Skip to content

Afghanistan

EU står bakom det afghanska folket och är fast beslutet att stödja afghanska kvinnors rättigheter och utvecklingen av ett stabilt, fredligt och välmående Afghanistan.

Krisen i Afghanistan

Efter årtionden av konflikter, återkommande naturkatastrofer och hög fattigdomsnivå ledde talibanernas maktövertagande i augusti 2021 till fortsatt ekonomisk nedgång, ökad livsmedelsosäkerhet och utbredd fattigdom.

Talibanernas åtgärder och beslut har lett till ett systematiskt och fruktansvärt utanförskap för kvinnor och flickor och en dramatisk försämring av den politiska, ekonomiska, humanitära och människorättsrelaterade situationen för det afghanska folket.

Talibanerna är inte heller villiga eller kapabla att effektivt ta itu med terroristgruppers närvaro och verksamhet på afghanskt territorium.

Afghanistan är fortfarande 2025 ett land drabbat av en av världens värsta humanitära kriser, med över 22,9 miljoner människor (mer än halva befolkningen) i behov av humanitärt bistånd. För närvarande står 10 miljoner människor inför akut osäker livsmedelsförsörjning och 3,5 miljoner barn under fem år är akut undernärda.

Tre afghanska kvinnor ute och går iförda burka.

Miljontals människor i landet saknar tillgång till rent vatten, tillräckligt med mat och adekvat hälso- och sjukvård, vilket gör dem mer sårbara för sjukdomar och undernäring.

Afghanistan står fortfarande inför en kris vad gäller skydd, där kvinnor, barn, personer med särskilda behov och marginaliserade grupper är särskilt utsatta.

Kvinnors rättigheter i Afghanistan

Ingenstans i världen har kvinnors och flickors rättigheter åsidosatts på samma sätt som i Afghanistan. Det nuvarande läget ger anledning till stor oro vad gäller utsikterna att bibehålla och öka de många framsteg som Afghanistans kvinnor gjort under de senaste två årtiondena.

Talibanerna har utfärdat mer än 70 påbud som innehåller talrika restriktioner eller förbud avseende

  • flickors skolgång på högstadie- och gymnasienivå
  • klädkoder (bl.a. måste kvinnor skyla sina kroppar och ansikten när de rör sig ute bland folk)
  • segregering på arbetsplatser
  • kvinnors möjlighet att röra sig utomhus utan manlig förmyndare (mahram)
  • kvinnors tillträde till offentliga platser

Förbudet mot gymnasieutbildning ledde till att 1,5 miljoner tonårsflickor inte gick i skolan.

Kvinnor har också helt uteslutits från rättssystemet, som i praktiken har avvecklats, och 2004 års författning har upphävts. Rättssystemets oberoende säkerställs inte längre.

I slutet av december 2022 beslutade talibanerna att förbjuda kvinnor att studera vid universitet och högskola. Kvinnor förbjuds också att arbeta hos icke-statliga organisationer. Dessa påbud är inte bara diskriminerande utan har även direkta och ibland livshotande återverkningar, eftersom frånvaron av kvinnliga biståndsarbetare försvårar tillhandahållande av bistånd till de mest utsatta.

I augusti 2024 beslutade talibanerna att införa förbud för kvinnors röster att höras på allmän plats.

EU har vid flera tillfällen klargjort sin beslutsamhet att fortsätta att stödja kvinnor och flickor i Afghanistan, i linje med sina värderingar och principer.

I de slutsatser som rådet antog i november 2022

  • fördöms talibanernas systematiska nedmontering av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter
  • uppmanas den höga representanten, kommissionen och medlemsländerna att vidta riktade och omfattande åtgärder för att göra något åt situationen och säkerställa att de afghanska kvinnorna kan delta i politiska dialoger som rör Afghanistan
  • erkänns betydelsen av initiativ för att driva arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet framåt, såsom inrättande av ett EU-forum för afghanska kvinnliga ledare

EU:s engagemang för fred och stabilitet i Afghanistan

I mars 2023 antog rådet slutsatser där man bekräftar EU:s åtagande om att verka för fred och stabilitet i Afghanistan och stödja befolkningen i Afghanistan.

I slutsatserna bekräftar man betydelsen och giltigheten av riktmärkena för politik och åtgärder från den talibanutsedda övergångsregeringen, som anges i rådets slutsatser av den 15 september 2021.

