reflektion om EU:s framtid med 27 medlemsstater som inleddes omedelbart efter det att Storbritannien röstade för att lämna EU den 23 juni 2016 och fortsatte i Bratislava den 16 september 2016.
-
31 januari Brev om Europas framtid
"Enade vi stå, söndrade vi falla", sade Donald Tusk inför Maltatoppmötet.
I sitt brev som skickades till de 27 stats- och regeringscheferna pekade Europeiska rådets ordförande ut tre huvudsakliga hot som utgör en fara för stabiliteten i Europa. Till dessa hör
- en ny geopolitisk situation: ett Kina som blir alltmer självsäkert, Rysslands aggressiva politik gentemot Ukraina och dess grannar, krig, terror och anarki i Mellanöstern och Afrika, där en radikal version av islam spelar en framträdande roll, och "oroande uttalanden" från USA:s nya regering – allt detta gör vår framtid i högsta grad oförutsägbar
- en inre situation: ökad förekomst av nationalistiska och främlingsfientliga känslor inom själva EU
- de EU-vänliga eliternas inställning: tilltron till politisk integration minskar och man faller till föga för populistiska argument och tvivlar på den liberala demokratins grundläggande värderingar
I brevet uppmanade Donald Tusk ledarna att stå enade.
"Det måste göras fullständigt klart att upplösningen av Europeiska unionen inte kommer att leda till att dess medlemsstater återupprättar någon mytisk, fullständig suveränitet, utan till att de reellt och faktiskt blir beroende av de stora supermakterna: Förenta staterna, Ryssland och Kina. Bara tillsammans kan vi vara helt oberoende", sade Donald Tusk.
-
2016
-
13 december Rådet enas om en förhandlingsposition avseende handelspolitiska skyddsåtgärder
Ständiga representanternas kommitté (Coreper) enades om rådets förhandlingsposition avseende ett förslag om att modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder.
Den föreslagna förordningen ändrar de gällande antidumpnings- och antisubventionsförordningarna så att de bättre kan motverka illojala handelsmetoder. Syftet är att skydda EU:s producenter mot skada som uppstår till följd av illojal konkurrens och att garantera en fri och rättvis handel.
-
7 december Överenskommelse om systematiska kontroller vid de yttre gränserna
Coreper godkände ett kompromissförslag som även Europaparlamentet står bakom om ändring av kodexen om Schengengränserna för att förstärka kontrollerna mot relevanta databaser vid de yttre gränserna.
-
7 december Europeiska gränsbevakningsbyrån inför en reserv för snabba insatser
Reserven för snabba insatser består av 1 500 tjänstemän från EU-medlemsstaterna och de Schengenassocierade länderna. I en krissituation ska de omedelbart ställas till förfogande för Frontex som kan placera ut dem inom fem arbetsdagar.
-
6 december Rådet samtycker till att utvidga Europeiska fonden för strategiska investeringar
Den 6 december 2016 enades rådet om en ståndpunkt avseende ett förslag om att förlänga Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) – EU:s flaggskeppsinitiativ inom ramen för ”En investeringsplan för Europa”.
Den kompromiss man enats om innebär att Efsi utökas vad gäller såväl varaktighet som finansiell kapacitet, och att minst en halv biljon euro i investeringar mobiliseras fram till 2020. Förslaget medför också ett antal praktiska förbättringar som tar hänsyn till erfarenheter som gjorts under genomförandets första år.
-
6 december Gemensamma förslag om genomförandet av EU:s och Natos gemensamma förklaring
Rådet antar slutsatser om genomförandet av EU:s och Natos gemensamma förslag och godkänner 40 förslag inom 7 områden. Dessa förslag godkänns samma dag av Nordatlantiska rådet.
-
14 november Genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet
EU:s utrikes- och försvarsministrar diskuterar genomförandeplanen på säkerhets- och försvarsområdet utifrån EU:s globala strategi. De fastställer ambitionsnivån och vägen framåt i den fortsatta utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik.
-
30 oktober Ceta-avtalet undertecknas
Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, Jean-Claude Juncker, kommissionens ordförande, och Justin Trudeau, Kanadas premiärminister, sammanträdde i Bryssel i samband med det 16:e toppmötet mellan EU och Kanada. De undertecknade det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) och ett strategiskt partnerskapsavtal och utfärdade en gemensam förklaring om partnerskapet mellan EU och Kanada.
