Förstärkning av EU:s yttre gränser

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) inledde sin verksamhet i oktober 2016 efter uppmaningen från EU-ländernas ledare i september 2015 om skärpta kontroller vid de yttre gränserna.

Byrån var tidigare känd som Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser. Namnet ändrades för att bättre återspegla byråns utvidgade mandat.

Byrån övervakar noga EU:s yttre gränser. Den arbetar också tillsammans med medlemsländerna för att snabbt upptäcka och bemöta säkerhetshot mot de yttre gränserna.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bidrar till att

underlätta hanteringen av migrationen
förbättra EU:s inre säkerhet
skydda principen om fri rörlighet för personer

I november 2019 antog EU en förordning för att stärka byråns roll. Den kallas Frontexförordningen och föreskriver följande:

integrerad gränsförvaltning
en större roll för byrån i fråga om att hantera återvändanden
inrättande av en stående gräns- och kustbevakningsstyrka med 6 500 anställda 2021 och 10 000 anställda senast 2027

Samarbete med länder utanför EU

Gränsförvaltning: avtal med länder utanför EU

Textversion

* Kartan påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring

Statusavtal har hittills förhandlats fram med följande länder och har trätt i kraft eller ska snart undertecknas:

Albanien (nytt utökat avtal undertecknat)
Bosnien och Hercegovina (förhandlingar pågår om ett nytt utökat avtal)
Moldavien (avtal i kraft sedan den 1 november 2022)
Montenegro (nytt utökat avtal undertecknat, tillämpas provisoriskt från och med den 1 juli 2023)
Republiken Nordmakedonien (avtalet träder i kraft den 1 april 2023)
Serbien (avtal i kraft den 1 maj 2021 och förhandlingar pågår om ett nytt utökat avtal

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån kan placera ut och genomföra gemensamma insatser på grannländers territorium, förutsatt att ett statusavtal har ingåtts i förväg mellan EU och det berörda landet.

Samarbete med länder utanför EU är en viktig del av det europeiska konceptet integrerad gränsförvaltning.

Statusavtal har hittills förhandlats fram med följande länder och har trätt i kraft eller ska snart undertecknas:

Albanien
Bosnien och Hercegovina
Moldavien
Montenegro
Nordmakedonien
Serbien

Statusavtalen med Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien håller för närvarande på att omförhandlas för att fullt ut utnyttja Frontex förstärkta roll enligt Frontexförordningen från 2019.

Förhandlingar har inletts i syfte att ingå statusavtal med Mauretanien och Senegal.

Schengens informationssystem

Schengens informationssystem (SIS) bidrar till att upprätthålla den inre säkerheten i Schengenländerna i frånvaron av kontroller vid de inre gränserna.

Brottsbekämpande organ runtom i EU använder SIS för att föra in eller söka på registreringar om efterlysta eller saknade personer och föremål. Systemet innehåller nära 86,5 miljoner registreringar, och under 2022 gjorde myndigheter närmare 35 miljoner sökningar om dagen i det.

Genom SIS får myndigheterna också instruktioner om hur de ska agera när en person eller ett föremål påträffas, t.ex. med att

gripa en efterlyst person
skydda en utsatt försvunnen person
beslagta ett föremål som stulits eller förts ut olagligt

I november 2018 antog EU nya regler för att uppgradera Schengens informationssystem.

Den uppgraderade versionen togs i bruk i mars 2023 och omfattar

nya registreringskategorier
biometriska uppgifter som handavtryck
fingeravtryck
DNA-register för försvunna personer

Informationssystemet för viseringar

Informationssystemet för viseringar (VIS) är en databas som ska underlätta förfarandet för visum för kortare vistelse. Det hjälper visum-, gräns-, asyl- och migrationsmyndigheter att kontrollera icke-EU-medborgare som behöver ett visum för kortare vistelse för att resa till Schengenområdet.

Sedan 2011 kan myndigheterna jämföra biometriska kännetecken i VIS för att identifiera personer och förhindra identitetsstöld och bedrägeri.

I maj 2021 uppdaterade EU VIS-förordningen som svar på de föränderliga migrations- och säkerhetsutmaningarna. Genom de nya reglerna

stärks säkerheten i förfarandet för visum för kortare vistelse ytterligare
inkluderas visum för längre vistelse och uppehållstillstånd i samma databas
blir VIS kompatibelt med andra relevanta EU-system och EU-databaser

In- och utresesystemet

I november 2017 antog rådet en förordning om ett in- och utresesystem.

I maj 2025 enades rådet och Europaparlamentet om en preliminär överenskommelse som gör det möjligt för medlemsländerna att gradvis införa det digitala in- och utresesystemet under en sexmånadersperiod.

I systemet kommer man att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för personer som inte är EU-medborgare och som passerar Schengenområdets yttre gränser.

Det gradvisa införandet av in- och utresesystemet kommer att göra det möjligt för medlemsländerna att dra nytta av systemet och samtidigt ge gränsmyndigheterna och transportbranschen tid för anpassning. I förordningen tas hänsyn till medlemsländernas olika behov.

Det nya systemet kommer att utarbetas av medlemsländerna, tillsammans med eu-Lisa (EU:s byrå för stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa) och i samarbete med EU-kommissionen och Frontex.

In- och utresesystemet ska bidra till att

minska förseningarna vid gränskontrollerna och höja kvaliteten på kontrollerna genom att den tillåtna vistelsen för varje resande beräknas automatiskt
systematiskt och tillförlitligt identifiera personer som har överskridit den tillåtna vistelsen
förstärka den inre säkerheten och kampen mot terrorism och annan allvarlig brottslighet genom att brottsbekämpande myndigheter ges tillgång till resehistorik

EU-system för reseuppgifter och resetillstånd

Rådet antog förordningen om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) i september 2018. Detta it-system ska användas för att förhandskontrollera resande som inte behöver visum och, vid behov, vägra dem inresa.

Det kommer att likna befintliga system som redan används i bl.a. USA, Kanada och Australien, och det har flera fördelar, t.ex.

en bättre inre säkerhet
ett bättre förebyggande av olaglig invandring
minskade risker för folkhälsan och mindre förseningar vid gränserna

Etias kommer att utvecklas av eu-LISA, som är den EU-byrå som har hand om stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa.

Etias kommer att tas i drift under det sista kvartalet 2026.