Tidslinje – cybersäkerhet

Den 6 juni 2025 antog ministrarna EU:s plan för hantering av cyberkriser, som ger vägledning för EU:s insatser vid storskaliga cyberincidenter eller cyberkriser.

• EU antar plan för bättre hantering av cyberkriser och cyberincidenter i EU (pressmeddelande 6.6.2025)

Den 2 december 2024 antog ministrarna cybersolidaritetsakten. De nya reglerna syftar till att stärka solidariteten och kapaciteten i EU att upptäcka, förbereda sig inför och hantera cybersäkerhetshot och cybersäkerhetsincidenter och öka sin cyberresiliens.

• Cybersäkerhetspaketet: rådet antar nya lagar för att stärka cybersäkerheten i EU (pressmeddelande 2.12.2024)

Rådet antog en ny lag om cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element i syfte att säkerställa att produkter som uppkopplade hemkameror, kylskåp, tv-apparater och leksaker är säkra innan de släpps ut på marknaden.

• Förordningen om cyberresiliens: rådet antar ny lag om säkerhetskrav för digitala produkter (pressmeddelande 10.10.2024)

Rådet godkände restriktiva åtgärder mot sex personer som deltagit i cyberangrepp med inverkan på informationssystem för kritisk infrastruktur, kritiska statliga funktioner, lagring eller behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och offentliga incidenthanteringsorganisationer i medlemsländerna.

Bland de personer som omfattas av sanktionerna finns medlemmar i grupperna Callisto, Armageddon och Wizard Spider.

• Cyberattacker: sex personer förs upp på EU:s sanktionsförteckning för skadlig cyberverksamhet/cyberangrepp mot EU-medlemsländer och Ukraina (pressmeddelande 24.6.2024)

Medlemsländernas företrädare (Coreper) nådde en gemensam ståndpunkt om den föreslagna lagstiftningen om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (cyberresiliensakten).

Syftet med de föreslagna nya reglerna är att produkter med digitala komponenter, såsom uppkopplade hemkameror, smarta kylskåp, tv-apparater och leksaker, ska vara säkra innan de kommer ut på EU:s inre marknad.

• Cyberresiliensakten: medlemsländerna enas om gemensam ståndpunkt om säkerhetskrav för digitala produkter (pressmeddelande 19.7.2023)

Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär överenskommelse om en gemensam ram för cybersäkerhet vid EU:s institutioner, organ och byråer.

Överenskommelsen kommer att bidra till att förbättra deras motståndskraft och förmåga att hantera incidenter och säkerställa gemensamma standarder och samarbete.

Nu ska överenskommelsen slutföras på teknisk nivå och sedan skickas till EU-ambassadörerna för godkännande. När den har bekräftats av både rådet och parlamentet kommer den att antas formellt av de båda institutionerna.

• Cybersäkerheten vid EU:s institutioner, organ och byråer: rådet och parlamentet når preliminär överenskommelse (pressmeddelande 5.5.2021)

Med cyberrymden som ett område för strategisk konkurrens ökar riskerna för EU:s säkerhet och försvar i en tid som karaktäriseras av ökande geopolitiska spänningar och ett växande beroende av digital teknik.

I rådets slutsatser om cyberförsvar betonas behovet av att EU och dess medlemsländer

• ytterligare stärker deras motståndskraft mot cyberhot
• ökar sin gemensamma cybersäkerhet och sitt cyberförsvar mot skadligt beteende och aggressionshandlingar i cyberrymden

• Cyberförsvar: rådet betonar vikten av att ytterligare stärka EU:s resiliens mot cyberhot (pressmeddelande 23.5.2023)

Rådet antog ny lagstiftning för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela EU. Den offentliga och privata sektorn, och unionen i stort, ska öka sin resiliens och sin kapacitet att hantera incidenter.

Det nya NIS 2-direktivet ersätter de nuvarande nätverks- och informationssäkerhetsreglerna (NIS-direktivet).

• EU beslutar att stärka cybersäkerheten och resiliensen i hela unionen: rådet antar ny lagstiftning (pressmeddelande 28.11.2022)

Rådet antog sin ståndpunkt om en gemensam ram för cybersäkerhet vid EU:s institutioner, organ och byråer.

Mot bakgrund av det ökade antalet sofistikerade cyberattacker mot EU:s offentliga förvaltning föreslog kommissionen i mars 2022 åtgärder som syftar till att säkerställa en hög gemensam cybersäkerhetsnivå.

