"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
EU-ländernas ledare enades om ett återhämtningspaket och om budgeten för 2021–2027 som ska hjälpa EU med återuppbyggnaden efter pandemin och stödja investeringar i den gröna och digitala omställningen.
Vi har nått en uppgörelse om återhämtningspaketet och EU:s budget. Det var naturligtvis svåra förhandlingar i en mycket svår tid för alla i Europa. Ett maratonlopp som slutade med framgång för alla 27 medlemsländer, men särskilt för EU:s invånare. Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu.
Charles Michel vid presskonferensen efter Europeiska rådets möte
De socioekonomiska effekterna av coronakrisen kräver gemensamma och innovativa åtgärder på EU-nivå för att stödja återhämtningen och resiliensen i medlemsländernas ekonomier.
För att uppnå önskat resultat och vara hållbara bör återhämtningsåtgärderna kopplas till den vedertagna fleråriga budgetram som format EU:s budgetpolitik sedan 1988 och som ger ett långsiktigt perspektiv.
EU-ländernas ledare har kommit överens om ett omfattande paket på 1 824,3 miljarder euro som kombinerar den fleråriga budgetramen med en extraordinär återhämtningsinsats inom ramen för instrumentet Next Generation EU.
EU:s långtidsbudget
Den nya fleråriga budgetramen omfattar de sju åren mellan 2021 och 2027. Den fleråriga budgetramen, som förstärks av Next Generation EU, blir också det främsta instrumentet för genomförandet av återhämtningspaketet för att hantera coronapandemins socioekonomiska konsekvenser.
Den fleråriga budgetramens storlek – 1 074,3 miljarder euro – gör att EU kan uppfylla sina långsiktiga mål och bevara återhämtningsplanens fulla kapacitet. Detta förslag bygger till stor del på förslaget från Charles Michel i februari, som var resultatet av två års diskussioner mellan medlemsländerna.
Följande utgiftsområden ingår i den fleråriga budgetramen:
Återhämtningsinstrumentet – Next Generation EU – ska förse unionen med nödvändiga medel för att hantera de utmaningar som coronapandemin innebär. Enligt överenskommelsen kommer kommissionen att kunna låna upp till 750 miljarder euro på marknaderna. Dessa medel får användas för back-to-back-lån och för utgifter som kanaliseras genom program inom den fleråriga budgetramen. Kapital som anskaffats på finansmarknaderna ska återbetalas senast 2058.
De belopp som finns tillgängliga inom ramen för Next Generation EU kommer att anslås till sju individuella program:
Faciliteten för återhämtning och resiliens: 672,5 miljarder euro (lån: 360 miljarder euro, bidrag: 312,5 miljarder euro)
React-EU: 47,5 miljarder euro
Horisont Europa: 5 miljarder euro
InvestEU: 5,6 miljarder euro
Landsbygdsutveckling: 7,5 miljarder euro
Fonden för en rättvis omställning (FRO): 10 miljarder euro
Anslag från faciliteten för återhämtning och resiliens
Genom planen säkerställs att pengarna går till de länder och sektorer som har drabbats hårdast av krisen: 70 % av bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att anslås under 2021 och 2022, och 30 % kommer att anslås under 2023.
Anslagen från faciliteten för återhämtning och resiliens under 2021–2022 kommer att fastställas i enlighet med kommissionens fördelningskriterier, med hänsyn till medlemsländernas respektive levnadsstandard, storlek och arbetslöshetsnivå.
Flexibilitet
EU-ländernas ledare enades om ett samlat marginalinstrument som ska möjliggöra finansiering av särskilda oförutsedda utgifter i samband med åtaganden och motsvarande betalningar som inte kan finansieras på något annat sätt. Instrumentets årliga tak kommer att fastställas till 772 miljoner euro (2018 års priser).
Man enades också om tre tematiska särskilda instrument som ska tillhandahålla ytterligare finansiella resurser för specifika oförutsedda händelser:
en brexitjusteringsreserv som ska stödja de medlemsländer och ekonomiska sektorer som drabbats hårdast av brexit (5 miljarder euro)
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som ska stödja arbetstagare som förlorar sina arbeten vid omstruktureringar som har samband med globaliseringen (1,3 miljarder euro)
en reserv för solidaritet och katastrofbistånd som ska användas för att reagera vid nödsituationer till följd av större katastrofer i medlemsländerna och anslutningsländerna och för snabba insatser i särskilda krissituationer i EU eller i tredjeländer (1,2 miljarder euro)
Styrning och villkor
I enlighet med principerna om god förvaltning kommer medlemsländerna att utarbeta nationella återhämtnings- och resiliensplaner för åren 2021–2023. Dessa måste vara förenliga med de landsspecifika rekommendationerna och bidra till en grön och digital omställning. Mer specifikt måste planerna främja tillväxt och sysselsättning och stärka EU-ländernas ”ekonomiska och sociala resiliens”. Planerna ska ses över under 2022. Bedömningen av planerna ska godkännas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.
