"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina.
I början av diskussionen gjorde EU-ländernas utrikesministrar en bedömning av den senaste utvecklingen i Ryssland när det gäller Wagnergruppens myteri.
Läget är fortfarande oklart och oförutsägbart. Vi är fortsatt vaksamma och verkar i stark samordning med våra partner, samtliga 27 medlemsländer och våra grannländer. Händelserna har visat att den ryska staten och Putins personliga trovärdighet har försvagats. Det ryska politiska systemet uppvisar sprickor. Ryssland var tidigare ett hot eftersom det har vilja, kraft och förmåga att invadera fredliga grannländer. Nu kommer hotet och risken från den interna politiska instabiliteten, något som är mycket oroväckande i en kärnvapenmakt. Det är viktigare än någonsin att fortsätta att stödja Ukraina.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba talade därefter till EU-ländernas ministrar via videolänk och informerade om den senaste utvecklingen i kriget och Ukrainas militära prioriteringar och behov, både på kort och på lång sikt.
EU-ländernas utrikesministrar bekräftade EU:s åtagande att stödja Ukraina under motoffensiven, både med utrustning och utbildning. När det gäller utbildning informerade Josep Borrell rådet om att man inom ramen för Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina) redan har utbildat 24 000 ukrainska soldater, vilket kommer att göra det möjligt för EU att nå målet om 30 000 utbildade i god tid före årets utgång.
Rådet beslutade om ett tillägg på 3,5 miljarder euro till den europeiska fredsfaciliteten för att säkerställa fredsfacilitetens finansiella hållbarhet och förutsägbarhet på längre sikt och fortsätta att stödja Ukraina samtidigt som facilitetens globala geografiska räckvidd bevaras.
Slutligen diskuterade rådet EU:s globala utåtriktade insatser för att underlätta planerna för en övergripande, rättvis och varaktig fred för Ukraina, i linje med principerna i FN-stadgan.
Förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien
Utrikesrådet diskuterade en förstärkning av EU:s partnerskap med Latinamerika och Karibien inför det kommande EU–Celac-toppmötet i Bryssel den 17–18 juli.
Ministrarna diskuterade särskilt den nya dagordning för förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien, som lades fram av kommissionen och den höga representanten den 7 juni 2023.
Man diskuterade också prioriteringarna för EU–Celac-toppmötet och hur detta skulle kunna bli en katalysator för en positiv utveckling av den övergripande dagordningen för EU och Latinamerika/Karibien.
EU kommer att arbeta för att uppnå en löpande och strukturerad biregional dialog för att säkerställa uppföljning och genomförande av åtgärder på områden av gemensamt intresse.
Digital diplomati
Rådet höll sin årliga diskussion om digital diplomati och godkände rådets slutsatser i frågan.
EU-ländernas utrikesministrar enades om att EU bör spela en central roll som verktyg för det globala digitala regelverket för kritisk teknik – från GDPR till AI – och som en ledande global aktör inom teknik.
Dessutom bör EU använda Team Europe-strategin för att bättre försvara sin människocentrerade digitala modell där digitala regler fastställs i multilaterala organ som FN, ITU, Unesco och OECD.
EU vill samarbeta med tillförlitliga partner och kombinera främjande av EU-modellen genom konvergens i lagstiftningen och kapacitetsuppbyggnad med investeringar i digital infrastruktur och kampen mot digital ojämlikhet. Global Gateway kommer att vara ett viktigt instrument i detta avseende.
Utrikesrådet diskuterade dialogen mellan Belgrad och Pristina. Josep Borrell informerade om de möten som han höll med Serbiens president Vučić och Kosovos* premiärminister Kurti den 22 juni i Bryssel för att hitta lösningar på den pågående krisen. Medlemsländerna underströk sin djupa oro över de fortsatta spänningarna i norra Kosovo och betonade vikten av att konflikten omedelbart trappas ned, i enlighet med EU:s uttalande av den 3 juni.
Vi välkomnar frigivningen av de tre kosovanska poliser som hade hållits fångna i Belgrad. Medlemsländerna kommer vid behov att vidta åtgärder för att öka Europeiska unionens inflytande och stödja dialogen om normalisering. Observera att val måste anordnas i alla fyra kommuner i norr och att kosovoserber måste tillåtas att delta utan särskilda uppställda villkor, och båda parter måste visa att de är beredda att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med andan i dialogen. Medlemsländerna är redo att vidta ytterligare åtgärder om inga framsteg görs. Och de underströk med rätta att vi förväntar oss ett agerande i europeisk anda från framtida medlemmar i Europeiska unionen.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Rådet diskuterade Tunisien mot bakgrund av det besök som nyligen gjorts där av EU-kommissionens ordförande och den italienska och nederländska premiärministern. Utrikesministrarna var eniga om att EU kommer att fortsätta att bidra för att man ska kunna hantera det svåra sociala och ekonomiska läge som Tunisien står inför. För att säkerställa stabiliteten i Tunisien erbjöd EU ett omfattande samarbetspaket som nu måste godkännas av rådet.
Slutligen tog Josep Borrel upp de pågående ansträngningar som Charles Michel gör för att förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan ska kunna normaliseras.
Rådets slutsatser och andra beslut
Rådet godkände slutsatser om Somalia och om Internationella brottmålsdomstolen med anledning av Romstadgans 25-årsjubileum.
Rådet antog också ett nionde paket med restriktiva åtgärder mot ytterligare sju personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran samt beslut om förlängning av mandatet för EU BAM Libyen, EU BAM Rafah och Eupol Copps.
Läget är fortfarande oklart och oförutsägbart. Vi är fortsatt vaksamma och verkar i stark samordning med våra partner, samtliga 27 medlemsländer och våra grannländer. Händelserna har visat att den ryska staten och Putins personliga trovärdighet har försvagats. Det ryska politiska systemet uppvisar sprickor. Ryssland var tidigare ett hot eftersom det har vilja, kraft och förmåga att invadera fredliga grannländer. Nu kommer hotet och risken från den interna politiska instabiliteten, något som är mycket oroväckande i en kärnvapenmakt. Det är viktigare än någonsin att fortsätta att stödja Ukraina.