Skip to content

EU:s åtgärder för att förebygga radikalisering

Även om det är medlemsländerna som i första hand är ansvariga för att bekämpa terrorism har EU tagit fram flera verktyg för att förebygga radikalisering.

EU och medlemsländerna arbetar tillsammans för att förebygga radikalisering i Europa. Radikalisering är inget nytt fenomen, men har blivit ett allvarligare hot de senaste åren, särskilt på grund av utvecklingen av ny teknik och den ökande användningen av internet och sociala medier.

Hur bekämpar EU terroristpropaganda?

EU och medlemsländerna arbetar tillsammans för att förebygga radikalisering i Europa. Radikalisering är inget nytt fenomen, men har blivit ett allvarligare hot de senaste åren, särskilt på grund av utvecklingen av ny teknik och den ökande användningen av internet och sociala medier.

Den 29 april 2021 antog EU en förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.

Behöriga myndigheter i medlemsländerna har befogenhet att utfärda order till värdtjänstleverantörer om att avlägsna terrorisminnehåll eller göra det oåtkomligt i alla medlemsländer. Internetplattformarna måste sedan avlägsna eller blockera innehållet inom en timme.

Reglerna gäller alla leverantörer som erbjuder tjänster inom EU, oavsett om de har sitt huvudkontor i ett av medlemsländerna eller inte.

Värdtjänstleverantörer som råkar ut för att deras tjänster används för terrorisminnehåll måste vidta särskilda åtgärder för att komma till rätta med missbruket av deras plattformar och skydda tjänsterna mot spridning av terrorisminnehåll. Det är värdtjänstleverantören som väljer vilka åtgärder som ska vidtas.

Den nya förordningen är inriktad mot innehåll som text, bilder, ljudupptagningar och videor, inklusive direktsändningar, som

  • anstiftar eller bidrar till terroristgärningar
  • ger instruktioner om hur man begår brott
  • uppmuntrar deltagande i terroristgrupper

Förordningen ger en definition av terrorisminnehåll och har ett tydligt tillämpningsområde för att fullt ut respektera de grundläggande rättigheterna. Det finns regler om effektiva rättsmedel för både innehållsleverantörer och tjänsteleverantörer så att de kan lämna in klagomål när innehåll har avlägsnats.

De nya reglerna börjar gälla den 7 juni 2022.

2015 inrättade Europol en särskild enhet för att bekämpa terroristpropaganda på internet. EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (EU IRU) har som mål att upptäcka och utreda innehåll på internet med koppling till terrorism och våldsbejakande extremism och att bistå medlemsländerna i sådana frågor.

Infografik om de nya reglerna om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online
Åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online (Infografik)

Åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online (Infografik)

2015 inrättade EU nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN). Det är ett nätverk med över 6 000 yrkesverksamma i första ledet från hela Europa, t.ex. lärare, poliser och fängelsepersonal, som främjar utbyte av bästa praxis. Arbetet syftar bland annat till att öka förståelsen för varför vissa människor är mer mottagliga för radikalisering och vilka åtgärder som kan vidtas för att skydda dem.

Sedan 2015 har EU-länder, onlineplattformar, Europol, den akademiska världen och internationella partner samlats i EU:s internetforum. Det är en plattform för informationsutbyte om trender och utveckling vad gäller terroristers användning av internet och – sedan 2019 – för bekämpning av sexuella övergrepp mot barn på internet.

Radikalisering i Europa

De flesta av förövarna bakom de senaste årens terroristattacker i Europa var europeiska medborgare, som var födda i Europa och hade radikaliserats utan att lämna sina hemländer.

Radikalisering kan ske av olika anledningar, bland annat religiösa övertygelser, ideologier, politiska övertygelser och fördomar mot vissa grupper av människor. Radikaliseringen av ungdomar är alltjämt ett stort problem.

Människor kan radikaliseras på olika sätt: av familjemedlemmar eller vänner, genom direkt kontakt med extremistgrupper eller via internet.

Teknik för kommunikation online har gjort det lättare för terrorister att kommunicera över gränserna och har ökat terroristpropagandan och spridningen av extremism. Terrorister använder sociala medier och den mörka webben för att radikalisera, rekrytera, uppvigla till våld och underlätta genomförandet av terroristattacker.

De senaste åren har krypterade meddelandeappar som WhatsApp och Telegram i stor utsträckning använts för att sprida terroristpropaganda och samordna och planera attacker.

Fängelser är fortfarande den största grogrunden för radikalisering, men vissa extremistgrupper har också rekryterat i skolor och på universitet och platser för religionsutövning, t.ex. moskéer.

Vad gör EU för att bekämpa terrorism?

Gör en resa över två årtionden och ta reda på hur EU-länderna har samarbetat allt närmare för att bekämpa terrorismen: från att hindra terrorister från att köpa vapen eller bygga bomber, ända fram till att försöka motverka radikalisering i första hand.

Bilden visar jordgloben som är täckt med information sammankopplad via prickade linjer. Tre händer håller var sitt förstoringsglas som fokuserar på pass, sedelbuntar och fingeravtryck. Bakgrunden är en molnig himmel.

Senast ändrad: 7 juni 2022