"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott), 29–30 november 2021
De viktigaste resultaten
Utbildning och ungdomsfrågor, 29 november 2021
Medborgerliga utrymmen för ungdomar
Med medborgerliga utrymmen för ungdomar avses miljöer som ungdomscenter, föreningar och ungdomsforum som gör det möjligt för ungdomar att delta i samhället på ett meningsfullt sätt. Dessa utrymmen är utsatta för påfrestningar. Det beror delvis på covid-19-pandemin, som har lett till att medborgerliga utrymmen online ofta har varit det enda möjliga alternativet.
Medborgerliga utrymmen är avgörande för att ungdomar ska kunna delta i beslutsfattande och utforma den politik som påverkar dem. Därför diskuterade ungdomsministrarna åtgärder för att försvara och stödja medborgerliga utrymmen för ungdomar. Ministrarna var också oroliga över de digitala verktygens och forumens roll. Även om dessa gör det möjligt för ungdomar att samlas, skapa medvetenhet och informera varandra, innebär de också risker i form av hot, censur online och digital övervakning.
Det är sorgligt att de medborgerliga utrymmena för ungdomar – miljöer där de kan engagera sig i samhället – är utsatta för påfrestningar. Vi måste vända den här trenden eftersom det är de medborgerliga utrymmena som ger ungdomar möjlighet att utöva sina rättigheter till yttrande-, förenings- och mötesfrihet. Därför har vi enats om att stödja organisationer på ungdomsområdet och att nå ut mer till ungdomar när vi utformar vår politik.
Simona Kustec, Sloveniens minister för utbildning, vetenskap och idrott
Rådet godkände också slutsatser om upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas. Rådet uppmanar medlemsländerna att upprätthålla och utvidga de medborgerliga utrymmena för ungdomar. De bör dessutom vidta åtgärder för att se till att ungdomar med sämre förutsättningar och färre möjligheter kan få tillgång till och delta i dessa utrymmen. Detta gäller särskilt ungdomar i avlägsna områden och landsbygdsområden samt ungdomar med funktionsnedsättning, Medlemsländerna och kommissionen uppmanas också att behålla den strukturella finansieringen för ungdomsorganisationer.
Rådet har antagit en rekommendation med strategier för blandat lärande i syfte att uppnå målet om högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning. Under pandemin har hemundervisning och distanslärande blivit en ny verklighet för många elever, lärare och föräldrar.
Lärarkåren har uppvisat en imponerande innovationsförmåga i valet av nya strategier, men flera problem, till exempel otillräckliga förbindelsemöjligheter och otillräcklig digital infrastruktur, har också blivit uppenbara. På grundval av lärdomar från krisen föreslås i rekommendationen både kortsiktiga åtgärder som ett direkt svar på krisen och långsiktiga åtgärder för att utveckla strategier för blandat lärande.
Ministrarna godkände också resolutioner om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande 2021–2030 och om styrningsstrukturen för den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet. Utbildningsministrarna höll en riktlinjedebatt om den strukturerade dialogen om digital utbildning och digitala färdigheter (som lanserades av kommissionen i oktober 2021).
När ministrarna behandlade ungdomsfrågorna godkände de också en resolution för att se till att resultatet av den 8:e cykeln av EU:s ungdomsdialog erkänns och följs upp av berörda parter. De godkände även slutsatser om genomförandet av EU:s ungdomsstrategi (2019–2021) . Vad gäller framtiden godkände de en resolution om arbetsplanen för EU:s ungdomsstrategi 2022–2024.
Ordförandeskapet rapporterade om covid-19-pandemins inverkan på utbildningen och om ett gemensamt uttalande från utbildningsministrarna om kvinnors situation i Afghanistan när det gäller rätten till utbildning. Belgien och Litauen informerade, på Beneluxländernas och de baltiska ländernas vägnar, ministrarna om fördraget om automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer från högre utbildning.
Ordförandeskapet informerade ministrarna om covid-19-pandemins inverkan på ungdomar och om resultatet av diskussionerna på ungdomsforumets informella frukostmöte.
Den franska delegationen rapporterade om det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram för utbildning och ungdomsfrågor.
Kultur, audiovisuella medier och idrott, 30 november 2021
Tillgängligheten till och konkurrenskraften för europeiskt audiovisuellt innehåll och medieinnehåll
Den europeiska audiovisuella sektorn och mediesektorn har drabbats hårt under covid-19-pandemin. Biografernas intäkter har fallit med 70–80 procent under 2020. Samtidigt har efterfrågan på onlineprenumerationer och beställvideotjänster ökat dramatiskt.
Eftersom tillgången till europeiskt audiovisuellt innehåll och medieinnehåll är grundläggande för den europeiska mediesektorns välmående har rådet godkänt slutsatser om riktlinjer för hur det kan garanteras att europeiskt innehåll blir mer allmänt tillgängligt.
