Skip to content

Bättre tillgång till e-bevisning för att bekämpa brott

EU håller på att utarbeta nya regler för att ge snabbare tillgång till uppgifter i digital form som används för att utreda och lagföra brott, oavsett var uppgifterna finns.

Vad är e-bevisning?

Den digitala revolutionen förändrar alla aspekter av samhället, och brottsligheten är inget undantag. Allt fler brottslingar använder sig av teknik för att planera och begå brott. Myndigheterna blir därför alltmer beroende av e-bevisning för att spåra och döma brottslingar.

Elektroniska bevis, e-bevisning eller e-bevis är termer som avser uppgifter i digital form som används för att utreda och lagföra brott.

Det handlar bland annat om

  • e-postmeddelanden
  • sms och innehåll från meddelandeappar
  • audiovisuellt innehåll
  • information om en användares onlinekonto

Uppgifterna kan användas för att identifiera personer och för att få mer information om deras aktiviteter.

I vår digitala tidsålder använder brottslingar sig i allt högre grad av tekniska tjänster och verktyg för att planera och begå brott. E-bevisning har därför blivit en avgörande faktor i kampen mot brottslighet. Digitala uppgifter används idag i 85 % av alla brottsutredningar.

Problemet med gränsöverskridande tillgång till e-bevisning

Det kan vara en långdragen och komplicerad process för myndigheterna att få tillgång till e-bevisning, eftersom den ofta finns sparad i ett annat land. Onlinetjänstleverantörer lagrar användarnas uppgifter på servrar som kan finnas i olika länder, både inom och utanför EU.

Det försvårar i hög grad de rättsliga myndigheternas insamling av e-bevis, eftersom förfarandena för att få tillgång till uppgifterna kan vara långdragna och komplicerade.

I mer än 50 % av alla brottsutredningar görs en gränsöverskridande begäran om att få tillgång till e-bevisning.

Hur de nya reglerna kommer att förbättra tillgången till e-bevisning

Efter uppmaningar från Europeiska rådet och rådet lade kommissionen i april 2018 fram ett förslag om nya regler för att myndigheter lättare och snabbare ska få tillgång till e-bevisning, oavsett var uppgifterna finns.

Enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle de nya reglerna göra det möjligt för rättsliga myndigheter i ett EU-land att direkt begära tillgång till e-bevisning från alla tjänsteleverantörer som erbjuder tjänster i Europeiska unionen och som är etablerade eller företrädda i ett annat medlemsland.

Detta skulle skynda på hanteringen av begäran eftersom det inte skulle vara nödvändigt att gå via myndigheterna i det andra medlemslandet.

De föreslagna reglerna består av två lagstiftningsförslag:

  • en förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden
  • ett direktiv om fastställande av harmoniserade bestämmelser för utseende av rättsliga företrädare för insamling av bevisning i straffrättsliga förfaranden

Den 25 januari 2023 bekräftade rådet överenskommelsen med Europaparlamentet om de två lagstiftningsförslagen.

Förordningen om utlämnandeorder och bevarandeorder

Förordningen om utlämnande- och bevarandeorder för e-bevisning kommer att göra det möjligt för myndigheterna att få tillgång till lagrade uppgifter, oavsett var de finns.

Genom utlämnandeordern kommer medlemsländernas rättsliga myndigheter att direkt kunna begära tillgång till e-bevisning från tjänsteleverantörer som är etablerade eller företrädda i ett annat medlemsland. Tjänsteleverantören måste svara inom tio dagar eller, i nödsituationer, inom sex timmar.

Bevarandeordern förhindrar att en tjänsteleverantör förstör e-bevisning under tiden då en utlämnandeorder handläggs.

Reglerna kommer att bygga på befintliga principer om ömsesidigt erkännande mellan medlemsländerna. De kommer endast att gälla för lagrade uppgifter då avlyssning av telekommunikationer i realtid inte omfattas av de föreslagna bestämmelserna.

Direktivet om rättsliga företrädare

Direktivet om rättsliga företrädare kommer att tvinga alla tjänsteleverantörer som inte är etablerade i Europeiska unionen men som erbjuder tjänster i unionen att utse en rättslig företrädare. Denna företrädare kommer att ansvara för mottagande, efterlevnad och verkställande av beslut och förelägganden. Målet är att se till att alla tjänsteleverantörer som är verksamma inom EU har samma skyldigheter när det gäller tillgång till e-bevisning.

Internationella förhandlingar

I juni 2019 bemyndigade rådet Europeiska kommissionen att

  • förhandla fram ett avtal på EU:s vägnar med USA om gränsöverskridande tillgång till e-bevisning
  • delta i förhandlingarna med Europarådet om det andra tilläggsprotokollet till Budapestkonventionen om it-brottslighet

Avtal mellan EU och USA

Förhandlingar med USA för att underlätta gränsöverskridande tillgång till e-bevisning för straffrättsligt samarbete inleddes i september 2019 och pågår fortfarande.

I dagsläget samarbetar tjänsteleverantörer som är baserade i USA med europeiska brottsbekämpande myndigheter genom direkt samarbete på frivillig basis eller genom förfaranden för ömsesidig rättslig hjälp.

Amerikansk lagstiftning gör att det inte alltid är möjligt för tjänsteleverantörer att svara direkt på europeiska förfrågningar om tillgång till e-bevisning. Ett avtal mellan EU och USA skulle förenkla samarbetet och erbjuda robusta åtgärder till skydd för de grundläggande rättigheterna.

Kommissionen informerar regelbundet rådet om läget i dessa förhandlingar.

Det andra tilläggsprotokollet till Budapestkonventionen om it-brottslighet

Europarådet antog den 17 november 2021 ett andra tilläggsprotokoll till Budapestkonventionen om it-brottslighet. Syftet med protokollet är att fastställa

  • bestämmelser för ett effektivare system för ömsesidig rättslig hjälp
  • bestämmelser om direkt samarbete med tjänsteleverantörer i andra länder som anslutit sig till konventionen
  • en ram och skyddsåtgärder för att utvidga sökningarna över gränserna

Protokollet innehåller robusta skyddsåtgärder och uppgiftsskyddskrav. Fördelen med ett sådant avtal är att det kan tillämpas i hela världen.

EU kan inte underteckna eller ratificera protokollet, eftersom det bara är länder som kan ansluta sig till det. Därför gav EU medlemsländerna tillstånd att underteckna protokollet (den 5 april 2022) och ratificera det (den 14 februari 2023).

Läs mer

Ämnen

Senast ändrad: 11 januari 2024