"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Ministrarna diskuterade EU:s utvidgningsprocess och godkände rådets slutsatser om utvidgningen.
Rådets slutsatser omfattar de sex partnerländerna på västra Balkan, Turkiet, Ukraina, Moldavien och Georgien. De bedömer situationen i vart och ett av EU:s partnerländer och fastställer riktlinjer för reformprioriteringarna.
Rådets slutsatser om utvidgningen sänder ett kraftfullt budskap om vårt stöd för våra partners ansträngningar att arbeta för EU-anslutning, på grundval av principen om egna meriter. En balanserad och trovärdig utvidgning har varit en central prioritering för det ungerska ordförandeskapet, och vi är väldigt nöjda med den förnyade dynamiken i processen och de betydande framsteg som gjorts under vår ordförandeperiod. De här slutsatserna kommer att bidra mycket till utvidgningen på västra Balkan och i andra områden under de kommande åren.
Ministrarna diskuterade stärkta förbindelser mellan EU och Storbritannien. Diskussionen ägde rum mot bakgrund av det förberedande arbetet på teknisk nivå för att undersöka möjligheterna att fördjupa förbindelserna med Storbritannien, även med beaktande av de frågor som Storbritannien ser som ej förhandlingsbara.
Under diskussionen välkomnade ministrarna Storbritanniens önskan att stärka det strategiska samarbetet med EU, och de underströk hur viktigt det är att arbeta med landet som en likasinnad partner och allierad, särskilt med tanke på den nuvarande geopolitiska situationen. De uttryckte sin beredvillighet att överväga konkreta idéer från Storbritannien för att bygga vidare på befintligt samarbete, arbeta med en paketstrategi i en pragmatisk anda och vägledas av de grundläggande principer som fastställdes av Europeiska rådet 2017.
I detta sammanhang betonade de särskilt hur viktigt det är med en balans mellan rättigheter och skyldigheter och samstämmighet med EU:s förbindelser med andra tredjeländer samt betydelsen av de fyra friheternas odelbarhet och självständigheten i EU:s beslutsfattande. De erinrade också om behovet av ett fullständigt och troget genomförande av de befintliga avtalen, eftersom detta utgör den solida grund som krävs för den framtida dagordningen, och nödvändigheten i att säkerställa politisk styrning från rådets sida i denna process.
Ministrarna ansåg att den nuvarande geopolitiska situationen kräver att ett nära samarbete med Storbritannien på det utrikes- och säkerhetspolitiska området ses som en prioritering. Flera andra prioriterade områden nämndes i diskussionen, såsom ungdomsutbyten, fiske och energi, som anses vara avgörande för att främja partnerskapet med Storbritannien.
Andra områden, som en sammanlänkning av de respektive utsläppshandelssystemen samt sanitära och fytosanitära åtgärder, skulle också kunna diskuteras i enlighet med de principer som godkändes av Europeiska rådet 2017.
Kommissionen informerade ministrarna om förhandlingarna om ett brett åtgärdspaket som är tänkt att modernisera och fördjupa de bilaterala förbindelserna mellan EU och Schweiz.
De viktigaste delarna i paketet är
institutionella bestämmelser och bestämmelser om statligt stöd som ska inkluderas i befintliga och framtida avtal med Schweiz om den inre marknaden
ett avtal som gör det möjligt för Schweiz att delta i EU-program, inklusive Horisont Europa
ett avtal om Schweiz permanenta ekonomiska bidrag till den sociala och ekonomiska sammanhållningen i EU
avtal om el, livsmedelssäkerhet och hälsa
Under diskussionen välkomnade ministrarna de framsteg som gjorts i förhandlingarna och uppmanade kommissionen att fortsätta arbeta för att de framgångsrikt skulle kunna slutföras före utgången av 2024.
Ministrarna diskuterade Europas framtid, och fokuserade på kapitlet om stärkt styrning i Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft. I kapitlet presenteras flera tankar och specifika förslag om EU:s institutionella struktur och funktionssätt, och målet är att omfokusera arbetet på de områden där EU-åtgärder ger störst mervärde, föra arbetet framåt inom prioriterade områden och förenkla reglerna.
Under diskussionen betonade ministrarna behovet av att förenkla EU-lagstiftningen och minska regelbördan för företag, särskilt för små och medelstora företag. De stödde också rationalisering och bättre samordning av EU:s processer för att bättre uppnå EU:s konkurrenskraftsmål.
Även om det fanns stöd för att undersöka alla alternativ enligt fördragen för att göra EU mer flexibelt, och flera ministrar stödde en utvidgning av omröstning med kvalificerad majoritet på vissa områden, uttryckte andra ministrar reservationer och underströk hur viktigt det är att upprätthålla EU:s enighet och ta hänsyn till medlemsländernas invändningar på känsliga områden.
Ordförandeskapet försåg dessutom ministrarna med en översikt över de debatter som hållits i de olika rådskonstellationerna när det gäller framtiden inom vissa av EU:s politikområden.
Rådet godkände sitt 18-månadersprogram för perioden 1 januari 2025–30 juni 2026.
Programmet utarbetades av de kommande polska, danska och cypriotiska ordförandeskapen, samt av EU:s utrikeschef i samarbete med kommissionen när det gäller utrikesrådet.
Under punkten Övriga frågor informerade ordförandeskapet ministrarna om hur det går med inrättandet av det interinstitutionella etikorganet och om rådets diskussioner om Sauli Niinistös rapport om stärkandet av Europas civila och militära beredskap.
Kommissionen informerade rådet om förhandlingarna om översynen av 2010 års ramavtal om förbindelserna mellan parlamentet och kommissionen.
Rådet antog också utan föregående diskussion A-punkterna om lagstiftande och icke lagstiftande verksamhet.