-
20 oktober Europeiska rådets möte den 20–21 oktober 2016
EU:s ledare utvärderade läget när det gäller Bratislavafärdplanen. Premiärminister Robert Fico informerade om resultaten hittills, inbegripet ratificeringen av Parisavtalet och inrättandet av en europeisk gräns- och kustbevakning.
-
6 oktober Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån påbörjar sitt arbete
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån inledde officiellt sin verksamhet den 6 oktober 2016. Invigningen ägde rum vid gränsövergången Kapitan Andreevo vid Bulgariens yttre gräns mot Turkiet.
”Vi skapar en ny verklighet vid våra yttre gränser. Det är ett konkret resultat av det gemensamma åtagande som man kom överens om i Bratislavafärdplanen och ett praktiskt exempel på enighet mellan medlemsstater”, sade Robert Fico, Slovakiens premiärminister som innehar det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. ”Det kommer att hjälpa oss att hitta tillbaka till Schengen”, tillade han.
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska noga övervaka EU:s yttre gränser och arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att snabbt upptäcka och bemöta varje potentiellt säkerhetshot mot EU:s yttre gränser.
-
5 oktober EU ratificerar Parisavtalet
Parisavtalet ratificerades officiellt av EU, och det drog också igång mekanismen för avtalets ikraftträdande. Företrädare för rådets ordförandeskap och Europeiska kommissionen deponerade de officiella ratifikationshandlingarna hos FN:s generalsekreterare.
Avtalet träder i kraft 30 dagar efter det att minst 55 stater som står för minst 55 % av de globala växthusgasutsläppen har ratificerat avtalet. Tröskelnivån uppnåddes i och med att EU och 7 av dess medlemsstater ratificerade avtalet.
Ikraftträdandet sker innan klimatkonferensen i Marrakech den 7–18 november 2016 inleds.
-
16 september Toppmötet i Bratislava den 16 september 2016
De 27 stats- och regeringscheferna träffades i Bratislava för att inleda en politisk reflektion om den fortsatta utvecklingen av ett EU med 27 medlemsländer.
Ledarna enades om Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen som innehåller målen för de kommande månaderna:
- att återfå full kontroll över de yttre gränserna
- att garantera inre säkerhet och bekämpa terrorism
- att stärka EU:s samarbete om yttre säkerhet och försvar
- att främja den inre marknaden och ge europeiska ungdomar bättre möjligheter
-
18 augusti Samråd inför toppmötet i Bratislava
I augusti och september 2016 samrådde Donald Tusk med samtliga ledare i EU inför mötet i Bratislava.
”Baserat på de samråd som hittills hållits hyser jag inga tvivel om att de tre främsta utmaningarna är okontrollerad irreguljär migration, terrorism och farhågor beträffande globaliseringen”, sade Donald Tusk före sitt möte med Sveriges statsminister Stefan Löfven i Stockholm. ”Min ambition är att vi i Bratislava kan enas om huvudprioriteringarna för de kommande månaderna och hur vi ska gripa oss an dem.”
Den 8 september reste Donald Tusk också till London för att tala med Storbritanniens premiärminister Theresa May.
-
29 juni Informellt möte mellan de 27 stats- och regeringscheferna den 29 juni 2016
De 27 ledarna träffades informellt för att diskutera det fortsatta arbetet efter den brittiska folkomröstningen den 23 juni 2016.
”Vi är fast beslutna att alltjämt stå enade och arbeta inom ramen för EU för att hantera 2000-talets utmaningar och hitta lösningar i våra nationers och folks intresse”, sade de i ett gemensamt uttalande.
Ledarna kom överens om följande principer:
- Inga förhandlingar kommer att föras med Storbritannien innan artikel 50 aktiverats.
- I framtiden bör Storbritannien vara en nära partner till EU.
- Avtal måste bygga på en jämvikt mellan rättigheter och skyldigheter.
- Tillträde till den inre marknaden kräver att alla de fyra friheterna accepteras.
De 27 ledarna enades om att ha ett nytt möte i september 2016 för att fortsätta samtalen om EU:s framtid.