Dessa åtgärder skapar en gemensam ram och syftar till att förbättra resiliensen och resurserna att hantera incidenter inom alla EU-entiteter och att ta itu med skillnaderna i deras strategier.

Efter det att rådet nu har fastställt sin ståndpunkt är nästa steg att inleda förhandlingar med Europaparlamentet så snart som parlamentet har röstat om sitt förhandlingsmandat.

• Cybersäkerhet vid EU:s institutioner, organ och byråer: rådet enas om ståndpunkt om gemensamma regler (pressmeddelande 18.11.2022).

Rådet antar slutsatser där man efterlyser ökad säkerhet i EU:s leveranskedjor för informations- och kommunikationsteknik (IKT). I slutsatserna behandlas också beroendeförhållanden i IKT-försörjningskedjorna. Uppmaningen till åtgärder är ännu mer brådskande på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

. . . I slutsatserna efterlyser rådet ramar för screening av offentlig upphandling eller utländska direktinvesteringar inbegripet cybersäkerhetsrelaterade urvalskriterier. Medlemsländerna uppmanade kommissionen att utfärda metodriktlinjer för att uppmuntra upphandlande myndigheter att lägga lämplig vikt vid cybersäkerhetspraxis hos anbudsgivare och deras underleverantörer.

I slutsatserna beskrivs också hur befintlig och kommande cyberspecifik lagstiftning kan bidra till säkerhet i IKT-leveranskedjan:

• . ett reviderat direktiv om nät- och informationssäkerhet (NIS2)
• . certifieringssystem som utfärdats inom den ram som fastställs i cybersäkerhetsakten
• . ett förslag till rättsakt om cyberresiliens

I slutsatserna föreslås vidare att stödmekanismer ska användas för att finansiera uppbyggnaden av säker digital infrastruktur, öka den gemensamma förståelsen och medvetenheten samt fördjupa det internationella samarbetet för att öka säkerheten i IKT-leveranskedjan i och utanför EU.

• Rådet enas om säkrare IKT-leveranskedja (pressmeddelande 17.10.2022)

Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och efter Europeiska rådets godkännande av den strategiska kompassen den 24–25 mars upprepade Europeiska unionens råd i sina slutsatser vikten av att ta fram en EU-verktygslåda för hybridhot.

Genom denna verktygslåda införs en ram för samordnade insatser mot hybridhot och hybridkampanjer som påverkar EU och dess partner. Den sammanför alla relevanta aktörer, strategier och instrument för att motverka effekterna av hybridhot på ett mer samordnat sätt.

Rådet upprepade att det primära ansvaret för att motverka hybridhot ligger hos medlemsländerna och betonade att beslut om en samordnad EU-reaktion på hybridkampanjer bör

• tjäna till att skydda demokratin och folkrätten
• sörja för uppnåendet av unionens mål
• vara proportionerliga i förhållande till varje hybridkampanj
• vara baserade på en lägesuppfattning
• ta hänsyn till ett vidare perspektiv
• respektera internationell rätt och skydda grundläggande rättigheter och friheter

• Rådets slutsatser om en ram för en samordnad EU-reaktion på hybridkampanjer (pressmeddelande 21 juni 2022)

Rådet antog slutsatser om att utveckla EU:s arbete på cyberområdet som rör den övergripande cybersäkerheten, styrkan och resiliensen mot cyberattacker.

Genom att utveckla sitt arbete på cyberområdet kan EU bättre motverka offensiv cyberverksamhet som riktar sig mot EU och dess medlemsländer. Syftet är att ta fram både omedelbara och långsiktiga åtgärder mot aktörer som försöker neka EU säker och öppen tillgång till cyberrymden, bland annat genom att förebygga, avskräcka och motverka hot och samtidigt förbättra cyberkapaciteten.

Slutsatserna bygger på flera EU-lagar och politikområden, bland annat den strategiska kompassen, EU:s handlingsplan för en starkare säkerhets- och försvarspolitik senast 2030.

• Cyberarbete: rådet antar slutsatser (pressmeddelande 23.5.2020)

Rådet beslutade att förlänga ramen för restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar EU eller EU-länderna med ytterligare tre år, till och med den 18 maj 2025.

Ramen ger EU möjlighet att använda riktade restriktiva åtgärder mot personer eller enheter som är inblandade i cyberattacker som får betydande konsekvenser och utgör ett yttre hot mot EU eller EU-länderna.

