GJP: landsbygdsutveckling efter 2013
Hur har politiken för landsbygdsutveckling förändrats?
Politiken för landsbygdsutveckling har strukturerats om för att bli mer effektiv. Den får en starkare koppling till EU:s struktur- och investeringsfonder så att EU-medel från flera olika källor som samfinansieras av medlemsstaterna kan användas för en lång rad olika innovativa projekt, alltifrån kombinerade jord- och vattenbruk till bredbandsutbyggnad.
Inom ramen för politiken för landsbygdsutveckling kommer medlemsstaterna även fortsättningsvis att utforma sina egna program för att tillgodose behoven i de egna landsbygdsområdena.
Medlemsstaterna kommer nu att ha ännu större flexibilitet eftersom det nuvarande systemet ersätts med en uppsättning prioriteringar, bl.a. innovation . Denna prioritering kommer att backas upp av åtgärder som
- kunskapsöverföring, samarbete och investeringar i materiella tillgångar
- resurseffektivitet, produktivitet och en koldioxidsnål, klimatvänlig och klimattålig utveckling av jord- och skogsbruk
- samarbete mellan jordbruk och forskning för att skynda på tekniköverföringen till jordbrukare.
Genom dessa åtgärder kopplas den gemensamma jordbrukspolitiken samman med EU:s strategi för tillväxt och jobb – Europa 2020-strategin – där fokus ligger på utbildning, innovation och forskning.
Åtgärderna för miljö och klimat har förstärkts. Det är obligatoriskt att genomföra dem, och minst 30 % av den sammanlagda budgeten för landsbygdsutveckling måste reserveras för miljöåtgärder och anpassning till och lindring av klimatförändringen, både inom jord- och skogsbruket.
Dubbel finansiering för miljöanpassning inom båda pelarna har tagits bort, så att jordbrukare inte ska få betalt två gånger för samma verksamhet.
Områden med naturliga begränsningar kommer att få en ny definition på grundval av 8 biofysikaliska kriterier, vilket kommer att skapa ett enhetligt och objektivt system inom hela EU.
Bidragssatserna har anpassats för att återspegla att den finansiella situationen varierar mellan olika regioner. Genom reformen blir samfinansieringsnivån högre för mindre utvecklade regioner.