Åtgärder har föreslagits, till exempel att uppmuntra ökad tillgång till originalinnehåll i olika språkversioner, främja effektiva marknadsföringsverktyg och strategier för filmpublik, förbättra och underlätta möjligheten att hitta kreativt innehåll online på alla EU-språk och öka antalet europeiska audiovisuella produktioner i beställkataloger.
Varje dag tittar EU-medborgarna på utmärkta europeiska serier, filmer och tv-program. Pandemin och andra trender utgör dock en tung börda för den europeiska audiovisuella sektorn och mediesektorn. Därför har vi enats om åtgärder för att stimulera sektorn och göra europeiskt innehåll från olika länder och på olika språk mer allmänt tillgängligt.
Vasko Simoniti, Sloveniens kulturminister
Högkvalitativ arkitektur och ett nytt europeiskt Bauhaus
Till följd av Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen i september, där hon kallade initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus ”den europeiska gröna givens själ”, har kommissionen offentliggjort ett meddelande om ett nytt europeiskt Bauhaus.
Ett nytt europeiskt Bauhaus är ett uttryck för EU:s ambition att skapa vackra, hållbara och inkluderande platser, produkter och levnadssätt. Konceptet främjar en ny livsstil där hållbarhet harmonierar med stil, och påskyndar således den gröna omställningen inom olika sektorer av vår ekonomi, såsom byggsektorn, möbler, mode och i våra samhällen och andra områden av vårt dagliga liv.
I slutsatserna uppmanar rådet olika politiska beslutsfattare – både på lokal nivå och EU-nivå – att främja integreringen av principerna och strategierna för ett nytt europeiskt Bauhaus och för den cirkulära ekonomin i de nationella strategierna för socioekonomisk och territoriell utveckling. Dessutom bör synergier underlättas mellan olika relevanta politikområden och andra processer som konferensen om Europas framtid.
Rådet har godkänt en resolution om de viktigaste inslagen i en europeisk idrottsmodell. Det är bland annat viktigt med en pyramidformad struktur, organiserad idrott i nationella strukturer med ett förbund per idrottsgren, solidaritet med lägre nivåer av idrottsverksamheten och främjande av öppna tävlingar.
Rådet uppmanar medlemsstaterna att främja värden inom idrott och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen uppmanas att säkerställa att tävlingar arrangeras på ett sätt som överensstämmer med principen om öppenhet, så att de idrottsliga meriterna kommer i första hand och de grundläggande och mänskliga rättigheterna respekteras.
Den finländska delegationen rapporterade om arbetet med att utse Uleåborg till europeisk kulturhuvudstad 2026. Den spanska delegationen informerade ministrarna om utarbetandet av en grönbok om hållbar förvaltning av kulturarv. Portugal presenterade idéer om vägen framåt vad gäller statusen för yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa näringarna och vilka åtgärder som kan vidtas på nationell nivå. Italien berättade om G20:s kulturministermöte och G20-kulturministrarnas Romförklaring. Rumänien föreslog att man skulle uppmana kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om att göra 2023 till ett europeiskt år för resiliens genom kultur.
Kommissionen rapporterade om kultursektorns återhämtning efter covid-19-pandemin och om finansieringsvägledningen CulturEU och webbverktyget CulturEU – EU:s finansieringsmöjligheter inom kultursektorn och den kreativa sektorn 2021–2027.
EU-medlemsländernas företrädare i den sittande ordförandeskapstrion i Wadas stiftelsestyrelse informerade ministrarna om mötet i den verkställande kommittén och stiftelsestyrelsen som ägde rum den 24 och 25 november 2021. Ordförandeskapet informerade rådet om covid-19-pandemins inverkan på idrotten.
Den franska delegationen berättade om det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram för politik rörande kultur, audiovisuella frågor, media och idrott.
Rådet antog också utan diskussion A-punkterna om icke lagstiftande verksamhet.
Det är sorgligt att de medborgerliga utrymmena för ungdomar – miljöer där de kan engagera sig i samhället – är utsatta för påfrestningar. Vi måste vända den här trenden eftersom det är de medborgerliga utrymmena som ger ungdomar möjlighet att utöva sina rättigheter till yttrande-, förenings- och mötesfrihet. Därför har vi enats om att stödja organisationer på ungdomsområdet och att nå ut mer till ungdomar när vi utformar vår politik.
Varje dag tittar EU-medborgarna på utmärkta europeiska serier, filmer och tv-program. Pandemin och andra trender utgör dock en tung börda för den europeiska audiovisuella sektorn och mediesektorn. Därför har vi enats om åtgärder för att stimulera sektorn och göra europeiskt innehåll från olika länder och på olika språk mer allmänt tillgängligt.
