"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet höll en riktlinjedebatt om de delar i 55 %-paketet som ligger inom miljörådets ansvarsområde. Paketet syftar till att anpassa EU:s rättsliga ram för klimatet och energi till målet om klimatneutralitet till 2050 och målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030 jämfört med 1990 års nivå.
Ministrarna diskuterade också ett utsläppshandelssystem för vägtransport- och byggnadssektorerna och mer specifikt huruvida det vore ett effektivt verktyg för att minska utsläppen i syfte att nå målet på en minskning med 55 procent till 2030.
Ministrarna presenterade vilka alternativ och centrala verktyg de såg som mest relevanta för att ett sådant system skulle accepteras av medborgarna, samtidigt som effektiviteten säkerställs. Även möjliga alternativ till ett sådant system togs upp.
De diskuterade vilka parametrar som bör fastställas för den sociala klimatfonden så att den på ett effektivt sätt kan stödja de mest utsatta grupperna ifall ett utsläppshandelssystem enligt ovan skulle införas.
55 %-paketet: hur omvandlas klimatmålen till EU-lagstiftning? (Infografik)
Batterier och förbrukade batterier
Ministrarna har antagit en allmän riktlinje om ett förslag till förordning för att uppdatera EU:s lagstiftning om batterier och förbrukade batterier.
Batterier är ett centralt inslag i omställningen till ren energi. De nya reglerna kommer att främja den europeiska industrins och produktionskedjornas konkurrenskraft och göra fler batterier tillgängliga för övergången till utsläppsfria transportsätt. De nya reglerna kommer att säkerställa att uttjänta batterier samlas in på ett korrekt sätt och inte slängs i miljön. Detta kommer att förhindra att giftiga ämnen i dem släpps ut i miljön och drastiskt begränsa slöseriet med värdefulla material som skulle kunna återvinnas i en cirkulär ekonomi.
Barbara Pompili, Frankrikes minister för ekologisk omställning
Målet är att minska batteriernas miljöinverkan och sociala effekter i alla skeden av batteriernas livscykel – från råmaterial till produktion, användning och återvinning.
Förslaget syftar också till att åtgärda skillnader på den inre marknaden till följd av olika regler och information, genom att skapa lika villkor för ekonomiska aktörer genom tydligare gemensamma regler.
Mot en hållbar, cirkulär leveranskedja för batterier i Europa (Infografik)
Avskogning och skogsförstörelse
Ministrarna höll en riktlinjedebatt om kommissionens förslag om att i största möjliga utsträckning minska konsumtionen av produkter som härrör från leveranskedjor som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse.
I förslaget, som offentliggjordes den 17 november 2021, fastställs obligatoriska regler om tillbörlig aktsamhet för aktörer som säljer råvaror och produkter framställda av dessa i EU som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. Det rör sig om produkter som till exempel läder, choklad och möbler.
Ministrarna diskuterade hur ett effektivt och ändamålsenligt system för tillbörlig aktsamhet kan utarbetas så att de relevanta produkterna kan spåras och man kan säkerställa att de inte är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. De kom även med idéer och förslag till gemensamma definitioner för centrala begrepp som skulle kunna användas vid tillämpningen av förordningen.
Miljöanpassning av den europeiska planeringsterminen
Under lunchen diskuterade ministrarna en miljöanpassning av den europeiska planeringsterminen. Den europeiska planeringsterminen är ett instrument för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken inom EU.
Diskussionen inriktades på hur den europeiska planeringsterminen bättre kan integrera utmaningarna med en inkluderande och rättvis grön omställning, samtidigt som man säkerställer att de europeiska målen i kampen mot klimatförändringarna och bevarandet av den biologiska mångfalden uppnås.
Ministrarna diskuterade också de viktigaste principerna och god praxis för att beakta en rättvis omställning av den ekonomiska politiken, särskilt när det gäller att analysera fördelningen av effekter, som bör stärkas i den europeiska planeringsterminen.
Rådet antog utan diskussion två rådsbeslut om EU:s ståndpunkt vid partskonferens 4.2 för Minamatakonventionen om kvicksilver. Konventionen innehåller ett ramverk för kontroll och begränsning av användning och antropogena utsläpp av kvicksilver och kvicksilverföreningar till luft, vatten och mark, i syfte att skydda människors hälsa och miljön.
