"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Konkurrenskraftsrådet (inre marknaden och industri), 26 februari 2026
De viktigaste resultaten
2026 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften
Ministrarna diskuterade 2026 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften, som kommissionen lade fram den 30 januari 2026. De noterade de utmaningar som lyfts fram i rapporten, bland annat administrativa bördor, överreglering och det som omnämns som de tio största hindren. De nämnde också höga energipriser, kostnader kopplade till utsläppshandelssystemet och beroenden av kritiska råmaterial. Många menade att man måste gå från strategi till handling redan i år.
Flera ministrar efterlyste ett snabbt antagande av den 28:e bolagsrättsliga ordningen, skapandet av en verklig kapitalmarknadsunion, nya handelsavtal och genomförandet av åtgärder inom ramen för förordningen om kritiska råmaterial, såsom EU-baserad utvinning och återvinning av råmaterial. Vissa varnade också för nationell överreglering och konstaterade att vissa problem på den inre marknaden härrör från medlemsländernas åtgärder.
Ministrarna identifierade de sektorer som lider av störst beroenden och som kräver särskild uppmärksamhet, som stål och aluminium, halvledare, batterier, läkemedel och fordonsindustrin.
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
Ministrarna diskuterade krisplanerna för industriell resiliens, uppföljningen av handlingsplanerna för Europas stålindustri, fordonsindustri och kemiska industri inom ramen för given för en ren industri.
De flesta ministrarna välkomnade de föreslagna sektorsplanerna och efterlyste ett snabbt genomförande, medan vissa betonade behovet av att förenkla den sektorsövergripande lagstiftningen, såsom tillståndskrav. Höga energipriser identifierades som en nyckelfråga för att förbättra konkurrenskraften inom alla tre sektorerna.
När det gäller bilar förespråkade en stor majoritet av ministrarna en översyn av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) och systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), även om åsikterna om de nödvändiga förändringarna varierade avsevärt. Flera delegationer efterlyste en riktad översyn av Reach-förordningen och stödde fordonspaketet och flexibiliteten i koldioxidmålet för nya fordon samt batteristrategin, men åsikterna varierade om andra förslag, som företagens fordonsparker. När det gäller kemikalier välkomnade de flesta ministrarna kemikaliealliansen. I fråga om stål var tredjeländers överproduktion ett stort problem, och många ministrar uppmanade till användning av handelspolitiska skyddsinstrument. Dessutom betonade flera ministrar att det är viktigt att behålla metallskrot inom EU och skapa en marknad för sekundära råvaror.
Ministrarna antog rådsslutsatser om strategin för konsumentpolitiken 2030, vilken kommissionen hade lagt fram den 19 november 2025. I slutsatserna efterlyser rådet ett förstärkt konsumentskydd (särskilt för e-handel), främjande av hållbar konsumtion, upprätthållande av rättigheterna och närmare samarbete mellan medlemsländerna.
Konsumentskydd och konkurrenskraft är två sidor av samma mynt. För att skydda konsumenterna i den digitala tidsåldern måste vi ta itu med skadliga metoder och risker på nätet, säkerställa hållbar konsumtion och stärka kontrollen av efterlevnaden över gränserna. Endast genom att våga vidta bestämda åtgärder på dessa områden kan vi bygga en rättvisare, grönare och säkrare europeisk marknad för alla konsumenter.
Michalis Damianos, Cyperns minister för energi, handel och industri
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om Europeiska konkurrenskraftsfonden, som är en viktig del av EU:s långtidsbudget för 2028–2034 (den kommande fleråriga budgetramen). Medlemsländerna välkomnade konkurrenskraftsfonden som ett viktigt verktyg för att främja investeringar och innovation. Det fördes dock en diskussion om huruvida fonden bör prioritera projekt som enbart bygger på spetskompetens eller även beakta geografisk balans.
Många ministrar betonade att fonden måste vara användarvänlig och ge särskild vägledning och särskilt stöd till små och medelstora företag under hela investeringsprocessen. De framhöll betydelsen av att stödja projekt i hela leveranskedjan. Dessutom underströk många delegationer hur viktigt det är med en nära koppling mellan fonden och Horisont Europa, EU:s ram för forskning och innovation, för att säkra fortsatt stöd till innovativa projekt från prototypstadiet till industriell användning.
Flera delegationer framhöll också vikten av att fonden lockar till sig privata investeringar och minskar riskerna. De föreslog att nationella investeringsbanker skulle involveras för att stödja lokala investeringar och rekommenderade att man skulle utnyttja erfarenheterna från investeringsprogram som det befintliga InvestEU för att bidra till att mobilisera privat finansiering.
Små och medelstora företag är en central del av alla värdekedjor i EU och måste integreras i värdekedjorna för forskningssamverkan och produktion så att våra industriella ekosystem är motståndskraftiga och effektiva. Vår konkurrenskraft ligger i integreringen av små och medelstora företag i hela leveranskedjan, och konkurrenskraftsfonden kan erbjuda enklare verktyg för små och medelstora företag, så att de kan delta i programmet och växa.
Michalis Damianos, Cyperns minister för energi, handel och industri
Gemensamt ansvar för att undanröja hinder på den inre marknaden
Under lunchen diskuterade ministrarna det gemensamma ansvaret för att undanröja hinder på den inre marknaden. Cyperns ordförandeskap har utarbetat en not som vägledning för diskussionerna, där ministrarna uppmanas att dela med sig av sina synpunkter om kommissionens brister och medlemsländernas ansvar; färdplanen och handlingsplanen för ”ett Europa, en marknad”; reformer inom tjänstesektorn som är lätta att genomföra och som kan erbjuda snabba och synliga förbättringar för företagen, eventuella bindande tidsfrister för att ta itu med de tio största hindren och slutligen riktade åtgärder för specifika sektorer.
Den polska delegationen informerade ministrarna om resultatet av ministeralliansens möte om energiintensiva industrier.
Den tjeckiska, den estniska, den finska, den irländska och den lettiska delegationen informerade om hur effektiv konkurrenspolitik är en hörnsten för en välfungerande, resilient och konkurrenskraftig inre marknad.
Den belgiska delegationen informerade ministrarna om skydd av industrins konkurrenskraft genom en pragmatisk och teknikneutral vätgasstrategi inom ramen för det tredje direktivet om förnybar energi.