• Cyberattacker: rådet förlänger sanktioner (pressmeddelande 16.5.2022)

Rådet och Europaparlamentet nådde en preliminär överenskommelse om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela EU, i syfte att förbättra resiliensen och incidenthanteringskapaciteten för såväl den offentliga och den privata sektorn som för unionen i stort.

Det nya NIS 2-direktivet ska ersätta de nuvarande nätverks- och informationssäkerhetsreglerna (NIS-direktivet).

Den nya lagstiftningen ska

• säkerställa förstärkt riskhantering och ökat samarbete
• bredda reglernas tillämpningsområde

• Stärkt cybersäkerhet och resiliens i EU – preliminär överenskommelse mellan rådet och parlamentet (pressmeddelande 13.5.2022)

Rådet och Europaparlamentet nådde en preliminär överenskommelse om rättsakten om digital operativ motståndskraft (Dora), som ska säkerställa att finanssektorn i Europa kan upprätthålla en motståndskraftig verksamhet även vid allvarliga driftsstörningar.

Genom Dora skapas ett regelverk för digital operativ motståndskraft där alla företag måste se till att de kan stå emot, reagera på och återhämta sig från alla typer av IKT-relaterade störningar och hot.

EU stärker it-säkerheten för finansiella enheter som banker, försäkringsbolag och värdepappersföretag, med tanke på de ständigt ökande riskerna för cyberattacker.

• Digitaliseringen av finanssektorn: preliminär överenskommelse om Dora (pressmeddelande 11.5.2022)

EU-ländernas ministrar med ansvar för telekommunikation och digitala frågor träffades den 8–9 mars 2022 vid ett informellt möte anordnat av det franska rådsordförandeskapet.

Ministrarna krävde att det europeiska samarbetet på cybersäkerhetsområdet stärks och att tempot ökar till följd av höjda cyberhotnivåer, som förvärrats av situationen i Ukraina och risken för cyberincidenter inom EU. De efterlyste också mer information om risker som hotar europeiska kommunikationsnät och kommunikationsinfrastruktur och rekommendationer om hur deras motståndskraft kan stärkas.

De 27 ministrarna antog en politisk förklaring som ska stärka EU:s cybersäkerhetskapacitet.

• Informellt möte mellan telekommunikationsministrarna (det franska ordförandeskapet)

Under telekommunikationsrådets decembermöte enades EU-ländernas ministrar om en allmän riktlinje om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela EU genom det så kallade NIS 2-direktivet.

Syftet med direktivet är att ytterligare förbättra resiliensen och incidenthanteringskapaciteten för både den offentliga och den privata sektorn och för EU i stort. Meningen är att harmonisera de olika medlemsländernas cybersäkerhetskrav och tillämpning av cybersäkerhetsåtgärder.

• Stärkt cybersäkerhet och resiliens i EU – rådet enas om ståndpunkt (pressmeddelande 3.12.2021)
• Rådets möte (transport, telekommunikation och energi) om telekommunikation den 3 december 2021

Rådet antog slutsatser där EU och medlemsländerna uppmanas att vidareutveckla EU:s ram för hantering av cyberkriser, bland annat genom att undersöka potentialen hos en gemensam cyberenhet.

I slutsatserna betonar rådet behovet av att konsolidera befintliga nätverk och kartlägga eventuella luckor och behov vad gäller informationsutbytet inom och mellan cybergrupper. Detta bör i sin tur leda fram till en överenskommelse om eventuella primära mål och prioriteringar för en potentiell gemensam cyberenhet.

• Cybersäkerhet: rådet antar slutsatser om att undersöka potentialen hos en gemensam cyberenhet (pressmeddelande 19.10.2021)

Rådet beslutade att förlänga ramen för restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar EU eller EU-länderna med ytterligare ett år, till och med den 18 maj 2022.

Ramen ger EU möjlighet att använda riktade restriktiva åtgärder mot personer eller enheter som är inblandade i cyberattacker som får betydande konsekvenser och utgör ett yttre hot mot EU eller EU-länderna.

Restriktiva åtgärder kan också införas vid cyberattacker mot tredjeländer eller internationella organisationer där sådana åtgärder anses nödvändiga för att uppnå målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).

• Cyberattacker: Rådet förlänger sanktionsramen med ytterligare ett år (pressmeddelande 17 maj 2021)
• Sanktioner: hur och när EU antar restriktiva åtgärder (bakgrund)

Rådets och Europaparlamentets förhandlare nådde en preliminär överenskommelse om en tillfällig åtgärd för att göra det möjligt för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster, såsom webbpost och meddelandetjänster, att fortsätta att upptäcka, avlägsna och rapportera sexuella övergrepp mot barn på nätet, vilket även omfattar bekämpning av s.k. grooming, till dess att den permanenta lagstiftning som EU-kommissionen har aviserat finns på plats.