Det första beslutet gäller en ändring av bilaga A till konventionen så att den omfattar ytterligare produkter med tillsatt kvicksilver, bland annat vissa typer av lampor. Det gäller också en ändring av bilaga B så att ett slutligt utfasningsdatum fastställs för en kvicksilverprocess i denna bilaga.
Det andra beslutet syftar till att mer utförligt fastställa tillämpningen av konventionens bestämmelser om avfall, särskilt artikel 11.3 om skyldigheten att hantera kvicksilverhaltigt avfall på ett miljömässigt hållbart sätt.
Den andra delen av den fjärde partskonferensen för Minamatakonventionen om kvicksilver hålls den 21–25 mars 2022 på Bali i Indonesien.
Rådet beslutade även om det inledningsanförande som EU och medlemsländerna ska hålla vid konferensen. En viktig ändring har gjorts så att vår ståndpunkt om Rysslands militära aggression mot Ukraina tas upp.
Långlivade organiska föroreningarDet
Det franska ordförandeskapet informerade ministrarna om hur arbetet fortskrider med förslaget till en förordning om långlivade organiska föroreningar (POP). Rådet antog sin förhandlingsposition på ambassadörsnivå den 11 mars inför de kommande trepartsförhandlingarna med Europaparlamentet.
Genom förslaget ändras bilagorna till den nuvarande förordningen i syfte att avlägsna eller minimera utsläppen av dessa kemikalier från avfall.
Även om långlivade organiska föroreningar generellt sett inte längre används i nya produkter kan de fortfarande finnas i avfall från vissa konsumentprodukter som vattentäta textilier, möbler, plast och elektronik. Förslaget inför stränga begränsningar för följande tre ämnen eller grupper av ämnen i avfall:
perfluoroktansyra (PFOA) och PFOA-salter och relaterade föreningar – återfinns i vattentäta textilier och brandsläckningsskum
dikofol – en pesticid som tidigare användes inom jordbruk
pentaklorfenol, med salter och estrar – återfinns i behandlat trä och textilier
Striktare gränsvärden fastställs också för ett antal andra ämnen som redan finns i förteckningen som dioxiner och furaner, vilka förekommer som föroreningar i aska och sot. Avfall med ett POP-innehåll som överskrider dessa gränsvärden måste behandlas på särskilda sätt så att det säkerställs att POP-innehållet förstörs eller omvandlas på ett irreversibelt sätt.
Rådet godkände kommissionens avsikt om anslutning till ett icke-bindande åtagande om att påskynda övergången till ett energisystem med nettonollutsläpp genom Internationella energiorganets program för övergång till ren energi.
Övriga frågor
Ordförandeskapet och kommissionen informerade om den andra delen av det femte mötet i FN:s miljöförsamling (Unea-5), som ägde rum den 28 februari–2 mars i Nairobi, Kenya. Mötets övergripande tema var att stärka åtgärder för naturen så att målen för hållbar utveckling nås.
Kommissionen informerade också om ett nytt förslag till ett direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, i vilket nya miljöbrott definieras och mer detaljerade bestämmelser om påföljder införs, liksom regler för att stärka efterlevnaden och åtgärder för att stödja de som rapporterar brott och samarbetar med de brottsbekämpande myndigheterna.
Kommissionen uppmanade medlemsländerna till brådskande åtgärder i fråga om ratificeringen av multilaterala miljöavtal (MEA).
Den estniska och finländska delegationen informerade om firandet av 30-årsdagen för konventionen om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar som antogs i Helsingfors 1992. Den är ett rättsligt bindande instrument för främjande av samarbete inom hållbar förvaltning av gränsöverskridande vattenresurser.
Batterier är ett centralt inslag i omställningen till ren energi. De nya reglerna kommer att främja den europeiska industrins och produktionskedjornas konkurrenskraft och göra fler batterier tillgängliga för övergången till utsläppsfria transportsätt. De nya reglerna kommer att säkerställa att uttjänta batterier samlas in på ett korrekt sätt och inte slängs i miljön. Detta kommer att förhindra att giftiga ämnen i dem släpps ut i miljön och drastiskt begränsa slöseriet med värdefulla material som skulle kunna återvinnas i en cirkulär ekonomi.
