EU:s insatser mot terrorism
Kampen mot terrorism är högsta prioritet för EU. Medlemsländerna har ett nära samarbete för att förhindra terrorattacker och garantera medborgarnas säkerhet.
Skälen till att kampen mot terrorism har högsta prioritet för EU
Till följd av en rad attacker sedan 2015 har EU antagit olika åtgärder för att stoppa terrorismen.
Även om ansvaret för att bekämpa brottslighet och garantera säkerheten främst ligger hos medlemsländerna, har de senaste årens terroristattacker visat att säkerheten även är ett gemensamt ansvar som måste axlas tillsammans. EU bidrar till att skydda sina medborgare genom att fungera som det viktigaste forumet för samarbete och samordning mellan medlemsländerna.
2015 gjorde EU-ländernas ledare ett gemensamt uttalande som vägledning för EU och EU:s medlemsländer. Särskilda åtgärder efterlystes med fokus på tre åtgärdsområden:
- säkerställande av allmänhetens säkerhet
- förebyggande av radikalisering och värnande om värden
- samarbete med internationella partner
Till följd av terroristattackerna i Frankrike, Tyskland och Österrike enades EU-ländernas inrikesministrar i november 2020 om att ytterligare stärka sina gemensamma insatser för att bekämpa terrorism, utan att äventyra EU:s gemensamma värden såsom demokrati, rättvisa och yttrandefrihet.
I december 2020 bekräftade EU-ledarna sin enighet i kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism.
EU:s definition av terrorism
Enligt EU:s lagstiftning är terroristbrott handlingar som begås i syfte att
- skapa allvarlig fruktan hos en befolkning
- otillbörligen tvinga en stat eller en internationell organisation att utföra eller att avstå från att utföra en viss handling
- allvarligt destabilisera eller förstöra ett lands eller en internationell organisations grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer
Förebyggande av radikalisering
Radikalisering är inget nytt fenomen, men har blivit ett allvarligare hot de senaste åren.
Teknik för kommunikation online har gjort det lättare för terrorister att kommunicera över gränserna och har ökat terroristpropagandan och spridningen av extremism.
I april 2021 antog EU en förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online. De nya reglerna börjar gälla den 7 juni 2022.
Behöriga myndigheter i medlemsländerna får befogenhet att utfärda order till tjänsteleverantörerna om att ta bort terrorisminnehåll eller göra det oåtkomligt inom en timme.
Åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online (Infografik)
EU:s terroristförteckning
Som en del av kampen mot terrorism efter attackerna den 11 september 2001 upprättade EU en förteckning över personer, grupper och enheter som är inblandade i terroristdåd och som omfattas av restriktiva åtgärder. Rådet ser över förteckningen regelbundet, åtminstone var sjätte månad.
Sedan september 2016 har EU möjlighet att tillämpa sina egna sanktioner på Isil/Daish och al-Qaida och på personer och enheter som har samröre med eller stöder dem.
Informationsutbyte
Ett effektivt informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter, rättsliga myndigheter och underrättelsetjänsten i medlemsländerna är avgörande när man bekämpar terrorism, spårar utländska stridande och tar itu med den organiserade brottsligheten.
EU har vidtagit åtgärder för att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna, bland annat följande:
- en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem som hjälper till i hanteringen av gränser, säkerhet och migration (2019)
- uppdatering av Schengens informationssystem, som används av polis och gränskontrolltjänstemän för att utbyta registreringar om efterlysta eller försvunna personer och föremål (2018)
- ett direktiv om passageraruppgifter, som reglerar överföring och behandling av personuppgifter som lämnas av flygpassagerare (2016)
- inrättande av ett europeiskt centrum mot terrorism vid Europol för att stödja informationsutbyte mellan nationella polismyndigheter (2016)
Hur driftskompatibla databaser kommer att öka Europas säkerhet (Infografik)
EU:s samordnare för kampen mot terrorism
Efter terroristattackerna i Madrid den 11 mars 2004 antog EU-ländernas stats- och regeringschefer ett uttalande om bekämpande av terrorism. De enades bland annat om att inrätta en befattning som EU-samordnare för kampen mot terrorism.
Samordnaren ansvarar för att samordna arbetet mot terrorism inom EU, övervaka hur EU:s strategi för kampen terrorism genomförs och förbättra kommunikationen mellan EU och länder utanför EU.
Kampen mot finansiering av terrorism
Penningtvätt och finansiering av terrorism utgör ett stort problem för EU:s finansiella system och EU-medborgarnas säkerhet.