Överenskommelsen, som omfattar ett undantag från artiklarna 5.1 och 6.1 i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, måste godkännas av rådet.

• Kampen mot övergrepp mot barn på nätet – informell överenskommelse med Europaparlamentet om tillfälliga regler (pressmeddelande 29.4.2021)

EU skärper säkerheten på internet och för andra kritiska nätverk och informationssystem genom att inrätta ett centrum för cybersäkerhet som ska samla investeringar inom forskning, teknik och industriell utveckling som rör cybersäkerhet. Organet ska ligga i Bukarest och ska bland annat dela ut medel från Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa till cybersäkerhetsrelaterade ändamål.

Den nya EU-byrån har det långa namnet Europeiska centrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och ska samarbeta med ett nätverk av nationella samordningscentrum som utses av medlemsländerna.

Sedan rådet den 20 april 2021 sagt ja till förordningen om inrättande av centrumet och nätverket väntas nu Europaparlamentet ge klartecken till slutligt antagande.

• Grönt ljus för EU-centrum för cybersäkerhet i Bukarest (pressmeddelande 20.4.2021)

Rådet antog slutsatser om EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium. Strategin lades fram av kommissionen och EU:s utrikesrepresentant i december 2020. Där anges huvuddragen i EU:s åtgärder för att skydda människor och företag mot cyberhot, främja säkra informationssystem och skydda en global, öppen, fri och säker cyberrymd.

Man konstaterar att cybersäkerhet är avgörande för att bygga ett motståndskraftigt, grönt och digitalt Europa. Man konstaterar också att det är ett centralt mål för EU att uppnå strategiskt oberoende och samtidigt bevara en öppen ekonomi. I detta ingår att stärka förmågan att göra självständiga val på cybersäkerhetsområdet i syfte att stärka EU:s digitala ledarskap och strategiska kapacitet.

• Rådet antar slutsatser om EU:s strategi för cybersäkerhet (pressmeddelande 22.3.2021)

Rådet antog slutsatser där man efterlyste ytterligare förstärkta insatser på EU-nivå för att motverka hybridhot, inklusive desinformation, och för att höja motståndskraften. Rådet noterade att ny teknik och nya kriser, såsom den pågående pandemin, ger fientliga aktörer möjlighet att utöka sin störande verksamhet. Detta gör att medlemsländerna och EU-institutionerna förutom själva krisen utsätts för ytterligare utmaningar.

Rådet konstaterade att covidpandemin gör EU och dess medlemsländer sårbarare för hybridhot. Det kan till exempel handla om ökad spridning av desinformation och manipulativ inblandning. För att hantera sådana hot, särskilt skadlig cyberverksamhet, desinformation och hot mot den ekonomiska säkerheten, krävs en helhetsstrategi med välfungerande samarbete och samordning.

• Rådet vill se ökad motståndskraft mot hybridhot och desinformation i samband med covid-19-pandemin (pressmeddelande 15.12.2020)

Rådets och Europaparlamentets förhandlare har nått en preliminär överenskommelse om ett förslag om att inrätta ett europeiskt centrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och ett nätverk av nationella samordningscentrum.

Dessa båda strukturer ska bidra till att säkra den digitala inre marknaden, bland annat på områden som e-handel, smart mobilitet och sakernas internet, och öka EU:s oberoende i fråga om cybersäkerhet.

• Nytt centrum och nätverk för cybersäkerhet: informell överenskommelse med Europaparlamentet (pressmeddelande 14.12.2020)

Rumäniens huvudstad Bukarest valdes som säte för det nya Europeiska centrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning av företrädare för EU-ländernas regeringar.

Centrumet för cybersäkerhet ska förbättra samordningen av forskning och innovation inom cybersäkerhet i EU. Det kommer också att vara EU:s viktigaste verktyg för att samla investeringar för forskning, teknik och industriell utveckling som rör cybersäkerhet.

Rådet godkände slutsatser där man konstaterar en ökad användning av konsumentprodukter och industriella enheter som är anslutna till internet och att detta medför nya risker för privatlivet och informations- och cybersäkerhet.

