"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Konkurrenskraftsrådet (inre marknaden och industri), 29 september 2025
De viktigaste resultaten
Europeiska konkurrenskraftsfonden
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF), som är ett av huvudinslagen i EU:s långtidsbudget för 2028–2034 (den kommande fleråriga budgetramen). EU-länderna välkomnade EKF som ett viktigt instrument som kan bidra till att överbrygga det rådande investeringsgapet, ge ekonomiskt stöd till företag, mobilisera privat kapital och minska investeringsriskerna.
De flesta delegationerna efterlyste ett snabbt genomförande av EKF och insisterade på att medlemsländerna måste involveras fullt ut i fondens beslutsfattande och styrning. De flesta delegationerna underströk behovet av att beakta både företagens och investerarnas behov. Detta innebär att man måste sörja för förenklade, öppna och effektiva förfaranden som begränsar de administrativa bördorna till ett absolut minimum. Många efterlyste särskilt fokus på små och medelstora företag. Många uppmanade också till att fokusera på spetskompetens och på åtgärder för att säkerställa geografisk balans.
Ministrarna höll en politisk debatt om förenklingsåtgärder efter det att kommissionens verkställande vice ordförande Stéphane Séjourné hade lagt fram den första lägesrapporten i denna fråga. Samtidigt som ansträngningar görs för att minska de administrativa bördorna (särskilt genom de så kallade omnibuspaketen) medför nya lagstiftningsförslag fortfarande betydande kostnader för företagen. Ministrarna diskuterade den rätta balansen mellan nödvändig ny lagstiftning och onödiga administrativa bördor för företagen samt konkurrenskraftsrådets roll när det gäller att se till att nya regler står i proportion till lagstiftningens mål. De flesta ministrarna välkomnade förenklingsrapporten och omnibusstrategin för att minska de befintliga bördorna, även om vissa ministrar påminde om att förenkling inte innebär avreglering.
När det gäller framtida lagstiftning efterlyste många delegationer tillämpning av principerna för bättre lagstiftning, såsom systematisk användning av konsekvensbedömningar (inklusive tester för små och medelstora företag och konkurrenskraftskontroller), efterhandsutvärderingar, samråd med berörda parter eller kontroller av tillämpningen i praktiken. Flera delegationer påminde om behovet av att ha digital teknik som standard och av att generalisera principen ”en in och en ut”, som innebär att ny lagstiftning bör ersätta befintlig lagstiftning (vissa delegationer föreslog till och med att man skulle övergå till ”en in och två ut”). Det rådde enighet om att konkurrenskraftsrådet bör fortsätta att övervaka de nuvarande förenklingsinsatserna och vara vaksamt för att undvika ytterligare bördor i framtiden.
Det danska ordförandeskapet har åtagit sig att minska byråkratin och bördorna för de europeiska företagen. Samtidigt måste vi se till att ny EU-lagstiftning inte medför onödiga bördor. Jag var glad över att höra verkställande vice ordförande Séjourné ge sin syn på denna viktiga uppgift i dag. Vi kommer att fortsätta vårt nära samarbete för ett starkare och mer konkurrenskraftigt Europa.
Under lunchen diskuterade ministrarna strategin för den inre marknaden. Enrico Letta, Italiens f.d. premiärminister, ordförande för Jacques Delors-institutet och författare till rapporten Much more than a market, deltog i debatten. Ministrarna framförde sina åsikter om digitala initiativ för att åstadkomma en bördeminskande digital omställning som bygger på företagens behov och genomförandet av ambitiösa digitala initiativ i alla medlemsländer och företag.
Under punkten Övriga frågor informerades ministrarna om sex frågor:
Den österrikiska delegationen tog tillsammans med Tjeckien, Kroatien, Grekland, Luxemburg, Nederländerna och Slovenien upp en informationspunkt om ”ett upphörande av omotiverade territoriella utbudsbegränsningar”
Kommissionen redogjorde för läget när det gäller omnibusförenklingspaketen
Den nederländska delegationen tog upp en informationspunkt om 2025 års halvledarförklaring om en reviderad EU-förordning om halvledare
Kommissionen informerade ministrarna om den tredje strategiska dialogen med bilindustrin i Bryssel den 12 september
Den franska delegationen tog upp en informationspunkt om hur man förenar klimatmålet för 2040 med den europeiska industrins konkurrenskraft
Den tyska, den franska och den italienska delegationen tog upp en informationspunkt om kommissionens tillkännagivande av rättsakten om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin
