"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
EU-ländernas energiministrar antog en allmän riktlinje om ett förslag som fastställer nya krav för byggnaders energiprestanda (direktivet om byggnaders energiprestanda). Huvudmålen för det reviderade direktivet är att alla nya byggnader bör vara nollutsläppsbyggnader senast 2030 och att befintliga byggnader bör omvandlas till nollutsläppsbyggnader senast 2050.
Byggsektorn är avgörande för att man ska kunna uppnå EU:s energi- och klimatmål för 2030 och 2050, men framför allt kommer dagens överenskommelse att hjälpa medborgarna att göra betydande energibesparingar. Bättre och mer energieffektiva byggnader kommer att förbättra medborgarnas livskvalitet och samtidigt sänka deras energikostnader och minska energifattigdomen
Jozef Síkela, Tjeckiens industri- och handelsminister
Översynen av direktivet om byggnaders energiprestanda ingår i 55 %-paketet, som innehåller åtgärder som syftar till att anpassa EU-lagstiftningen till målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050 och målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
Förslaget är särskilt viktigt eftersom byggnader på unionsnivå står för 40 % av den energi som används och 36 % av de energirelaterade direkta och indirekta växthusgasutsläppen.
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om gaspaketet, som inbegriper ett förslag till direktiv och ett förslag till förordning om gemensamma regler för den inre marknaden för förnybar gas, naturgas och vätgas.
Diskussionen gav ytterligare politisk vägledning för rådets arbete med de mest brådskande frågorna, såsom utvecklingen av vätgasmarknaderna, gränsöverskridande tariffer och tariffrabatter samt vätgasinblandning. Ministrarna diskuterade olika åtskillnadsmodeller för att stödja utvecklingen av en effektiv inre marknad för förnybara gaser, koldioxidsnåla gaser och vätgas, särskilt det framtida regelverket för vätgas och dess infasning. Ministrarna förespråkade i allmänhet en åtskillnad och en flexibel tidsram för genomförandet av vätgasmarknaderna. Många ansåg att gasmarknadens modell för oberoende systemansvariga för överföringssystem också bör tillämpas på vätgasmarknaden. Mer arbete kommer att krävas i fråga om nivån på gränsöverskridande tariffer för vätgasnät och alternativen när det gäller att differentiera tariffrabatterna för förnybara gaser och för koldioxidsnåla gaser. Vissa ministrar ansåg att man bör ta hänsyn till koldioxidsnål vätgas för att uppnå målen.
När det gäller den obligatoriska inblandningsnivån för vätgas i naturgassystemet föredrar ministrarna att låta frågan avgöras inom ramen för de bilaterala avtalen. Ministrarna diskuterade också huruvida den obligatoriska högsta inblandningsnivån bör sänkas eller göras frivillig. De diskuterade också huruvida genomförandet av den högsta inblandningsnivån bör skjutas upp.
Gaspaketet ingår i 55 %-paketet med åtgärder som syftar till att få EU att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Till skillnad från de nyligen antagna undantagsförordningarna om energi, som innehåller kortsiktiga åtgärder, är detta förslag inriktat på lösningar på medellång till lång sikt.
Kommissionen förelade ministrarna sitt förslag till rådets förordning om ökad solidaritet genom bättre samordning av gasinköp, utbyte av gas över gränserna och tillförlitliga prisriktvärden, som antogs den 18 oktober 2022.
Därefter diskuterade ministrarna förslaget, mot bakgrund av Europeiska rådets slutsatser av den 21 oktober 2022 och ett icke-officiellt dokument från kommissionen om politiska alternativ för att mildra naturgasprisernas inverkan på elräkningarna, i syfte att ge politisk vägledning för rådets arbete. Ministrarna välkomnade generellt förslagets huvudprinciper och betonade behovet av snabba och samordnade insatser på europeisk nivå i en anda av solidaritet. Ministrarna enades om att alla åtgärder som vidtas måste bidra till att säkerställa försörjningstrygghet, leda till lägre energipriser för hushåll och företag i hela EU, samtidigt som man uppmuntrar till minskad efterfrågan och bevarar den inre marknadens integritet och arbetar för att uppnå EU:s klimatneutralitetsmål senast 2050.
Under punkten Övriga frågor informerade Litauen om vikten av att garantera kärnsäkerheten vid det belarusiska kärnkraftverket i Astravets i linje med erkända EU-säkerhetsnivåer.
Kommissionen informerade om situationen inom energisektorn i Ukraina och Moldavien efter den senaste tidens destruktiva angrepp från Rysslands sida. Ministrarna uttryckte sin oro över situationen, upprepade sitt stöd för Ukraina och bekräftade, särskilt under den rådande energikrisen, sitt åtagande om att stärka det pågående energisamarbetet med Ukraina och Moldavien.
Byggsektorn är avgörande för att man ska kunna uppnå EU:s energi- och klimatmål för 2030 och 2050, men framför allt kommer dagens överenskommelse att hjälpa medborgarna att göra betydande energibesparingar. Bättre och mer energieffektiva byggnader kommer att förbättra medborgarnas livskvalitet och samtidigt sänka deras energikostnader och minska energifattigdomen