I slutsatserna framhålls vikten av att bedöma behovet av övergripande lagstiftning på lång sikt för att hantera alla relevanta aspekter av cybersäkerheten för uppkopplade enheter, t.ex. tillgänglighet, integritet och konfidentialitet.

Uppkopplade enheter, inbegripet de maskiner, sensorer och nätverk som utgör sakernas internet, kommer att spela en viktig roll för den fortsatta utformningen av Europas digitala framtid, och detsamma gäller deras säkerhet.

• Cybersäkerheten för uppkopplade enheter – rådet antar slutsatser (pressmeddelande 2.12.2020)

Rådet har beslutat att införa restriktiva åtgärder mot sex personer och tre enheter som bär ansvar för eller är inblandade i olika cyberattacker. De införda sanktionerna omfattar ett reseförbud och en frysning av tillgångar, samtidigt som det är förbjudet för individer och enheter i EU att göra finansiering tillgänglig för dem som står med på förteckningen.

• EU inför de första sanktionerna någonsin mot cyberattacker (pressmeddelande 30.7.2020)

Rådet antog slutsatser som behandlar en rad olika frågor med anknytning till genomförandet av EU:s digitala strategi. Texten belyser den digitala omvandlingens inverkan på kampen mot pandemin och dess kritiska betydelse vid återhämtningen efter coronakrisen.

När det gäller it-säkerhet vill ministrarna, mot bakgrund av att it-hot och it-brottslighet utgör ett allt större problem, förbättra EU:s insatskapacitet och skydda integriteten, säkerheten och motståndskraften i digital infrastruktur, kommunikationsnät och kommunikationstjänster. EU stöder också behovet av en samordnad strategi för att minska riskerna kopplade till it-säkerhet och säkerställa en säker installation av 5G.

• Att forma Europas digitala framtid – rådet antar slutsatser (pressmeddelande 9.6.2020)

Den 3 juni 2020 enades Coreper om ett nytt mandat för förhandlingar med Europaparlamentet om förslaget till förordning om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet och nätverket för samordningscentrum. Nästa steg är att det kroatiska ordförandeskapet kontaktar parlamentets huvudförhandlare för att undersöka möjligheten att anordna ett trepartsmöte.

Ordförandeskapet redogjorde också för läget i genomförandet av EU:s verktygslåda för 5G-nätens säkerhet.

• Videokonferens med telekommunikationsministrarna, 5 juni 2020

I rådets slutsatser om 5G redogjordes för konsekvenserna för den europeiska ekonomin och behovet av att minska säkerhetsriskerna.

Ministrarna betonade att 5G-näten kommer att vara en del av viktig infrastruktur för att upprätthålla centrala samhälleliga och ekonomiska system.

• 5G-teknikens betydelse och säkerhetsrisker: rådet antar slutsatser (pressmeddelande 3.12.2019)

Rådet införde en ram som gör det möjligt för EU att vidta riktade restriktiva åtgärder för att avskräcka från och bemöta cyberangrepp som utgör externa hotmot EU eller medlemsländerna.

Genom det här beslutet kan EU nu för första gången införa sanktioner mot personer eller enheter som

• är ansvariga för cyberangrepp eller försök till cyberangrepp,
• som finansiellt, tekniskt eller materiellt stöder sådana attacker
• eller som är delaktiga på annat sätt

Sanktioner kan också införas mot personer eller enheter som har samröre med de ovannämnda personerna eller enheterna.

Den här ramen gäller också cyberangrepp mot länder utanför EU eller internationella organisationer, om åtgärderna anses vara nödvändiga för att målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska kunna uppnås.

• Cyberattacker: rådet kan nu införa sanktioner (pressmeddelande 17.5.2019)

Den 9 april 2019 antog rådet en förordning, även kallad cybersäkerhetsakten, som inför

• ett system med EU-omfattande certifieringsordningar
• EU:s cybersäkerhetsbyrå som efterträder EU:s nuvarande byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa)

• EU stärker sin cyberresiliens – rådet bekräftar överenskommelsen om en gemensam certifiering och ett förstärkt mandat för byrån (pressmeddelande 19.12.2018)

Rådets ordförandeskap fick i uppdrag av EU-ambassadörerna att inleda samtal med Europaparlamentet om att samla expertis inom cybersäkerhet.

