"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet enades om ett förhandlingsmandat (allmän riktlinje) om förslaget till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens, den så kallade rättsakten om artificiell intelligens.
Utkastet till förordning är ett viktigt inslag i EU:s digitala omställning och politik för att främja utveckling och användning på europeisk nivå av tillförlitlig, säker och laglig artificiell intelligens (AI) med respekt för de grundläggande rättigheterna.
I förslaget fastställs en enhetlig, övergripande rättslig ram för AI som syftar till att säkerställa att AI-system som släpps ut på EU-marknaden och används i EU, även av leverantörer utanför EU, respekterar Europeiska unionens värden och befintlig lagstiftning om grundläggande rättigheter. Det syftar också till att säkerställa rättssäkerhet för att underlätta investeringar och innovation inom AI och förbättra styrningen och ett effektivt genomförande av befintlig lagstiftning om grundläggande rättigheter och säkerhetskrav som är tillämpliga på AI-system.
Artificiell intelligens är av yttersta vikt för vår framtid. I dag lyckades vi uppnå en känslig avvägning som kommer att främja innovation och spridning av artificiell intelligens i hela Europa. Med alla de fördelar den medför och med full respekt för våra medborgares grundläggande rättigheter.
Ivan Bartoš, Tjeckiens vice premiärminister med ansvar för digitalisering och minister för regional utveckling
Under debatten uttryckte ministrarna enhälligt stöd för målen och strategin i ordförandeskapets förslag, som en välavvägd kompromiss som beaktar medlemsländernas största farhågor samtidigt som man bevarar den känsliga balansen mellan skyddet av de grundläggande rättigheterna och främjande av användningen av AI-teknik.
Ministrarna betonade att detta är ett mycket innovativt och viktigt ärende med potential att främja utveckling och användning av säker och laglig AI på hela den inre marknaden av både privata och offentliga aktörer. Ministrarna var också eniga om att det, som det första lagstiftningsförslaget i sitt slag i världen, skulle kunna fastställa en global standard för reglering av AI i andra jurisdiktioner och på så sätt främja den europeiska strategin för teknikreglering på den globala arenan.
Antagandet av den allmänna riktlinjen kommer att göra det möjligt för rådet att inleda förhandlingar med Europaparlamentet (trepartsmöten) så snart parlamentet har antagit en egen ståndpunkt, i syfte att nå en överenskommelse om den föreslagna förordningen.
En europeisk ram för digital identitet (e-identitet)
Rådet enades om ett förhandlingsmandat (allmän riktlinje) om förslaget till förordning om en ram för en europeisk digital identitet (e-identifiering). Som en annan central del i EU:s digitala omställning kommer den föreslagna nya ramen att ändra 2014 års förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen), som lade grunden för ett system för säker tillgång till tjänster och genomförande av transaktioner online och över gränserna i EU.
Digital teknik kan verkligen underlätta livet. Jag är övertygad om att en europeisk digital identitetsplånbok är något som är helt nödvändigt för människorna och företagen i EU. Vi ser just nu stora framsteg när det gäller hur människor använder sin identitet och sina uppgifter i den dagliga kontakten med både offentliga myndigheter och privata företag och organ, och när det gäller hur de använder digitala tjänster. Hela tiden behåller de kontrollen över sina uppgifter.
Ivan Bartoš, Tjeckiens vice premiärminister med ansvar för digitalisering och minister för regional utveckling
Syftet med den reviderade förordningen är att ge människor och företag i EU allmän tillgång till säker och tillförlitlig elektronisk identifiering och autentisering med hjälp av en personlig e-plånbok i mobiltelefonen (europeisk e-identitetsplånbok). Denna plånbok är avsedd att erkännas i den offentliga sektorn i EU, av privata tjänsteleverantörer som kräver stark användarautentisering och av stora onlineplattformar. Förslaget skapar också en rättslig ram för utbyte av identifieringsattribut och information med koppling till identitet. I förslaget föreskrivs användarkontroll och dataskydd och målinriktat utbyte av identitetsuppgifter som är begränsat till behoven för den specifika tjänst som efterfrågas.
Under diskussionen uttryckte ministrarna enhälligt stöd för målen och strategin i ordförandeskapets förslag, som en välavvägd kompromiss som beaktar de farhågor som uttryckts av medlemsländerna samtidigt som man klarar av den känsliga balansen mellan behovet av säkra transaktioner och medborgarnas möjlighet att behålla kontrollen över sina egna uppgifter.
Ministrarna betonade att digital teknik gör livet lättare och att en personlig identitetsplånbok är oumbärlig för medborgarna och företagen i hela Europa. Ministrarna underströk de enorma framstegen när det gäller hur människor använder sin identitet och sina behörighetsuppgifter i vardagskontakter med både offentliga och privata organ och hur de använder digitala tjänster, och var eniga om vilken central betydelse denna fråga har för digitaliseringen i EU.
Antagandet av den allmänna riktlinjen kommer att göra det möjligt för rådet att inleda förhandlingar med Europaparlamentet (trepartsmöten) så snart parlamentet har antagit en egen ståndpunkt, i syfte att nå en överenskommelse om den föreslagna förordningen.
Rådet utvärderade framstegen med förslaget till förordning om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data (dataakten).
Huvudsyftet med det förslaget är att säkerställa en rättvis fördelning av datauppgifternas värde bland aktörerna i dataekonomin och att främja åtkomst till och användning av data. Det är en övergripande rättsakt som snart bör kompletteras med ytterligare lagstiftning för specifika sektorer. Detta lagstiftningsförslag är därför ett viktigt steg i utvecklingen av den europeiska dataekonomin.
