"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Ministrarna tog del av en lägesrapport och höll en riktlinjedebatt om de ärenden i 55 %-paketet som faller inom miljörådets ansvarsområde.
EU har satt upp som mål att senast 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med 55 %. Nu måste detta mål också speglas i EU-lagstiftningen. Förslagen i 55 %-paketet har haft hög prioritet för det slovenska ordförandeskapet. Vi har gjort vårt yttersta för att nå så stora framsteg som möjligt och samtidigt se till att paketet är enhetligt.
Andrej Vizjak, Sloveniens minister för miljö och fysisk planering
Ministrarna diskuterade följande ärenden i paketet:
översynen av EU:s utsläppshandelssystem
översynen av förordningen om medlemsländernas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp (förordningen om ansvarsfördelning)
översynen av förordningen om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk
översynen av förordningen om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon
förordningen om inrättande av en social klimatfond
Ministrarna diskuterade den ambitionsnivå som krävs för ytterligare framsteg med de fem klimatrelaterade ärendena under de kommande månaderna, med beaktande av de olika kopplingarna mellan förslagen i 55%-paketet. Ministrarna framförde också sina åsikter om vad de anser vara de känsligaste frågorna i de fem ärendena.
55 %-paketet: hur omvandlas klimatmålen till EU-lagstiftning? (Infografik)
Batterier och förbrukade batterier
Ordförandeskapet lade fram en rapport för ministrarna om läget i diskussionerna om lagstiftningen om batterier och förbrukade batterier. Rapporten innehåller en sammanfattning av diskussionerna under det slovenska ordförandeskapet. Den redovisar också kvarstående aspekter och tekniska frågor som behöver diskuteras ytterligare. Genom diskussionerna gav ministrarna vägledning för det framtida arbetet med detta förslag.
Batterier är ett centralt inslag i övergången till ren energi. Målet med kommissionens förslag, som lades fram för ett år sedan, är att minska batteriernas miljökonsekvenser och sociala effekter i alla skeden av deras livscykel, från råmaterial till produktion, användning, återvinning och bortskaffande.
Ministrarna diskuterade EU:s markstrategi för 2030 som kommissionen lade fram den 17 november 2021.
Strategin innehåller förslag om en ram med konkreta åtgärder för skydd, återställande och hållbar användning av mark och en rad frivilliga och rättsligt bindande åtgärder. Syftet är att öka kolinnehållet i jordbruksmark, bekämpa ökenspridning, återställa skadad mark och jord och se till att alla markekosystem är i gott skick senast 2050. I strategin planeras också ett lagstiftningsförslag senast 2023 om en ny lag om markhälsa.
Rådet har antagit en allmän riktlinje om utkastet till direktiv om kritiska entiteters motståndskraft. Detta utkast till instrument syftar till att minska sårbarheten hos och stärka skyddet av samhällsviktig infrastruktur, ekonomins funktionssätt och medborgarnas välbefinnande.
Kommissionen lade fram ett förslag om att minimera risken för avskogning och skogsförstörelse i samband med produkter som släpps ut på EU-marknaden samt ett förslag om avfallstransporter. Kommissionen informerade ministrarna om genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald 2030.
Ordförandeskapet informerade om det informella mötet mellan ministrarna med ansvar för stadsfrågor – de europeiska städernas roll i den gröna omställningen och för att uppnå målen i den gröna given (som hölls i Ljubljana den 26 november 2021). Ordförandeskapet informerade också ministrarna om resultaten av en workshop om reformen av Reachbegränsningarna i fråga om godkännande och begränsning (som hölls i Brdo den 9 november 2021).
Ordförandeskapet och kommissionen rapporterade till ministrarna om den senaste tidens internationella möten, bland annat FN:s klimattoppmöte COP26, den första delen av konferensen om biologisk mångfald COP15, den sjunde sessionen av partsmötet för Århuskonventionen om tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor och Barcelonakonventionen om skydd för Medelhavet mot förorening COP22.
Med stöd av Ungern, Cypern och Luxemburg informerade Österrike om samordnade åtgärder för reglering av växter som tagits fram med hjälp av nya genomiska metoder.
Spanien informerade ministrarna om det tredje forumet för ren luft (som hölls i Madrid den 18–19 november 2021).
Med stöd av Bulgarien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Malta, Polen och Rumänien, delade Litauen information om mobilitetspaketet inom ramen för ambitionerna i den europeiska gröna given.
Frankrike presenterade arbetsprogrammet för sitt förestående ordförandeskap.
Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om lagstiftande och icke lagstiftande verksamhet.
EU har satt upp som mål att senast 2030 minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med 55 %. Nu måste detta mål också speglas i EU-lagstiftningen. Förslagen i 55 %-paketet har haft hög prioritet för det slovenska ordförandeskapet. Vi har gjort vårt yttersta för att nå så stora framsteg som möjligt och samtidigt se till att paketet är enhetligt.