Förhandlingarna kommer att inriktas på följande två alternativ:

• inrättande av en kunskapsbas för cybersäkerhet, det så kallade Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning
• inrättande av ett nätverk av nationella samordningscentrum

• EU samlar och bygger nätverk för expertis inom cybersäkerhet: rådet enas om ståndpunkt om centrum för cybersäkerhet (pressmeddelande 13.3.2019)

Godkännandet av den föreslagna cybersäkerhetsakten ger EU möjlighet att införa EU-omfattande cybersäkerhetscertifiering och befästa en permanent EU-byrå för cybersäkerhet.

Den 10 december nådde ordförandeskapet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om den nya lagen.

Det kommer snart att finnas en EU-omfattande cybersäkerhetscertifiering för internetanslutna enheter. Det blir därmed lättare för konsumenterna att fatta mer välgrundade beslut och för företagen att sälja sina smarta produkter i hela Europa.

• EU stärker sin cyberresiliens – rådet bekräftar överenskommelsen om en gemensam certifiering och ett förstärkt mandat för byrån (pressmeddelande 19.12.2018)

EU-ländernas samarbete på området för cyberförsvar blir alltmer intensivt, i syfte att stärka kapaciteten.

Rådet antog av den anledningen en uppdaterad version av EU:s cyberförsvarspolitiska ram.

Den ursprungliga ramen antogs 2014 och en uppdatering behövdes för att EU ska kunna ta sig an de föränderliga säkerhetsutmaningarna. I uppdateringen klargörs vilka områden som ska prioriteras när det gäller cyberförsvar och vem som ska göra vad.

Vid sitt möte den 18 oktober 2018 efterlyste Europeiska rådet åtgärder för att bygga upp en stark cybersäkerhet i EU.

EU-ländernas ledare hänvisade särskilt till restriktiva åtgärder för att bemöta och avskräcka från cyberangrepp.

• It-försvar: rådet uppdaterar den politiska ramen (19.11.2018)

EU-ländernas ledare efterlyste en ytterligare förstärkning av EU:s avskräckningsförmåga, resiliens och insatser mot hybridhot, cyberhot och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN).

De gjorde detta mot bakgrund av cyberangreppen mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) i Haag.

Europeiska rådet ville även att förhandlingarna om samtliga cybersäkerhetsförslag skulle kunna slutföras före utgången av valperioden – i april 2019.

• Europeiska rådets slutsatser 18.10.2018

Rådet inledde förhandlingar med EU-parlamentet för att nå en överenskommelse om cybersäkerhetsakten före årets slut. En allmän riktlinje om detta förslag nåddes den 8 juni.

Genom cybersäkerhetsakten inrättas en europeisk certifieringsram för produkter, tjänster och processer inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). Detta ger ökad motståndskraft mot cyberattacker. Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) uppgraderas också.

• EU inrättar gemensam certifieringsram för cybersäkerhet och uppgraderar byrå: rådet enas om ståndpunkt (pressmeddelande 8.6.2018)

Rådet antog slutsatser om skadlig cyberverksamhet, där man understryker vikten av en global, öppen, fri, stabil och säker cyberrymd där mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen tillämpas fullt ut.

Rådet uttryckte sin oro över att länder utanför EU och icke-statliga aktörer hade större förmåga och beredvillighet att använda sig av skadlig cyberverksamhet för att nå sina mål. EU fortsätter att stärka sin kapacitet att ta itu med cyberhot.

• Respons på skadlig it-verksamhet: rådet antar slutsatser (16.4.2018)

EU:s institutioner tog ett viktigt steg för att stärka sitt samarbete i kampen mot cyberangrepp.

Genom en interinstitutionell överenskommelse infördes en permanent it-incidenthanteringsorganisation (Cert-EU) för EU:s institutioner och byråer.

Cert-EU ska säkerställa ett samordnat svar från EU på cyberangrepp mot dess institutioner.

• EU:s institutioner stärker samarbetet för att motverka it-angrepp (pressmeddelande 20.12.2017)

Telekområdet enades om att upprätta en handlingsplan för att reformera EU:s cybersäkerhet.

Ministrarna betonade att säkerheten på nätet är av avgörande betydelse för konsumenterna och företagen i EU.

• Telekområdets möte 24.10.2017

EU:s justitieministrar diskuterade hur straffrätten i cyberrymden kan förbättras. De antog två dokument med slutsatser där praktiska åtgärder för bättre samarbete och en tidsplan för fortsatta insatser fastställs.

• slutsatser om förbättrad straffrätt i cyberrymden
• slutsatser om ett europeiskt nätverk mot it-brottslighet

• Kampen mot it-brottslighet: rådet enas om praktiska åtgärder och det fortsatta arbetet (9.6.2016)