2018 införde EU strängare regler mot penningtvätt. Dessa regler gör det svårt att dölja olagliga pengar under en täckmantel av fiktiva företag och stärker kontrollerna av högriskländer utanför EU. De stärker också de finansiella tillsynsmyndigheternas roll och förbättrar tillgången till och utbytet av information.
Kontroll av skjutvapen
För att täppa till de rättsliga kryphål som gjorde det möjligt för terrorister att använda återomvandlade vapen antog rådet 2017 nya regler om kontroll av förvärv och innehav av vapen.
Direktivet innehåller åtgärder som ska göra det lättare att spåra skjutvapen samt strängare regler för förvärv och innehav av de farligaste skjutvapnen.
I juni 2019 antog rådet nya regler för att begränsa allmänhetens tillgång till sprängämnesprekursorer och säkerställa att misstänkta transaktioner rapporteras genom hela leveranskedjan.
Sprängämnesprekursorer är kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål, men som också kan missbrukas för olaglig tillverkning av hemmagjorda sprängämnen.
Digitaliseringen av det rättsliga samarbetet
Allt fler brottslingar och terrorister använder sig av teknik för att planera och begå brott. Myndigheterna blir därför alltmer beroende av e-bevisning för att spåra och döma brottslingar. EU utarbetar för närvarande nya regler för att säkerställa en effektivare mekanism för gränsöverskridande tillgång till e-bevisning.
Användningen av digitala verktyg i straffrättsliga förfaranden med anknytning till terroristbrott i hela EU är avgörande mot bakgrund av den föränderliga säkerhetshotbilden och den snabba tekniska utvecklingen.
- Rådets ordförandeskap och Europaparlamentet når preliminär överenskommelse om att förbättra informationsutbytet i terrorismärenden (pressmeddelande 14.12.2022)
- Ett digitalt Europa: rådet antar nya regler för att modernisera det rättsliga samarbetet (pressmeddelande 4.11.2020)
- Rättsligt terrorismbekämpningsregister (Eurojust)
Åtgärder för att stoppa utländska terroriststridande
Uppskattningsvis har 4 000–5 000 EU-medborgare rest eller försökt resa till konfliktområden – främst i Irak och Syrien – sedan 2011 för att ansluta sig till terroristgrupper som Isil/Daish. Av dessa har 30 % redan återvänt till sina hemländer. Frågan om utländska stridande har stått högt på EU:s politiska dagordning i många år.
I mars 2017 antog EU ett direktiv om bekämpande av terrorism. De nya reglerna stärker EU:s lagstiftning för att förhindra terroristattacker och åtgärda fenomenet med utländska terroriststridande. Direktivet gör det straffbart att
- utbilda sig eller resa för terroriständamål
- organisera eller möjliggöra sådana resor
- tillhandahålla eller samla in medel med anknytning till terroristgrupper eller terroristverksamhet
I mars 2017 antog EU även en förordning om ändring av kodexen om Schengengränserna. De nya reglerna ålägger medlemsländerna att utföra systematiska kontroller mot relevanta databaser för alla personer som passerar de yttre gränserna, även EU-medborgare och deras familjemedlemmar.
Samarbete med länder utanför EU
Unionens och EU-medborgarnas säkerhet är direkt kopplad till vad som händer utanför Europa. 2015 beslutade rådet att intensifiera sina yttre åtgärder för att bekämpa terrorism, särskilt i Medelhavsområdet, Mellanöstern, Nordafrika, Gulfstaterna och Sahel:
- stärkt samarbete med nyckelpartner
- nya projekt för att stödja kapacitetsuppbyggnad
- upptrappning av åtgärderna mot radikalisering och våldsbejakande extremism
Rådet antog 2014 EU:s strategi mot terrorism/utländska stridande med fokus på Syrien och Irak. Strategin innehåller flera prioriterade områden, bl.a. förbättring av samarbetet med länder utanför EU för att identifiera rekryteringsnätverk och utländska stridande.
Rådet upprepade sitt orubbliga åtagande att skydda EU-medborgarna mot terrorism och våldsbejakande extremism när det i juni 2020 efterlyste en förstärkning av EU:s yttre åtaganden och åtgärder för terrorismbekämpning inom vissa prioriterade områden:
- geografiska regioner, bl.a. västra Balkan, Nordafrika och Mellanöstern, Sahel och Afrikas horn
- tematiska områden, bl.a. mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, förebyggande av radikalisering som leder till våldsbejakande extremism, finansiering av terrorism
Vad gör EU för att bekämpa terrorism?
Gör en resa över två årtionden och ta reda på hur EU-länderna har samarbetat allt närmare för att bekämpa terrorismen: från att hindra terrorister från att köpa vapen eller bygga bomber, ända fram till att försöka motverka själva förekomsten av radikalisering.
Senast ändrad: 30 januari 2025