"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina.
I inledningen av diskussionen höll Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ett kort anförande för EU-ländernas ministrar via videolänk och informerade dem om den senaste utvecklingen på plats och om Ukrainas aktuella prioriteringar.
Rådet bekräftade EU:s beslutsamhet att fortsätta att stödja Ukrainas legitima försvar mot angriparen, även mot bakgrund av den senaste tidens attacker mot ukrainska hamnar och spannmålslager.
Därefter fokuserade rådet på de säkerhetsåtaganden som EU kan erbjuda Ukraina för att omvandla det befintliga stödet till ett långsiktigt åtagande för Ukrainas säkerhet och motståndskraft.
Ministrarna höll en första diskussion om utrikesrepresentantens initiativ för att säkerställa en mer hållbar och förutsägbar finansiering av försvarsstödet till Ukraina genom att inrätta ett särskilt avsnitt inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.
Jag har redogjort för vårt initiativ för att säkra en mer hållbar och förutsägbar finansiering av försvarsstödet till Ukraina. Vi föreslår att det inrättas ett särskilt avsnitt inom den europeiska fredsfaciliteten för att tillhandahålla upp till 5 miljarder euro per år under de kommande fyra åren för Ukrainas försvarsbehov.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Slutligen diskuterade rådet den omständighet att Ryssland lämnat FN:s spannmålsinitiativ för Svarta havet och upprepade sitt stöd för Ukrainas fredsplan, som är den enda övergripande grunden för att uppnå en rättvis och hållbar fred enligt EU:s uppfattning.
Turkiet
Rådet diskuterade förbindelserna mellan EU och Turkiet i ljuset av Europeiska rådets slutsatser av den 29–30 juni, där den höga representanten och kommissionen uppmanades att lägga fram en rapport för Europeiska rådet om läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet.
Ministrarna diskuterade behovet av att EU återupptar samarbetet med Turkiet och bygger vidare på gemensamma intressen, samtidigt som man försöker överbrygga de befintliga skillnaderna.
En hållbar nedtrappning i östra Medelhavsområdet samt en lösning på Cypernfrågan, i linje med relevanta FN-resolutioner, skulle gynna stabiliteten och säkerheten i hela regionen.
Att upprätthålla de grundläggande friheter och värden som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som Ankara är part i, ansågs också vara av avgörande betydelse.
Den utrikespolitiska dimensionen av ekonomisk säkerhet
Josep Borrell presenterade kortfattat EU-kommissionens och den höga representantens gemensamma meddelande av den 20 juni 2023 om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet, med fokus på den utrikespolitiska dimensionen.
Rådet kommer att diskutera denna fråga i framtiden för att undersöka möjliga nya sätt att hantera risker för EU:s ekonomiska säkerhet i ett snabbt föränderligt och svårt geopolitiskt sammanhang och överväga en eventuell användning av de instrument som finns tillgängliga inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Aktuella frågor
Under punkten Aktuella frågor tog rådet upp bland annat Kina, toppmötet mellan EU och Celac den 17–18 juli, läget i förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan samt fredsprocessen i Mellanöstern.
Informell diskussion med USA:s utrikesminister Antony Blinken
EU:s utrikesministrar diskuterade med USA:s utrikesminister Blinken hur man kan stärka det redan starka utrikespolitiska samarbetet och samordningen mellan EU och USA, bland annat om hur man ska arbeta tillsammans med globala utmaningar, respektive strategi gentemot Kina och samarbetet med de snabbväxande ekonomierna.
Detta var fjärde gången som Antony Blinken deltog i ett möte i rådet (utrikes frågor) sedan han tillträdde som USA:s utrikesminister.
Parterna diskuterade den aldrig tidigare skådade nivån på samarbetet mellan EU och USA mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina – både när det gäller att stödja Ukraina och mildra de globala konsekvenserna av Putins krig, och diskuterade en samordnad uppsökande verksamhet och ett samordnat samarbete med andra partner globalt.
Rådets slutsatser och andra beslut
Rådet antog slutsatser om EU:s prioriteringar vid FN:s 78:e generalförsamling (september 2023–september 2024).
Rådet antog ett beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av partnerskapsavtalet mellan EU och Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (Osaks) som den nya rättsliga ramen för förbindelserna mellan EU och dess medlemsländer och 79 länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet under de kommande tjugo åren. Detta nya avtal ersätter Cotonouavtalet.
infört nya sanktioner som gör det möjligt för EU attförteckna iranska personer och enheter som är ansvariga för att tillhandahålla militärt stöd genom drönare till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och färde även upp sex personer på förteckningen inom ramen för andra gällande sanktioner
Jag har redogjort för vårt initiativ för att säkra en mer hållbar och förutsägbar finansiering av försvarsstödet till Ukraina. Vi föreslår att det inrättas ett särskilt avsnitt inom den europeiska fredsfaciliteten för att tillhandahålla upp till 5 miljarder euro per år under de kommande fyra åren för Ukrainas försvarsbehov.
