Konkurrenskraftsrådet, 9–10 juni 2022

De viktigaste resultaten

Inre marknaden och industri, 9 juni 2022

Direktivet om konsumentkreditavtal

Rådet godkände enhälligt en allmän riktlinje om den föreslagna översynen av direktivet om konsumentkrediter. Det reviderade direktivet upphäver och ersätter det nuvarande direktivet från 2008 om kreditavtal.

EU-kommissionen lade fram förslaget den 30 juni 2021. Syftet är att ge en högre konsumentskyddsnivå, minska den nuvarande fragmenteringen av marknaden och fördjupa den gränsöverskridande marknaden för konsumentkrediter.

I sina inlägg betonade ministrarna att konsumentkreditlagstiftningen är viktig och att konsumenterna måste skyddas när allt fler köp görs digitalt.

I direktivet ingår nya produkter och kreditaktörer som har vuxit fram tillsammans med e-handeln. Direktivet innebär att informationen till konsumenterna förenklas, så att de kan fatta välgrundade beslut. Informationen ska också kunna läsas på digitala enheter.

För att förhindra oansvarig utlåning som kan leda till överskuldsättning krävs enligt direktivet att EU-länderna skyddar konsumenterna mot alltför höga räntor och erbjuder finansiell utbildning och skuldrådgivning. Det beskrivs också hur man bedömer om en konsument kommer att kunna återbetala sin kredit eller inte.

Ministrarna var i stort eniga om att förslaget är en rättvis och välavvägd kompromiss och ett starkt mandat inför förhandlingarna med Europaparlamentet, som planeras börja i år.

• Se en inspelning av den offentliga debatten här
• Rådets allmänna riktlinje
• Konsumentskydd: rådet antar ståndpunkt om nya regler för konsumentkrediter (pressmeddelande 9.6.2022)

Förordningen om halvledare

Rådet såg också över de framsteg som hittills gjorts med EU-förordningen om halvledare. Ministrarna välkomnade förordningen, som är avsedd att garantera EU:s framtida tekniska suveränitet, och betonade att den är angelägen med tanke på den globala bristen på halvledare.

Ministrarna betonade att det krävs samordnade åtgärder på EU-nivå för att lösa halvledarkrisen. De stödde EU-kommissionens föreslagna inriktning som erbjuder relevanta verktyg för att stärka produktionskapaciteten på kort och lång sikt i Europa.

Slutligen noterade ministrarna att det är viktigt att utveckla internationella partnerskap för att stärka EU:s motståndskraft och strategiska oberoende. För att uppnå detta är det viktigt att locka till sig investeringar i innovativa produktionsanläggningar och att ha en kvalificerad arbetskraft.

• Se en inspelning av den offentliga debatten här
• Not från ordförandeskapet

Motståndskraften i Europas strategiska industriella ekosystem

Rådet höll en riktlinjedebatt om motståndskraften i de strategiska industriella ekosystemen, där ministrarna betonade att motståndskraften i dessa ekosystem måste stärkas.

Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling betonade ministrarna att Rysslands anfallskrig mot Ukraina visar att Europas ekonomiska bas måste bli mer motståndskraftig och konkurrenskraftig. Ministrarna förklarade sig därför villiga att fortsätta arbetet med dessa frågor.

Rådet diskuterade specifika åtgärder för att minska strategiska beroenden, särskilt när det gäller råvaror av avgörande betydelse. I samband med kommissionens utarbetande av ett lagstiftningsinitiativ om råvaror framhöll ministrarna att EU:s råvaruförsörjning måste stärkas, eftersom detta är avgörande för att den gröna och den digitala omställningen ska lyckas. De lyfte fram olika åtgärder, såsom strategiska partnerskap med tredjeländer, kretsloppsekonomin och en investeringsram som är rättvis och hållbar, även ur miljösynpunkt.

• Se en inspelning av den offentliga debatten här
• Industripolitik (bakgrund)
• Not från ordförandeskapet

Andra punkter på dagordningen

• Ordförandeskapet informerade delegationerna om förslaget till direktiv om konsumenträttigheter inom den gröna omställningen.
• Den tjeckiska delegationen presenterade sitt arbetsprogram för det kommande tjeckiska ordförandeskapet.
• Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.

Forskning och rymdfrågor, 10 juni 2022

Värden och principer för internationellt samarbete inom forskning och innovation

Ministrarna antog slutsatser om värden och principer för internationellt samarbete inom forskning och innovation. Rådet betonade att internationellt samarbete är av yttersta vikt för att förstärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att hantera de stora globala utmaningarna. På grund av Rysslands pågående militära aggression mot Ukraina har rådet lagt till ett uttalande i slutsatserna där man kraftfullt fördömer krisen i Ukraina och dess inverkan på forskning och innovation.

