"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Möte i konkurrenskraftsrådet (inre marknaden och industri), 24 februari 2022, 24 februari 2022
De viktigaste resultaten
Det industriella ekosystemet för mobilitet
Ministrarna diskuterade framtiden för det industriella ekosystemet för mobilitet i ljuset av den gröna omställningen
Om klimatförändringarna ska kunna mildras måste koldioxidutsläppen från våra transportmedel minska. Vi behöver därför föregripa vilka effekter den gröna given och 55 %-paketet får på transporterna, till exempel inom fordons-, järnvägs- och lufttransportsektorerna. Genom lagstiftningen förändras våra produktionskedjor och kompetensbehov på ett genomgripande sätt, och för att klara detta behöver vi omfattande stöd och investeringar. Vi ber EU-länderna om inledande synpunkter om vilka riktlinjer och verktyg vi bör använda för att genomföra dessa förändringar på bästa sätt.
Agnès Pannier-Runacher, Frankrikes biträdande industriminister
Medlemsländerna var överens om att konkurrenskraftsrådet bör spela en central roll när det gäller att vägleda de olika politiska åtgärder som ska påskynda EU:s gröna omställning, och man därvid ska beakta de relaterade utmaningarna för industrin.
Ministrarna tog upp de särskilda utmaningar som mobilitetsindustrin står inför på grund av den omställning som genomförandet av 55 %-paketet kräver. Man uppskattade omfattningen av och kostnaden för den gröna omställningen av mobilitet, men också dess långsiktiga fördelar och åtgärder som krävs för att stödja den.
Ordförandeskapet återupptog de diskussioner som hade ägt rum vid det informella mötet mellan industriministrarna den 31 januari och den 1 februari i Lens (Frankrike). Ministrarna diskuterade hur man kan trygga den europeiska industrins inhemska och externa försörjning av råvaror av avgörande betydelse för att stärka unionens strategiska oberoende.
Ordförandeskapet påminde om att framsteg behövde göras inom tre områden: i) trygga försörjningen utanför EU, ii) utveckla återvinning och innovation för att förbruka råvaror på ett mer ändamålsenligt sätt och bevara de råvaror som finns i Europa, samt iii) skapa en ram för utvinning i Europa.
Utländska subventioner
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om förordningen om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden.
Rättvis konkurrens, som inte snedvrids av utländska subventioner, är en förutsättning för våra företags konkurrenskraft och för hållbarheten i europeiska industriprojekt som bidrar till att stärka vårt strategiska oberoende. Detta förslag är därför ett centralt inslag i genomförandet av vår europeiska industristrategi.
Agnès Pannier-Runacher, Frankrikes biträdande industriminister
Syftet med detta förslag är att undanröja de snedvridningar som uppstår på den inre marknaden genom subventioner som beviljas av offentliga myndigheter iländer utanför EU till företag som bedriver ekonomisk verksamhet i EU.
Ministrarna enades om att det var nödvändigt att kontrollera subventioner som betalas av länder utanför EU på samma sätt som subventioner från medlemsländerna. Flera ministrar uttryckte sitt stöd för att EU-kommissionen skulle vara det enda organet med befogenhet att säkra förordningens efterlevnad. Andra betonade istället att medlemsländerna borde spela en mer aktiv roll i dess genomförande.
Med bred majoritet/enhällighet antog rådet en allmän riktlinje om förslaget till direktiv om företagens hållbarhetsrapportering.
Det var det franska ordförandeskapet som tog initiativet till denna text. Att den nu utmynnat i en gemensam ståndpunkt från medlemsländerna innebär ett stort kliv framåt i den gröna omställningen för våra företag. Ännu ett moment är nu avklarat mot en mer ansvarsfull kapitalism. Europa blir en referens för icke-finansiella standarder i framtiden.
Olivia Grégoire, Frankrikes statssekreterare för en social, solidarisk och ansvarstagande ekonomi.
Den bristfälliga kvaliteten och jämförbarheten hos icke-finansiell rapportering har gjort att investerare inte kunnat beakta den på ett adekvat sätt. Förslaget syftar till att avhjälpa dessa brister i gällande lagstiftning för att de hindrar omställningen till en hållbar ekonomi.
Dessutom görs en överväldigande mängd förfrågningar om uppgifter som i dagsläget inte är harmoniserade. Detta medför en stor börda för företagen och bör rationaliseras.
Ordförandeskapet lämnade en lägesrapport om granskningen av kommissionens förslag om en kompatibel laddare för radioutrustning. Ministrarna fick bland annat information om det förhandlingsmandat som Coreper antog den 26 januari.
Då frågan direkt berör de europeiska konsumenternas dagliga bekvämlighet och en minskning av elektroniskt avfall förklarade ordförandeskapet att man skulle göra sitt yttersta för att föra diskussionerna framåt så långt som möjligt.
Hållbar bolagsstyrning och företags tillbörliga aktsamhet
Ministrarna fick ta del av EU-kommissionens förslag om hållbar företagsstyrning och tillbörlig aktsamhet.
Förslaget godkändes den 23 februari 2022. Det syftar till att hjälpa företag att bättre hantera hållbarhetsfrågor i deras verksamhet och värdekedjor, inbegripet sociala och mänskliga rättigheter, klimatförändringar och miljön.
color: inherit;
Kommissionen redogjorde för EU:s strategi för standardisering. Strategin är ett mycket viktigt verktyg för den inre marknaden, den digitala och gröna omställningen och, mer allmänt, för den europeiska konkurrenskraften på global nivå.
EU-kommissionen lade också fram sin årsrapport om den inre marknaden. I rapporten presenteras läget på den inre marknaden. Särskild uppmärksamhet ägnas den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen och vilka investeringar som skulle behövas för att göra den inre marknaden mer motståndskraftig. EU-kommissionen lade också fram rapporten om beroendeförhållanden
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Om klimatförändringarna ska kunna mildras måste koldioxidutsläppen från våra transportmedel minska. Vi behöver därför föregripa vilka effekter den gröna given och 55 %-paketet får på transporterna, till exempel inom fordons-, järnvägs- och lufttransportsektorerna. Genom lagstiftningen förändras våra produktionskedjor och kompetensbehov på ett genomgripande sätt, och för att klara detta behöver vi omfattande stöd och investeringar. Vi ber EU-länderna om inledande synpunkter om vilka riktlinjer och verktyg vi bör använda för att genomföra dessa förändringar på bästa sätt.
Det var det franska ordförandeskapet som tog initiativet till denna text. Att den nu utmynnat i en gemensam ståndpunkt från medlemsländerna innebär ett stort kliv framåt i den gröna omställningen för våra företag. Ännu ett moment är nu avklarat mot en mer ansvarsfull kapitalism. Europa blir en referens för icke-finansiella standarder i framtiden.