Utbetalningen av bidrag ska ske först om de överenskomna delmål och mål som anges i återhämtnings- och resiliensplanerna har uppnåtts.
Om en eller flera medlemsländer i undantagsfall anser att det föreligger allvarliga avvikelser från ett tillfredsställande uppnående av relevanta delmål och mål får de begära att Europeiska rådets ordförande hänskjuter frågan till nästa möte i Europeiska rådet.
Klimatåtgärder
30 % av de totala utgifterna från den fleråriga budgetramen och Next Generation EU ska inriktas på klimatrelaterade projekt. Utgifterna inom ramen för den fleråriga budgetramen och Next Generation EU ska vara förenliga med EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast till 2050, EU:s klimatmål för 2030 och Parisavtalet.
Rättsstatsprincipen
Unionens ekonomiska intressen ska skyddas i enlighet med de allmänna principerna i unionsfördragen, särskilt de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget. Europeiska rådet framhåller även vikten av att rättsstatsprincipen respekteras. Mot bakgrund av detta kommer en villkorlighetsordning att inrättas för att skydda budgeten och Next Generation EU.
EU-kommissionen kommer att föreslå åtgärder vid fall av överträdelser som rådet ska anta med kvalificerad majoritet.
Europeiska rådet kommer snabbt att återkomma till frågan.
EU:s inkomster: egna medel
EU-ländernas ledare enades om att förse EU med nya medel för att betala tillbaka de medel som anskaffats inom ramen för Next Generation EU. Man enades om att en ny plastavgift som ska införas under 2021. Samma år väntas kommissionen lägga fram ett förslag om en åtgärd för koldioxidjustering och en digital skatt, som båda ska införas före 1 januari 2023.
Kommissionen uppmanas att därefter återkomma med ett reviderat förslag om EU:s utsläppshandelssystem, som eventuellt kommer att utvidgas till att omfatta luftfarts- och sjöfartssektorerna. Andra nya resurser, t.ex. en skatt på finansiella transaktioner, kan också komma på tal. Intäkterna från de nya egna medel som införs efter 2021 kommer att användas för förtidsbetalning av lån inom ramen för Next Generation EU.
Till de befintliga egna medlen tillkommer nya finansieringskällor:
traditionella egna medel: huvudsakligen tullar och sockeravgifter (medlemsstaterna behåller 25 % av de belopp de uppbär i syfte att täcka uppbördskostnaderna, jämfört med 20 % för 2014–2020)
momsbaserade egna medel: en enhetlig procentsats på 0,3 % som ska tillämpas på alla medlemsländers beräkningsunderlag för moms. Det beskattningsbara beräkningsunderlaget begränsas till 50 % av BNI för varje land (metoden förenklas)
BNI-baserade egna medel: resultatet av en enhetlig sats som tillämpas på medlemsländernas bruttonationalinkomst. Satsen ska anpassas varje år för att balansera inkomster och utgifter (ingen ändring)
Enligt den fleråriga budgetramen ska det tak som tilldelas EU för att täcka årliga anslag fastställas på följande sätt:
för betalningar: 1,40% av alla medlemsländers BNI
för åtaganden: 1,46% av alla medlemsländers BNI
Rabatter
Schablonrabatter på det årliga BNI-baserade bidraget kommer att bibehållas för Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige.
Charles Michel presenterade sitt förslag den 10 juli 2020
Bakgrund
Den 10 juli presenterade Europeiska rådets ordförande Charles Michel sitt förslag till den fleråriga budgetramen och återhämtningspaketet.
”Målen för återhämtningen kan sammanfattas med tre ord: konvergens, resiliens och omvandling. Rent konkret innebär detta att vi ska reparera den skada som covid-19 orsakat, reformera våra ekonomier och omforma våra samhällen”, sade han.
Efter bilaterala diskussioner med EU-ländernas ledare identifierade Charles Michel sex byggstenar i en eventuell överenskommelse.
Den 19 juni diskuterade EU-ländernas ledare, via videokonferens, förslaget om en ny återhämtningsplan och till en ny flerårig budgetram för perioden 2021–2027 som EU-kommissionen lade fram den 27 maj 2020.
Efter mötet inledde Charles Michel politiska förhandlingar med EU-ländernas ledare.
Den 23 april 2020 beslutade Europeiska rådet att börja utarbeta en återhämtningsfond som svar på covid-19-krisen. EU-kommissionen fick i uppdrag att snarast lägga fram ett förslag och dessutom klargöra kopplingen mellan fonden och EU:s långtidsbudget.
Vi har nått en uppgörelse om återhämtningspaketet och EU:s budget. Det var naturligtvis svåra förhandlingar i en mycket svår tid för alla i Europa. Ett maratonlopp som slutade med framgång för alla 27 medlemsländer, men särskilt för EU:s invånare. Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu.
