EU stärker sin dataekonomi – rådet godkänner överenskommelse om utökat vidareutnyttjande av offentligt finansierade data

Enorma mängder data som innehas av den offentliga sektorn – däribland meteorologiska data och miljödata – kommer att göras tillgängliga på ett snabbare och enklare sätt för skapandet av nya produkter och tjänster och till förmån för utvecklingen av ett databaserat samhälle. EU-ländernas ambassadörer bekräftade i dag en överenskommelse mellan det rumänska ordförandeskapet och Europaparlamentet om en reform som ska anpassa EU:s regler om vidareutnyttjande av offentligt finansierade data till utvecklingen inom den digitala tekniken. De nya reglerna ska stimulera till digital innovation, särskilt inom området för artificiell intelligens. En preliminär överenskommelse nåddes den 22 januari.

Reformen utgör ett viktigt steg i arbetet för att tillhandahålla viktiga råmaterial för utvecklingen av artificiell intelligens och andra tillämpningar som är beroende av tillgången till stora datamängder. Den medför stora möjligheter för alla sektorer inom ekonomin och främjar tillväxten och skapandet av nya jobb. Alexandru Petrescu, minister för kommunikation och informationssamhället i Rumänien, som just nu är rådets ordförandeland

Genom överenskommelsen breddas reglerna för vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn så att de utöver offentliga myndigheter också omfattar offentliga företag i transportsektorn och den allmännyttiga sektorn. Dessa sektorer blir inte skyldiga att lämna ut data (såvida inte annat föreskrivs i nationell lagstiftning, unionslagstiftning eller i själva direktivet om information från den offentliga sektorn), men om de gör det måste de följa samma principer som de offentliga myndigheterna, inklusive med avseende på öppenhet, icke-diskriminering och exklusiva avtal. En skyddsåtgärd mot konkurrensnackdelar ska skydda sådana offentliga företag som verkar i direkt konkurrens med privata företag.

Genom reformen införs konceptet värdefulla datamängder. Sådana datamängder ska göras tillgängliga utan kostnad genom ett gränssnitt för tillämpningsprogram. I den överenskomna texten fastställs sex breda kategorier av värdefulla datamängder: geospatiala data, jordobservation och miljö, meteorologi, statistik, företag och företagsägande samt rörlighet. Denna förteckning kommer att uppdateras, och specifika datamängder från dessa kategorier (t.ex. kartor och postnummer från kategorin geospatiala data) kommer att väljas ut genom sekundärlagstiftning.

Reglerna omfattar även offentligt finansierade forskningsdata som redan finns tillgängliga i offentliga register, och uppmuntrar till spridning av dynamiska data, t.ex. transportdata i realtid eller väderdata från sensorer eller satelliter.

Generellt kommer data från den offentliga sektorn att vara tillgänglig antingen gratis eller till en mindre kostnad. Eftersom vissa offentliga myndigheter måste generera intäkter tillåts begränsade avgifter i vissa situationer.

I syfte att återspegla det faktum att det nya direktivet även främjar användningen av öppna data (data i öppna format som fritt kan användas och delas för alla syften) har ”öppna data” lagts till i direktivets titel.

När direktivet väl trätt i kraft har medlemsländerna två år på sig att införliva dess bestämmelser i nationell lagstiftning. Eftersom direktivet endast fastställer miniminormer står det medlemsländerna fritt att gå utöver dessa i sin nationella lagstiftning.

Förslaget är ett viktigt inslag i det datapaket som kommissionen offentliggjorde i april 2018 inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden.

Efter att texten nu godkänts av EU-ambassadörerna kommer den att slutgranskas av juristlingvisterna. Rättsakten måste därefter antas formellt av Europaparlamentet och rådet. Detta väntas ske under våren.

Den överenskomna texten blir snart tillgänglig på denna webbplats.

• En digital inre marknad för Europa (bakgrund)
• Digital single market for Europe (background information)