"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet har enats om en allmän riktlinje om den europeiska klimatlagen. Den innehåller bland annat ett nytt mål: en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030, enligt vägledningen från Europeiska rådet den 10–11 december. Syftet med den europeiska klimatlagen är att införa målet om ett klimatneutralt EU senast 2050 i lagstiftningen.
Vi har nått en viktig milstolpe för förslaget om en europeisk klimatlag. EU är fast beslutet att bli klimatneutralt senast 2050 och vårt nya ambitiösa mål om en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % senast 2030 är en stark signal till resten av världen.
Svenja Schulze, Tysklands miljöminister
Den överenskomna allmänna riktlinjen fullbordar den partiella förhandlingsposition som rådet enades om i oktober 2020 och ger rådets ordförandeskap mandat till ytterligare diskussioner med Europaparlamentet om EU-kommissionens förslag.
EU:s och medlemsländernas nationellt fastställda bidrag
Rådet har antagit det nationellt fastställda bidraget för EU och medlemsländerna. Det innehåller ett uppdaterat och förbättrat mål som innebär att växthusgasutsläppen ska minska med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer i enlighet med riktlinjerna från Europeiska rådet den 10–11 december 2020. Det kommer nu att översändas till UNFCCC:s sekretariat.
Parisavtalet: EU:s väg mot klimatneutralitet (Infografik)
Tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor
Rådet har enats om en allmän riktlinje om ett förslag till ändring av Århusförordningen. I Århusförordningen fastställs hur EU och dess medlemsstater ska genomföra den internationella Århuskonventionen, som ska garantera att det finns tillgång till information, att allmänheten kan vara med och fatta beslut och att det finns möjlighet till rättslig prövning i miljöfrågor.
Vår miljöpolitik och hur den bedrivs påverkar medborgarnas vardag. Jag är glad för att dagens överenskommelse om Århusförordningen kommer att bidra till att förbättra demokratin på miljöområdet. Nu kommer man att kunna begära prövning av fler slags åtgärder och tidsfristerna för sådana begäranden förlängs. Vi behöver ett välfungerande system för allmänheten, ett system som också respekterar särdragen i EU:s rättsordning och rättssystem.
Svenja Schulze, Tysklands miljöminister
Rådet ställde sig generellt bakom en utvidgning av förordningens tillämpningsområde till att även omfatta förvaltningsåtgärder med allmän räckvidd. Rådets ståndpunkt innebär också att allmänheten får längre tid på sig att begära prövning och att EU:s institutioner och organ får längre tid för att svara. Det ska underlätta för dem som klagar och samtidigt göra att svaren håller högre kvalitet.
Rådet godkände slutsatser om en cirkulär och grön återhämtning från covid-19 som ett svar på kommissionens nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Slutsatserna är avsedda som en övergripande politisk vägledning om de många olika åtgärderna i handlingsplanen. Syftet är att hitta en balans mellan en ambitiös strategi och behovet av att ta hänsyn till en mängd frågor när de olika åtgärderna genomförs, bland annat medlemsländernas olika utgångspunkter.
Jag är mycket glad att vi har tagit ytterligare ett steg mot den cirkulära ekonomin. Med de här slutsatserna uppmanar vi kommissionen att lägga fram förslag om t.ex. rätten att få en produkt reparerad, som är ett viktigt instrument för att minska mängden IKT-produkter som kasseras fram till 2025. Detta tas upp i de slutsatser om digital omvandling som också antas.
Svenja Schulze, Tysklands miljöminister
Rådet godkände slutsatser om en dubbel samhällsutmaning – digital omvandling och grön omställning – och utforskar hur man kan bygga nödvändiga broar mellan dem.
I slutsatserna får kommissionen politisk vägledning att lägga fram lämpliga initiativ för att utnyttja digitaliseringens möjligheter i fråga om miljöskydd och klimatåtgärder. Det handlar även om att begränsa digitaliseringens negativa miljöeffekter.
Miljöministrarna diskuterade kommissionens nya meddelande Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö. Kommissionen antog strategin den 14 oktober 2020, som en viktig del av den europeiska gröna given.
EU-länderna ställde sig bakom strategin och ansåg att den hade en lämplig ambitionsnivå. Delegationerna uttryckte sitt intresse för ett fortsatt arbete med framtida förslag som ingår i strategin och för att fortsätta medverka i strategins genomförande.
Under punkten Övriga frågor presenterade kommissionen sitt nya förslag om batterier och förbrukade batterier. Kommissionen informerade ministrarna om en uppmaning till brådskande åtgärder i fråga om ratificeringen av multilaterala miljöavtal (MEA). Portugal informerade delegationerna om den europeiska konferensen ”Climate Change and the European Water Dimension: Enhancing resilience” (4–5 november 2020). Spanien informerade ministrarna om rapporten från det årliga mötet i konvention om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) (27–30 oktober 2020). Frankrike informerade delegationerna om arbetet med att stoppa avskogningen. Slutligen presenterade det tillträdande portugisiska ordförandeskapet sitt arbetsprogram för första halvåret 2021.
Vi har nått en viktig milstolpe för förslaget om en europeisk klimatlag. EU är fast beslutet att bli klimatneutralt senast 2050 och vårt nya ambitiösa mål om en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % senast 2030 är en stark signal till resten av världen.
