"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet godkände rådets slutsatser om att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning.
Den nya klimatanpassningsstrategin utgör en långsiktig vision för hur EU senast 2050 kan bli ett klimattåligt samhälle som är helt anpassat till de oundvikliga konsekvenserna av klimatförändringarna.
Klimatförändringarna är inte bara ett framtida hot, utan sker just nu. Vi måste vara bättre förberedda på konsekvenserna för människors hälsa, naturen och ekonomin. Dagens slutsatser banar väg för ökade anpassningsåtgärder. Den nya strategin är inriktad på bättre data och bättre utnyttjande av befintliga data, främjande av naturbaserade lösningar, integrering av finansiella och ekonomiska överväganden och intensifierade insatser på internationell nivå. Klimatet har varit en huvudprioritering för det portugisiska ordförandeskapet och vi är glada över att rådet i dag har ställt sig bakom EU:s nya strategi för klimatanpassning, som tillsammans med den nyligen överenskomna europeiska klimatlagen kommer att bidra till att EU blir klimattåligt och klimatneutralt under de kommande årtiondena.
João Pedro Matos Fernandes, Portugals miljöminister och minister för klimatåtgärder
I rådets slutsatser godkänns strategins mål att fördjupa och utvidga anpassningsåtgärderna, med ökad inriktning på kunskap, finansiella och ekonomiska överväganden, naturbaserade lösningar, den internationella dimensionen och en roll för försäkringar.
EU-ländernas ministrar utvärderade de framsteg som gjorts med det förslag till förordning om batterier och förbrukade batterier som kommissionen lade fram den 10 december 2020.
Batterier är ett centralt inslag i övergången till ren energi. Målet med förslaget om att uppdatera EU-lagstiftningen om batterier och förbrukade batterier är att minska batteriernas miljökonsekvenser och sociala effekter i alla skeden av batteriernas livscykel – från råmaterial till produktion, användning, återvinning och bortskaffande.
Förslaget ska anpassa nuvarande lagstiftning till den europeiska gröna given, främja den cirkulära ekonomin och säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö. Det syftar också till att åtgärda skillnader på den inre marknaden till följd av olika regler och information, genom att skapa lika villkor vad gäller batterier genom gemensamma och tydligare regler.
Ministrarna diskuterade kommissionens meddelande om EU:s handlingsplan för nollförorening.
Handlingsplanen är ett centralt inslag i den europeiska gröna given och innehåller en vision om nollförorening i EU senast 2050. Syftet är att minska föroreningarna i luft, vatten och mark och skapa en giftfri miljö. I handlingsplanen anges de viktigaste målen för 2030 för olika typer av föroreningar och ett antal åtgärder och flaggskeppsinitiativ fastställs för att uppnå ambitionen om nollutsläpp, däribland flera pågående och planerade lagstiftningsförslag.
Ordförandeskapet uppdaterade ministrarna om läget i diskussionerna om Århusförordningen om tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor.Rådet enades om en allmän riktlinje för förslaget den 17 december 2020. Sedan dess har Århuskonventionens efterlevnadskommitté avgett sina råd om kommissionens förslag och antagit slutsatser om ett nytt fall gällande statligt stöd. De politiska trepartsförhandlingarna mellan rådet och parlamentet inleddes den 4 juni 2021.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om läget i diskussionerna om förslaget till beslut om det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Handlingsprogrammet ska fungera som en övergripande vägledning för den europeiska miljöpolitiken fram till 2030. Förslaget till beslut bygger på den europeiska gröna given och den lista över åtgärder som beskrivs i den. Rådet antog sitt förhandlingsmandat den 17 mars 2021. När Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt kommer rådet och parlamentet att inleda trepartsförhandlingar för att nå en politisk överenskommelse i ärendet.
Den nederländska delegationen, med stöd av Belgien och Luxemburg, uppmärksammade ministrarna på förebyggande av bedrägerier inom biobränslesektorn. Den nederländska delegationen informerade ministrarna om alliansen för minskning av koldioxidutsläpp från transporter. Den estniska delegationen gav information om ett möte inom ramen för den internationella vattenkonventionen. Den tjeckiska delegationen, med stöd av Bulgarien, Cypern, Grekland, Ungern, Rumänien och Slovakien, uppmärksammade ministrarna på effekterna av EU-taxonomin på övergången till en hållbar ekonomi. Den svenska delegationen, med stöd av Frankrike och Luxemburg, uppmärksammade ministrarna på frågan om att vända minskningen av pollinatörer.
Slutligen presenterade den slovenska delegationen arbetsprogrammet för landets kommande ordförandeskap.
Klimatförändringarna är inte bara ett framtida hot, utan sker just nu. Vi måste vara bättre förberedda på konsekvenserna för människors hälsa, naturen och ekonomin. Dagens slutsatser banar väg för ökade anpassningsåtgärder. Den nya strategin är inriktad på bättre data och bättre utnyttjande av befintliga data, främjande av naturbaserade lösningar, integrering av finansiella och ekonomiska överväganden och intensifierade insatser på internationell nivå. Klimatet har varit en huvudprioritering för det portugisiska ordförandeskapet och vi är glada över att rådet i dag har ställt sig bakom EU:s nya strategi för klimatanpassning, som tillsammans med den nyligen överenskomna europeiska klimatlagen kommer att bidra till att EU blir klimattåligt och klimatneutralt under de kommande årtiondena.
