Skip to content
  • Rådet (transport, telekommunikation och energi)

Transportrådet, 5 december 2022

De viktigaste resultaten

Det transeuropeiska transportnätet, TEN-T (EU-kommissionen): allmän riktlinje

Rådet enades om ett förhandlingsmandat (allmän riktlinje) för utkastet till förordning om EU:s riktlinjer för utbyggnad av ett transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

Syftet med förslaget är att bygga upp ett tillförlitligt, smidigt och högkvalitativt transeuropeiskt transportnät som säkerställer hållbara förbindelser i hela EU utan fysiska avbrott, flaskhalsar eller felande länkar. Förslaget anpassar utvecklingen av TEN-T-nätet till EU:s klimatmål och mål för hållbar utveckling genom att främja multimodala transporter, öka TEN-T-nätets motståndskraft och förbättra effektiviteten i dess styrverktyg. I texten fastställs tydliga tidsfrister för när TEN-T-nätet ska vara klart. Stomnätet bör fullbordas senast 2030, det nya utvidgade stomnätet senast 2040 och det övergripande nätet senast 2050.

Martin Kupka, Tjeckiens transportminister
Det är avgörande att utveckla ett bra transportnät i hela Europa. Inte bara för att våra medborgare ska kunna röra sig snabbt och tillförlitligt, utan också för att våra företag ska kunna vidareutveckla och fullt ut utnyttja den inre marknadens potential.
Martin Kupka, Tjeckiens transportminister
Martin Kupka, Tjeckiens transportminister

I den reviderade lagstiftningen läggs särskild tonvikt på en ny ledningsstruktur för TEN-T-politiken och på multimodalitet genom att ambitiösa mål fastställs, särskilt för utvecklingen av järnvägsinfrastrukturen, vilket bör bidra till att göra järnvägstransporterna mer konkurrenskraftiga på transportmarknaden. I den allmänna riktlinjen efterlyses dessutom en gradvis övergång till en standardiserad europeisk spårvidd i TEN-T:s stomnät och utvidgade nät.

Som svar på konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina vill man med de reviderade reglerna också uppnå bättre förbindelser mellan Ukraina och Republiken Moldavien genom de europeiska transportkorridorerna.

Under debatten uttryckte ministrarna enhälligt stöd för förslagets mål och tillvägagångssätt. De enades om att de föreslagna riktlinjerna för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet är ett viktigt instrument för EU:s transportpolitik. Ministrarna framhöll att denna politik bör främja hållbara och effektivare transporter av människor och varor och samtidigt stärka EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Sina olika ambitioner, prioriteringar och strategier till trots bekräftade ministrarna sitt åtagande att utveckla en sammanhängande och sammankopplad transportinfrastruktur av hög kvalitet i hela EU.

Utveckling av de inre vattenvägarna (Naiades III)

Rådet godkände slutsatser om den pågående utvecklingen av transporter på inre vattenvägar (Naiades III-programmet).

Transporter på inre vattenvägar är ett hållbart, energieffektivt, säkert och mindre överbelastat transportsätt som kan spela en viktig roll i EU:s insatser för att minska koldioxidutsläppen i transportsystemet. Rådets slutsatser bekräftar därför på nytt det positiva bidraget från transporter på inre vattenvägar, och understryker behovet av att fullt ut utveckla dess potential på ett hållbart sätt. Med tanke på klimatförändringarnas stora inverkan på de inre vattenvägarna behöver sektorn åtgärder för att påskynda och stimulera en förnyelse av fordonsparken, tillhandahålla lämpliga infrastrukturinvesteringar, öka dess attraktionskraft för transportarbetare och hjälpa den att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen. I detta sammanhang uppmanas medlemsländerna i rådets slutsatser att utarbeta och genomföra långsiktiga strategier och bygga vidare på nationella stödsystem för att uppnå målen i handlingsplanen Naiades III, i enlighet med kommissionens meddelande av den 25 juni 2021 Naiades III: Främja framtidssäkrad transport på EU:s inre vattenvägar.