Ministrarna stödde förslagets huvudmål och noterade lägesrapporten. På grundval av de betydande framsteg som gjorts med detta förslag under det tjeckiska ordförandeskapet kommer arbetet i rådet att fortsätta under det svenska ordförandeskapet.
Rådet utvärderade framstegen med förslaget till förordning om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (cyberresiliensakten).
Huvudsyftet med detta förslag är att fastställa övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala delar som säljs på den inre marknaden. Förslaget utgör en tydlig förbättring när det gäller att säkerställa bättre cybersäkerhet för både hårdvaru- och mjukvaruprodukter genom hela leveranskedjan och under hela deras livscykel.
Ministrarna stödde förslagets huvudmål och noterade lägesrapporten. Rådets arbetet med detta kommer att fortsätta under det svenska ordförandeskapet på grundval av de framsteg som gjorts under det tjeckiska ordförandeskapet.
Vid en informell arbetslunch diskuterade ministrarna frågan om internationellt digitalt engagemang.
Ministrarna konstaterade att man måste stärka EU:s strategiska samarbete med andra länder på området ny och framväxande teknik inom den digitala sektorn och diskuterade de regioner eller kategorier av länder utanför EU som man bör fokusera på för att öka sitt öppna strategiska oberoende. Sådana initiativ skulle till exempel kunna omfatta ett utökat samarbete med USA, regionen Indiska oceanen/Stilla havet, Afrika, Latinamerika och Karibien.
Rådet höll också en riktlinjedebatt om den digitala och den gröna omställningen på grundval av en vägledande not från ordförandeskapet. Ukrainas biträdande minister för den digitala omställningen, Valerija Ionan, deltog i debatten via videolänk.
Ministrarna var eniga om att om EU vill se till att hela samhället gynnas av den digitala omställningen är det avgörande att ingen hamnar på efterkälken utan rätt digitala färdigheter. De erinrade om att flera viktiga åtgärder och initiativ har vidtagits på EU-nivå, bland annat fastställande av gemensamma ambitiösa EU-mål för digitala färdigheter i det politiska programmet för det digitala decenniet 2030 ”En färdväg för det digitala decenniet”, som förhandlades fram och antogs under det tjeckiska ordförandeskapet. Ministrarna erkände dock att mer måste göras i detta avseende.
Med tanke på hur viktigt det är med grundläggande färdigheter hos den förvärvsarbetande befolkningen och behovet av att öka EU:s insatser för att säkerställa att nödvändiga färdigheter finns tillgängliga för att möjliggöra en smidig digital omställning diskuterade ministrarna ytterligare kompetenshöjningsåtgärder som skulle kunna tänkas, med särskilt fokus på åtgärder som skulle kunna vara särskilt användbara för små och medelstora företag.
Ministrarna tittade också på hur man tillsammans kan bygga vidare på bästa praxis/goda erfarenheter som identifierats i medlemsländerna och öka antalet IKT-specialister och sektorspecialister med avancerade digitala färdigheter. Dessutom diskuterade ministrarna om vilka åtgärder som skulle kunna planeras för att hjälpa viktiga industriella ekosystem, särskilt små och medelstora företag, att locka till sig digitala talanger i hela Europa.
Under punkten Övriga frågor och i närvaro av Ukrainas biträdande minister för digital omvandling, Valerija Ionan, informerade kommissionen ministrarna om EU:s tekniska stöd till Ukraina på telekommunikationsområdet.
Kommissionen gav en uppdatering om utvidgningen av kostnadsfri eller rabatterad roaming till ukrainska flyktingar som vistas i EU och om samordningen av leveranser av telekom-/digital utrustning till Ukraina. Det senaste initiativet (Laptops4Ukraine) drogs igång den 1 december i syfte att samla in och leverera bärbara datorer, smarttelefoner och surfplattor och tillgodose de grundläggande behoven hos skolor, sjukhus och offentliga förvaltningar i Ukrainas mest krigsdrabbade regioner.
Dessutom informerade ordförandeskapet ministrarna om läget i fråga om aktuella lagstiftningsförslag och ett initiativ som inte avser lagstiftning.
När det gäller förordningen om integritet och elektronisk kommunikation informerade ordförandeskapet ministrarna om läget i rådet och de pågående förhandlingarna med Europaparlamentet om detta ärende.
Ordförandeskapet informerade också ministrarna om den överenskommelse som nyligen ingåtts om den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet som väntas undertecknas vid Europeiska rådets möte den 15 december.
Kommissionen informerade vidare ministrarna om läget i fråga om internationella initiativ på det digitala området, med fokus på handels- och teknikråd och digitala partnerskap.
Ordförandeskapet informerade också ministrarna om resultatet av det virtuella expertmötet på hög nivå om styrning och verkställighet av unionens regler på det digitala området, som hölls den 17 oktober 2022, samt om konferensen om en säker och innovativ digital framtid för EU, som hölls i Prag den 3–4 november 2022.
Slutligen presenterade det tillträdande svenska ordförandeskapet sitt arbetsprogram för första halvåret 2023.
Artificiell intelligens är av yttersta vikt för vår framtid. I dag lyckades vi uppnå en känslig avvägning som kommer att främja innovation och spridning av artificiell intelligens i hela Europa. Med alla de fördelar den medför och med full respekt för våra medborgares grundläggande rättigheter.