EU uppmanade åter talibanerna att i det afghanska folkets intresse

  • respektera, skydda och förverkliga alla mänskliga rättigheter och ta itu med kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna
  • upprätta en inkluderande och representativ regering
  • förhindra att Afghanistan blir en plats där terrorister får skydd eller finansiering, eller varifrån terrorism exporteras
  • ge obehindrat och icke-diskriminerande tillträde för humanitärt bistånd
  • fortsätta att tillåta trygga, säkra och ordnade resor till och från Afghanistan

EU angav även att ett stabilt Afghanistan ligger i hela det internationella samfundets intresse och förebygger regional instabilitet, terroristhot, tvångsförflyttningar och irreguljär migration.

Talibanernas agerande och beslut har lett till en dramatisk försämring av den politiska, ekonomiska, humanitära och människorättsliga situationen för det afghanska folket, särskilt för kvinnor och flickor.

EU står dock fast vid sitt åtagande att fortsätta sitt bistånd för att lindra den allvarliga humanitära och socioekonomiska krisen genom att tillhandahålla humanitärt stöd, stöd för grundläggande behov och försörjningsstöd inom ramen för en principbaserad strategi, där kvinnor på ett meningsfullt sätt kan delta i genomförandet och där kvinnor fortfarande är mottagare.

EU är även redo att ytterligare öka stödet till Afghanistans grannländer och partnerländer i hela regionen för att förhindra negativa spridningseffekter.

EU har upprepat sitt orubbliga engagemang för att stödja alla afghaners fullständiga deltagande på alla livets områden i Afghanistan. Detta gäller även kvinnor, flickor och personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter.

Humanitärt stöd till det afghanska folket

Sedan 1994 har EU tillhandahållit cirka 2 miljarder euro i humanitärt bistånd till Afghanistan. Huvudsyftet med EU:s humanitära bistånd till Afghanistan är att

  • tillhandahålla livräddande stöd
  • säkerställa tillgång till grundläggande tjänster
  • bygga upp befolkningens motståndskraft mot kriser

Mellan 2024 och 2025 har EU finansierat humanitära projekt till ett värde av 320 miljoner euro.

Insatserna är inriktade på akut livsmedelsbistånd, hälso- och sjukvård och nutrition, utbildning i nödsituationer, tillgång till rent vatten, hygien- och sanitetsanläggningar, tak över huvudet och andra förnödenheter samt skyddstjänster, inbegripet minröjning.

EU:s humanitära bistånd i Afghanistan kanaliseras genom humanitära partner på plats, såsom FN-organ, internationella organisationer och icke-statliga organisationer. Finansieringen följer strikt de humanitära principerna om oberoende, opartiskhet och neutralitet för att garantera att hjälpen når de mest behövande afghanerna.

För att underlätta leveranserna av livräddande stöd har EU sedan augusti 2021 transporterat över 2 240 ton nödhjälp genom 41 humanitära flygningar via en luftbro till Kabul.

Sanktioner kopplade till Afghanistan

Åtgärder riktade mot talibanerna

EU har infört sanktioner mot dem som utgör ett hot mot freden, stabiliteten och säkerheten i Afghanistan, inbegripet talibanerna, tillsammans med personer och grupper som är associerade med dem.

Dessa åtgärder genomför FN:s säkerhetsråds resolution 1988 (2011) och omfattar följande:

  • ett vapenembargo
  • ett förbud mot tekniskt bistånd som rör militära varor och militär teknik
  • reseförbud för enskilda personer
  • frysning av tillgångar för personer och enheter

Dessa sanktioner gäller för närvarande 135 personer och fem enheter.

Sanktioner mot Isil/Daish och al-Qaida

Den 20 september 2016 införde EU en särskild ram för sanktioner mot Isil/Daish och al-Qaida samt personer, grupper, företag och enheter som har samröre med dem.

Dessa autonoma sanktionder från EU:s sida kompletterar dem som antagits inom ramen för EU:s terroristförteckning, den EU-lagstiftning genom vilken FN:s säkerhetsråds resolution 1373 (2001) genomförs.

EU:s sanktioner består av följande:

  • reseförbud för enskilda personer
  • frysning av tillgångar för personer och enheter
  • ett förbud mot att göra penningmedel eller ekonomiska resurser tillgängliga för dem som förts upp på förteckningen

Dessa sanktioner gäller för närvarande sammanlagt 15 personer och sju grupper.

Se även

EU-arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR)

EU-arrangemang för integrerad politisk krishantering (IPCR)

Humanitärt bistånd

Humanitärt bistånd

Varför EU antar sanktioner

Varför EU antar sanktioner

Senast ändrad: 29 oktober 2025