"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Århusförordningen – rådet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen
Rådet har antagit sin ståndpunkt vid första behandlingen om en ändring av Århusförordningen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. I förordningen fastställs hur EU och medlemsländerna ska genomföra den internationella Århuskonventionen. Rådet antog sin ståndpunkt efter en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet i juli 2021. Detta är det sista steget i förfarandet.
Rådet har nu gett klartecken för en ändring av Århusförordningen. Detta är ett steg i rätt riktning som stärker EU:s åtagande att fullt ut följa Århuskonventionen. Ändringen ska stärka privatpersoners rätt att begära omprövning av förvaltningsåtgärder och på så sätt ge dem bättre tillgång till information och rättslig prövning och öka deras deltagande i beslutsfattandet.
Andrej Vizjak, Sloveniens minister för miljö och fysisk planering
Målet med ändringen är att se till att EU fullt ut följer Århuskonventionen när det gäller stärkandet av privatpersoners rätt att begära omprövning av förvaltningsåtgärder som inte är lagstiftningsakter och som antas av en EU-institution eller ett EU-organ, om dessa åtgärder har rättsligt bindande effekt utanför institutionen eller organet i fråga och innehåller bestämmelser som kanske strider mot miljölagstiftningen.
Rådet och Europaparlamentet har kommit överens om att
utvidga talerätten till att omfatta fler än bara icke-statliga organisationer; därigenom kan också privatpersoner på vissa villkor begära intern omprövning av förvaltningsåtgärder; dessa enskilda personer ska antingen visa att deras rättigheter har kränkts till följd av den påstådda överträdelsen av miljölagstiftningen och att de påverkas direkt av en sådan kränkning jämfört med allmänheten i stort eller visa att det föreligger ett tillräckligt allmänintresse och att begäran stöds av minst 4 000 privatpersoner som är bosatta eller etablerade i minst fem medlemsländer, med minst 250 privatpersoner som är bosatta eller etablerade i var och en av dessa medlemsländer; i båda fallen ska privatpersonerna företrädas av en icke-statlig organisation eller en jurist
inkludera bestämmelser i förvaltningsåtgärder som kräver genomförandeåtgärder på nationell nivå eller unionsnivå i tillämpningsområdet för förvaltningsåtgärder
inte stryka undantaget för förvaltningsåtgärder som rör statligt stöd från förordningen (en efterlevnadsaspekt som behandlas inom ramen för ett senare ärende i Århuskonventionens efterlevnadskommitté)
göra det obligatoriskt för EU:s institutioner och organ att offentliggöra begäranden och beslut om omprövning av dessa
Bakgrund
Århuskonventionen är införlivad i EU-lagstiftningen genom förordning (EG) nr 1367/2006. Genom denna förordning ges privatpersoner och icke-statliga organisationer möjlighet att väcka talan vid EU:s domstolar mot beslut som fattats av EU:s institutioner och organ.
Efter ett klagomål från en icke-statlig organisation 2008 om EU:s påstådda oförmåga att följa Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, drog Århuskonventionens efterlevnadskommitté i ärende C-32 från 2017 slutsatsen att EU inte följde artikel 9.3 och 9.4 i konventionen om allmänhetens tillgång till rättslig prövning.
Därför antog rådet 2018 ett beslut där kommissionen uppmanades att lägga fram en studie om unionens alternativ för att följa upp slutsatserna från efterlevnadskommittén och, om så är lämpligt med hänsyn till resultaten av studien, också lägga fram ett förslag om ändring av Århusförordningen.
Den 14 oktober 2020 antog Europeiska kommissionen ett lagstiftningsförslag om ändring av förordning nr 1367/2006 (Århusförordningen) för att möjliggöra en bättre offentlig granskning av EU-rättsakter som påverkar miljön. De föreslagna ändringarna ska göra det lättare att begära att EU-institutionerna prövar sådana akter för att säkerställa ett bättre miljöskydd.
Rådet nådde en allmän riktlinje om förslaget den 17 december 2020, vilket gjorde det möjligt för rådets ordförandeskap att inleda trepartsförhandlingar med Europaparlamentet.
Den 12 juli 2021 nådde rådet en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet om förslaget. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen den 5 oktober.
Vad händer nu
Texten ska nu offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts.
Rådet har nu gett klartecken för en ändring av Århusförordningen. Detta är ett steg i rätt riktning som stärker EU:s åtagande att fullt ut följa Århuskonventionen. Ändringen ska stärka privatpersoners rätt att begära omprövning av förvaltningsåtgärder och på så sätt ge dem bättre tillgång till information och rättslig prövning och öka deras deltagande i beslutsfattandet.