• Europeiska forskningsområdet (bakgrund)
• Horisont Europa (bakgrund)

Öppen vetenskap

Ministrarna antog slutsatser om utvärderingen av forskning och genomförandet av öppen vetenskap. I slutsatserna ger rådet politiskt stöd till gemensamma åtgärder på tre huvudområden: reform av utvärderingssystemet för forskning, kapacitetsuppbyggnad för akademiska publikationer och stöd för flerspråkighet som ett sätt att kommunicera och sprida forskningsresultat.

• EU:s rymdpolitik (bakgrund)

EU-uppdrag

Ministrarna antog slutsatser om EU-uppdrag. I dessa slutsatser ger rådet vägledning om genomförandet av EU-uppdrag, särskilt när det gäller styrningen av de nya instrumenten på europeisk, nationell och lokal nivå för att öka synergieffekterna mellan finansieringsprogrammen.

• Se en inspelning av den offentliga debatten här
• Rådet ger politisk vägledning om internationellt samarbete, öppen vetenskap och europeiska uppdrag (pressmeddelande 10.6.2022)

Stöd till unga forskare i kristider

Rådet höll en riktlinjedebatt om olika sätt att stödja unga forskare i kristider och, mer allmänt, hur man kan skapa goda arbetsvillkor och långsiktiga karriärmöjligheter när en nödsituation väl är över.

Ett antal ministrar beskrev de svårigheter som unga forskare möter i olika EU-länder. Dessa svårigheter har förvärrats av aktuella kriser såsom covid-19-pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina. För att ge stöd till unga forskare noterade rådet att det är viktigt att samordna åtgärder på europeisk nivå för att forskaryrket ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt.

De flesta ministrar betonade behovet av skyddsnät för att förebygga att framtida kriser får skadliga effekter. Dessa åtgärder bör inte begränsas till enbart forskning utan även omfatta andra sektorer, inbegripet social-, sysselsättnings- och utbildningspolitik.

• Se en inspelning av den offentliga debatten här

Copernicus fram till 2035

Ministrarna antog slutsatser om Copernicus fram till 2035. I dessa slutsatser förbereds huvudfrågorna för diskussionen om Copernicusprogrammets fram till 2035 och ger politisk vägledning för programmets framtida utveckling.

Rymdtrafikledning

Ministrarna antog slutsatser om rymdtrafikledning. I dessa slutsatser föreslås konkreta åtgärder för att se till att rymdverksamheten bedrivs på ett säkert och hållbart sätt. Ministrarna bekräftade betydelsen av de tre pelare som föreslås i slutsatserna. De har betonat vikten av att stärka EU:s kapacitet när det gäller rymdövervakning och spårning av föremål i omlopp och att uppmuntra till samordning av EU:s lagstiftning och standardisering. De två första axlarna kommer att stärka EU:s röst på den internationella arenan för att främja denna gemensamma strategi.

Motståndskraften och konkurrenskraften i EU:s rymdprogram

Ministrarna höll en riktlinjedebatt om motståndskraften och konkurrenskraften i EU:s rymdprogram. I sina inlägg betonade ministrarna att det är avgörande att skydda Europas oberoende i rymden under de kommande åren och årtiondena och att säker och överkomlig tillgång till rymden måste garanteras. De diskuterade vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att stärka EU:s motståndskraft i fråga om rymden och hur EU:s rymdprogram kan bidra till säkerhet och försvar, särskilt med tanke på de aktuella utmaningarna.

Ministrarna betonade också vikten av att upprätthålla ett konkurrenskraftigt EU-rymdprogram och framhöll de nya aktörernas bidrag till den nya rymden och de innovativa lösningar som de erbjuder.

Rådet noterade att den förordning om säker konnektivitet som EU-kommissionen föreslog i februari 2022 är av central betydelse för att bygga upp EU:s motståndskraft i fråga om rymden.

Andra punkter på dagordningen

• Ordförandeskapet diskuterade med ministrarna de evenemang och aktiviteter som ägde rum under det franska ordförandeskapet, bland annat det informella mötet i Paris mellan ministrarna med ansvar för högre utbildning och forskning, som följdes av forumet för universitet för Europas framtid. Bland övriga evenemang kan nämnas ett möte i Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur och en konferens för att fira att programmet för Marie Skłodowska-Curie-åtgärder fyller 25 år.
• EU-kommissionen informerade delegationerna om genomförandet av den nya styrningen av det europeiska forskningsområdet.

• Den tjeckiska delegationen presenterade sitt arbetsprogram för det kommande tjeckiska ordförandeskapet.