It-system för att bekämpa brott och säkra EU:s gränser
Stora it-system används av myndigheter runtom i EU för att utbyta information och skydda medborgarna, bekämpa brott och säkra gränserna.
Schengens informationssystem (SIS)
Brottsbekämpande organ runtom i EU använder SIS för att föra in eller söka på registreringar om efterlysta eller saknade personer och föremål. Systemet innehåller nästan 86,5 miljoner registreringar, och under 2022 gjorde myndigheter nästan 35 miljoner sökningar per dag i systemet.
SIS ger också myndigheter instruktioner om hur de bör agera om en sådan person eller ett sådant föremål påträffas. Instruktionerna rör bl.a.
- gripanden av efterlysta personer
- skydd av sårbara saknade personer
- beslagtaganden av olagliga eller stulna föremål
I november 2018 antog EU nya regler för att uppgradera Schengens informationssystem.
Den uppgraderade versionen togs i bruk i mars 2023 och omfattar
- nya kategorier av registreringar
- biometriska uppgifter, t.ex. handavtryck
- märken av fingrar
- DNA-uppgifter om försvunna personer
Automatiskt utbyte av uppgifter för polissamarbete
Målet är att stärka, rationalisera och underlätta informationsutbytet mellan medlemsländerna och med Europol och att förse brottsbekämpande myndigheter i EU med förbättrade verktyg för att bekämpa brottslighet.
Ökat antal datakategorier
Den nya ramen – ofta kallad Prüm II – gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att söka i andra medlemsländers nationella databaser när det gäller data som till exempel
- DNA
- fingeravtryck
- fordonsregistreringsuppgifter
Denna nya lag som antogs den 26 februari 2024 gör det möjligt för polismyndigheter att söka efter
- ansiktsbilder
- uppgifter ur polisregister
Det kommer också att vara möjligt att söka i alla kategorier för att hitta saknade personer eller identifiera mänskliga kvarlevor (i den mån nationell rätt tillåter detta). Om en sökning i databasen ger en positiv träff måste landet i fråga inom 48 timmar lämna följande relevanta uppgifter till den begärande polismyndigheten:
- namn
- födelsedatum
- brott kopplade till uppgifterna
Modernisering av it-systemet
Den nya Prümlagen kommer att
- modernisera den tekniska infrastruktur som ligger till grund för informationsutbytet
- inrättandet av eu-Lisa-router för att underlätta upprättandet av förbindelser mellan medlemsländerna och Europol för att hämta uppgifter
Routern består av ett sökverktyg och en säker kommunikationskanal. Den brottsbekämpande myndighet som söker efter en träff översänder sina data (t.ex. fingeravtryck) till routern. Via routern skickas denna begäran om en sökning vidare till alla andra EU-medlemsländers databaser och Europol.
För automatiska sökningar i polisregister kommer medlemsländerna och Europol att använda det europeiska polisregisterindexet (Epris).
Utvidgad roll för Europol
Enligt de nya reglerna kommer Europol också att kunna
- söka i nationella databaser för att dubbelkontrollera information som den har fått från tredjeländer
Informationssystemet för viseringar (VIS)
Informationssystemet för viseringar – i drift sedan 2011 – är en databas som ska underlätta förfarandet för visum för kortare vistelse.
Systemet hjälper viserings-, gräns-, asyl- och migrationsmyndigheter att kontrollera icke-EU-medborgare som behöver ett visum för kortare vistelse för att resa till Schengenområdet. Myndigheterna kan jämföra biometriska kännetecken i VIS för att identifiera personer och förhindra identitetsstöld eller bedrägeri.
Till följd av de nya migrations- och säkerhetsutmaningarna antog EU i maj 2021 en ny förordning för att förbättra systemet. Genom de nya reglerna
- stärks säkerheten ytterligare i förfarandet för visum för kortare vistelse
- inkluderas visum för längre vistelse och uppehållstillstånd i samma databas
- säkerställs interoperabilitet mellan VIS och andra i sammanhanget relevanta EU-system och EU-databaser
Systemet för behandling av asylansökningar till Europa (Eurodac)
Eurodac-databasen innehåller fingeravtryck från asylsökande registrerade i EU-länder och associerade länder. Databasen fungerar som stöd vid genomförandet av Dublinförordningen och hjälper till att
- verifiera om en sökande tidigare har ansökt om asyl i ett annat medlemsland
- kontrollera om en sökande tidigare har gripits vid en olaglig inresa till europeiskt territorium
- fastställa vilket medlemsland som är ansvarigt för att pröva en asylansökan
Eurodacförordningen har reviderats som en del av de lagstiftningsförslag som ska reformera EU:s asylregler.
EU-omfattande it-system för säkerhet och migration (Infografik)
EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)
Rådet antog förordningen om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) i september 2018. Detta it-system ska användas för att utföra förhandskontroller av resande som inte behöver visum och, vid behov, vägra dem inresa.
Det kommer att likna befintliga system som redan används i bl.a. USA, Kanada och Australien och har flera fördelar, t.ex.