Övriga frågor

Under punkten Övriga frågor informerade ordförandeskapet och kommissionen ministrarna om transportförbindelserna med Ukraina efter diskussionen i rådet (transport) den 5 juni 2022 om hur EU:s svar på Rysslands anfallskrig bäst kan samordnas. Sedan mötet ägde rum har olika åtgärder genomförts på EU-nivå. Till exempel har s.k. solidaritetskorridorer inrättats för att optimera leveranskedjorna och kontrollerna mellan Ukraina och EU, inrätta nya transportvägar och undvika flaskhalsar. Sedan maj har omkring 18 miljoner ton spannmål och oljeväxter exporterats från Ukraina via EU:s solidaritetskorridorer. Dessutom har ett avtal om tillfällig liberalisering av vissa godstransporter på väg mellan EU och Ukraina och Moldavien ingåtts. Ministrarna gav sitt fulla stöd till alla ovannämnda initiativ och åtgärder. De tog även upp de olika ytterligare möjligheterna att undanröja hinder och på bästa sätt genomföra åtagandena för att möta de utmaningar som kriget i Ukraina innebär.

Den franska, belgiska, luxemburgska, nederländska och portugisiska delegationen lade fram ett gemensamt dokument om hur hållbarhet och rättvisa kan stärkas inom luftfartssektorn.

Kommissionen informerade dessutom ministrarna om tendenser vad gäller trafiksäkerheten samt förstärkta insatser för att uppnå trafiksäkerhetsmålen med tanke på den kraftiga ökningen av antalet förartillstånd för förare från tredjeländer.

Därutöver informerade ordförandeskapet ministrarna om resultatet av mötet i gruppen med staternas företrädare för CCAM (uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet), som hölls i Prag den 29 november 2022.

Ordförandeskapet informerade också ministrarna om läget i följande pågående lagstiftningsärenden:

  • Det föreslagna beslutet om genomförandet av anmälan av kompensationskrav enligt systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (Corsia) för luftfartygsoperatörer som är etablerade i EU. Förhandlingarna med Europaparlamentet har just slutförts och beslutet kommer snart att offentliggöras.
  • Förslaget till förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (ReFuelEU Aviation), där förhandlingarna med Europaparlamentet är på god väg och kan avslutas vid det kommande trepartsmötet den 8 december 2022
  • Förslaget till förordning om infrastruktur för alternativa bränslen, där ett andra trepartsmöte med Europaparlamentet planeras äga rum den 13 december 2022.
  • Förslaget till förordning om användning av förnybara och koldioxidsnåla bränslen för sjötransport (initiativet FuelEU Maritime), om vilket förhandlingar pågår med Europaparlamentet, med ett andra trepartsmöte planerat till den 8 december 2022.
  • Paketet om ett gemensamt europeiskt luftrum (SES 2+), om vilket förhandlingar pågår med Europaparlamentet.
  • Översynen av direktivet om intelligenta transportsystem (ITS), där ett första trepartsmöte med Europaparlamentet är planerat till den 15 december 2022.
  • Direktivet om förbättrade stabilitetskrav för ro-ro-passagerarfartyg, för vilka ett första och, troligtvis, slutgiltigt trepartsmöte med Europaparlamentet är planerat till den 6 december 2022.

Som sista punkt presenterade det tillträdande svenska ordförandeskapet sitt arbetsprogram för första halvåret 2023.

Övriga punkter på dagordningen

Som en punkt utan överläggning godkände rådet den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet.

Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.

Möteshandlingar

Slutdokument

Pressmeddelanden

Pressinformation

Presskontakter

Om du inte är journalist, vänligen skicka din förfrågan till enheten för information till allmänheten.

Ackreditering och pressevenemang

Allmän information om ackreditering finns på den här sidan.

Medieackrediteringen för internationella toppmöten som hålls utanför Europeiska unionen hanteras av de statliga myndigheterna i värdlandet.

Mer information kommer inom kort

Andra möten: Rådet (transport, telekommunikation och energi)

Visa fler möten

Senast ändrad: 16 januari 2025