Ukrainas spannmålsexport
Sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 har Ukrainas export av spannmål drabbats av allvarliga störningar. I över fyra månader blockerade ryska militära fartyg ukrainska hamnar i Svarta havet.
Mellan juli 2022 och juli 2023 fanns det ett avtal mellan FN, Turkiet och Ryssland om att tillåta export via en säker humanitär sjöfartskorridor i Svarta havet (Svartahavsinitiativet).Över 1 000 fartyg fullastade med spannmål och andra livsmedel lämnade Ukraina från tre ukrainska hamnar (Tjornomorsk, Odessa och Juzjnyj/Pivdennyj) under genomförandet av initiativet.
Den 17 juli 2023 meddelade Ryssland att man beslutat att avsluta sitt deltagande i Svartahavsinitiativet.
Vad har exporterats genom Svartahavsinitiativet?
Fram till juli 2023 hade över 33 miljoner ton spannmål och andra livsmedel exporterats via Svartahavsinitiativet.
Över 50 % av lasten bestod av majs, det spannmål som berörts mest av blockaden mot de ukrainska spannmålsmagasinen i början av kriget. Det måste flyttas undan snabbt för att skapa utrymme för vete från sommarskörden.
Vad har exporterats genom Svartahavsinitiativet?
Cirkeldiagram som visar andelen av olika typer av spannmål som exporterats via Svartahavsinitiativet (avrundat):
- Majs: 51 %
- Vete: 27 %
- Solrosprodukter 11 %
- Övriga: 10 %
Vart transporteras spannmål från Ukraina?
65 % av vetet som exporterades genom Svartahavsinitiativet kom fram till utvecklingsländer. Majs exporteras nästan i nästan lika hög utsträckning till utvecklade länder som till utvecklingsländer.
Spannmålsexporten uppdelad på u-länder och i-länder
Två cirkeldiagram som visar destinationerna för vete och majs som exporterats inom ramen för Svartahavsinitiativet
65 % av vetet har exporterats till utvecklingsländer och 35 % till industriländer.
För majs är fördelningen nästan lika: 51 % har exporterats till utvecklingsländer och 49 % till industriländer.
FN:s världslivsmedelsprogram (WFP – världens största humanitära organisation) transporterar också vete från hamnar i Svarta havet. I juli 2023 hade programmet köpt 80 % av sitt spannmålslager från Ukraina, en ökning från 50 % före kriget. Mer än 725 000 ton vete lämnade ukrainska hamnar för att skeppas till Etiopien, Jemen, Afghanistan, Sudan, Somalia, Kenya och Djibouti under genomförandet av initiativet.
Exportandel per råvara och uppdelad på u-länder och i-länder
Flödesdiagram som visar andelen av olika typer av spannmål som exporterats via Svartahavsinitiativet:
Vete som exporterats till utvecklingsländer utgör 17,6 % av den totala exporten av spannmål, medan vete som skickas till industriländer står för 9,5 %.
Majs som exporterats till utvecklingsländer utgör 26,4 % av den totala exporten av spannmål, medan majs som skickas till industriländer står för 24,5 %.
Solrosprodukter som exporteras till utvecklingsländer utgör 9,2 % av den totala exporten, medan den andel som exporteras till industriländer är 2,2 %.
EU är en stor global producent och exportör av vete. Det uppskattas att EU exporterade cirka 31 miljoner ton vete under regleringsåret 2022/23. Destinationer är Algeriet, Marocko, Egypten, Pakistan och Nigeria.
Hur har livsmedelspriserna förändrats på grund av kriget?
Rysslands invasion av Ukraina har lett till en betydande ökning av livsmedelspriserna på de globala marknaderna. Priserna på spannmål har stigit särskilt kraftigt.
Både solidaritetskorridorerna (de rutter som skapats av EU för att hjälpa Ukraina att exportera bland annat jordbruksprodukter) och Svartahavsinitiativet har i hög grad bidragit till att sänka priserna.
Linjediagram som visar hur priserna på spannmål och vete förändrades mellan januari 2021 och augusti 2023, baserat på Internationella spannmålsrådets index. Priserna ökade kraftigt runt dagen för Rysslands invasion av Ukraina och fortsatte att vara höga fram till maj 2022. I slutet av maj inrättades solidaritetskorridorer och därefter började priserna sjunka. Svartahavsinitiativet inleddes i juli 2022. Priserna började stiga något i september och oktober 2022 men sjönk igen i november och december 2022. Sedan dess har priserna fortsatt att sjunka gradvis, med vissa fluktuationer. När Ryssland i juli 2023 meddelade att man drog sig ur initiativet började priserna emellertid att stiga igen. Hur priserna kommer att utvecklas är fortfarande osäkert.
Att upprätthålla det ukrainska spannmålsflödet är fortsatt avgörande för att den globala livsmedelsförsörjningen ska kunna tryggas.