- bättre inre säkerhet
- bättre förebyggande av olaglig invandring
- minskade risker för folkhälsan och mindre förseningar vid gränserna
Etias kommer att utvecklas av eu-LISA och kommer att tas i drift under det sista kvartalet 2026.
Detta är EU-byrån som har hand om de stora it-systemen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa.
In- och utresesystemet
In- och utresesystemet är ett nytt EU-omfattande digitalt gränsförvaltningssystem som registrerar tredjelandsmedborgares in- och utresor via Schengenområdets yttre gränser för kortare vistelser. Det ersätter det gamla manuella passtämplingssystemet med snabb och säker biometrisk kontroll.
Från och med den 12 oktober 2025 kommer in- och utresesystemet gradvis att införas vid Schengenområdets yttre gränser under en sexmånadersperiod. Minst en gränsövergång i varje deltagande land ska vara operativ vid starten. Under denna period kommer inte alla gränspassager eller resenärer att registreras via in- och utresesystemet, och passtämplingen kommer att fortsätta.
Systemet väntas vara fullständigt infört den 10 april 2026.
In- och utresesystemet inrättades av eu-Lisa tillsammans med medlemsländerna.
Det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris)
Det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) inrättades 2012. Systemet gör det möjligt för EU-länderna att enkelt utbyta information om fällande brottmålsdomar.
Det handlar främst om information som rör EU-medborgare, eftersom systemet inte tillåter en effektiv behandling av uppgifter om personer från länder utanför EU.
I april 2019 antog EU nya regler för att förbättra Ecris. Det reformerade systemet ska inkludera en centraliserad databas med uppgifter om fällande brottmålsdomar mot personer från länder utanför EU och statslösa personer.
Passageraruppgifter
Organiserad brottslighet och terrorism innebär ofta internationella resor. Till följd av att de inre gränskontrollerna avskaffats enligt Schengenkonventionen antog EU 2016 direktivet om passageraruppgifter (PNR-direktivet).
PNR-uppgifter är personuppgifter som lämnas av passagerare och samlas in och sparas av flygbolag. Det rör sig om bl.a. passagerarens namn, resedatum, resväg, sittplats, bagage, kontaktuppgifter och betalningsmedel.
PNR-direktivet innehåller regler för översändande av sådana uppgifter till EU-ländernas brottsbekämpande myndigheter och för behandlingen av uppgifterna i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet.
PNR-systemet är ett komplement till de verktyg som redan finns för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och harmoniserar medlemsländernas rättsliga bestämmelser så att rättsosäkerhet och säkerhetsluckor undviks samtidigt som skyddet av personuppgifter värnas.
EU:s byrå med ansvar för stora it-system (eu-Lisa)
eu-Lisa är EU:s byrå med ansvar för förvaltningen av de stora it-system som används för EU:s politik för gränsförvaltning, migration och samarbete om brottsbekämpning.
I november 2018 antog rådet nya regler som ska stärka byråns mandat. De nya reglerna ska ytterligare utveckla byråns kapacitet att bidra till gränsförvaltning, samarbete om brottsbekämpning och migrationshantering i EU.
Byrån får även en central roll i genomförandet av en ny it-struktur på området för rättsliga och inrikes frågor.
Tack vare sitt utvidgade mandat kan eu-Lisa
- utveckla och driva nya system, t.ex. det nyligen antagna in- och utresesystemet och Etias
- bidra till utvecklingen av lösningar för interoperabilitet
- ge medlemsländerna stöd på begäran
- axla en större roll i forskning, pilotprojekt och testverksamhet
eu-Lisa förvaltar för närvarande följande it-system:
- Informationssystemet för viseringar
- Schengens informationssystem
- Eurodac
eu-Lisa utvecklar för närvarande följande it-system:
- In- och utresesystemet
- Etias
- Ecris-TCN-systemet
Interoperabilitet mellan EU:s informationssystem
EU:s olika informationssystem används av myndigheterna för att bekämpa brott, kontrollera gränserna och hantera migrationsflöden – men de är i nuläget inte sammankopplade. Denna fragmentering innebär en risk för bristande information.
EU undersöker just nu hur man bättre kan samla in och dela information för att
- göra uppgifterna tillgängliga för gränsvakter via relevanta EU-databaser
- förbättra brottsutredningar och lagföring
I maj 2019 antog rådet två förordningar om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem som hjälper till i hanteringen av gränser, säkerhet och migration. Genom de nya reglerna införs
- en europeisk sökportal som gör det möjligt för myndigheterna att göra sökningar i flera informationssystem samtidigt
- en gemensam biometrisk matchningstjänst för sökning och dubbelkollar av biometriska data
- en gemensam databas för identitetsuppgifter där identitetsuppgifter för personer som inte är EU-medborgare samlas
- en detektor för multipla identiteter, som gör myndigheterna uppmärksamma på fall där biometriska uppgifter tyder på identitetsbedrägeri
Denna nya interoperabilitetsarkitektur levereras från mitten av 2024 till slutet av 2026 och tillhandahåller då ett enda gränssnitt för sökningar samt en tjänst för biometrisk matchning som gör det lättare att identifiera personer.
Senast ändrad: 10 juli 2026