"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Miljöministrarna träffades i Luxemburg för att diskutera 55 %-paketet, förbereda klimattoppmötet COP26 och diskutera EU:s nya skogsstrategi för 2030. Rådet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen när det gäller ändringarna av Århusförordningen. Ministrarna diskuterade också den senaste tidens höjda energipriser.
Klimattoppmötet COP26
Ministrarna inledde mötet med en diskussion om förberedelserna inför det möte som hålls inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar mellan den 31 oktober och den 12 november 2021 i Glasgow (COP26). Rådet antog slutsatser som lägger fast EU:s ståndpunkt vid mötet.
Världen är ännu inte på rätt väg för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C. Många fler kollektiva insatser krävs för att temperaturen på vår planet ska hållas inom säkra gränser. Vid COP26 kommer EU att uppmana alla parter i Parisavtalet att lägga fram ambitiösa nationella mål om minskade utsläpp och industriländerna kommer att uppmanas att öka den internationella klimatfinansieringen. Med de slutsatser som antagits har EU inte bara den vilja som krävs utan också ett starkt mandat att leda diskussionerna i rätt riktning – att skydda planeten för allas skull och bistå dem som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Andrej Vizjak, Sloveniens minister för miljö och fysisk planering
I slutsatserna uppmanas alla parter att lägga fram ambitiösa nationellt fastställa bidrag och erkänna behovet av att gemensamt öka anpassningsinsatserna.
Rådet erinrar om att EU och dess medlemsländer är världens främsta bidragsgivare när det gäller klimatfinansiering. I slutsatserna bekräftas EU:s åtagande att öka mobiliseringen av den internationella klimatfinansieringen, och andra industriländer uppmanas att öka sina bidrag.
Rådet lägger också fast EU:s ståndpunkt vad gäller slutförandet av Parisregelboken, särskilt det frivilliga samarbetet enligt artikel 6 och en gemensam tidsram för de nationellt fastställda bidragen.
EU:s miljöministrar höll en första formell debatt om 55 %-paketet med särskild inriktning på initiativ som hör till miljörådets ansvarsområde. Syftet med dessa förslag är att ändra
EU:s utsläppshandelssystem
förordningen om ansvarsfördelning
förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk;
förordningen om normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta lastbilar
och att inrätta en ny social klimatfond
På grund av paketets övergripande karaktär kan vi förvänta oss omfattande diskussioner som realistiskt sett kommer att ta tid. I stort sett välkomnas 55 %-paketet av medlemsländerna eftersom det ska tillhandahålla konkreta verktyg så att EU kan uppfylla sina höjda klimatambitioner. Att förstå hur förslagens olika delar hänger ihop är viktigt för bedömningen av huruvida och på vilket sätt alla delar av paketet bidrar till en sammantagen balans.
Andrej Vizjak, Sloveniens minister för miljö och fysisk planering
55 %-paketet syftar till att anpassa EU:s klimatpolitik till unionens mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
Paketet består av en rad nära sammankopplade förslag som antingen ändrar befintlig lagstiftning eller skapar nya initiativ inom ett antal politikområden och ekonomiska sektorer.
Debatten handlade till stor del om balansen och kopplingen mellan de olika förslagen, och om deras bidrag till EU:s höjda klimatambitioner. Ministrarna gav sina synpunkter på insatsfördelningen mellan och inom medlemsländer och olika ekonomiska sektorer och på förslagens effekter för människorna. Framför allt diskuterade de utvidgningen av handeln med utsläppsrätter till byggnader och vägtransporter.
Ministrarna diskuterade EU:s nya skogsstrategi för 2030. Strategin är ett av flaggskeppsinitiativen i den europeiska gröna given och bygger på EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Dess syfte är att bidra till att EU:s klimatmål och målen för biologisk mångfald uppnås.
Diskussionen handlade främst om huruvida EU:s nya skogsstrategi återspeglar rådets slutsatser om strategin för biologisk mångfald för 2030 och huruvida den utgör en bra grund för att EU ska kunna bli ett föredöme för resten av världen när det gäller hållbar skogsförvaltning. Rådet kommer att anta slutsatser om den nya skogsstrategin vid rådets möte (jordbruk och fiske) i november.
Tillgång till rättslig prövning (Århusförordningen)
Rådet antog sin ståndpunkt vid första behandlingen om en ändring av Århusförordningen om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Rådet antog sin ståndpunkt efter en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet i juli 2021. Detta är det sista steget i förfarandet.
På begäran av Grekland, Spanien och Polen diskuterade ministrarna den senaste tidens höjda energipriser.
Frågan står på dagordningen för Europeiska rådets möte den 21–22 oktober. EU-kommissionen ska lägga fram ett meddelande om de ökande energipriserna inför diskussionerna i Europeiska rådet.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Kommissionen informerade ministrarna om en rapport om genomförandet av förordning (EU) nr 528/2012 om biocidprodukter. Belgien informerade om behovet av samordnade insatser mot perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), och Tyskland informerade ministrarna om en ministerkonferens om marint skräp och plastföroreningar i Genève, som sammankallats gemensamt av Ecuador, Tyskland, Ghana och Vietnam med stöd av Uneps sekretariat.
Världen är ännu inte på rätt väg för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C. Många fler kollektiva insatser krävs för att temperaturen på vår planet ska hållas inom säkra gränser. Vid COP26 kommer EU att uppmana alla parter i Parisavtalet att lägga fram ambitiösa nationella mål om minskade utsläpp och industriländerna kommer att uppmanas att öka den internationella klimatfinansieringen. Med de slutsatser som antagits har EU inte bara den vilja som krävs utan också ett starkt mandat att leda diskussionerna i rätt riktning – att skydda planeten för allas skull och bistå dem som riskerar att drabbas hårdast av klimatförändringarna.