"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott), 28–29 november 2022
De viktigaste resultaten
Utbildning och ungdom – 28 november
Vägar till en framgångsrik skolgång och välbefinnande i digital utbildning
Rådet antog en rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång. Eftersom andelen unga med högst grundskoleutbildning 2021 låg på 9,7 procent och andelen 15-åringar som underpresterar i läsning, matematik och naturvetenskap enligt 2021 års utbildningsöversikt fortfarande ligger över 15 procent, uppmanas medlemsländerna i rekommendationen att utveckla strategier för en framgångsrik skolgång och minimera effekterna av socioekonomisk status på skolresultat.
Ministrarna godkände också slutsatser om att stödja välbefinnande i digital utbildning. Användningen av digitala verktyg och metoder ökar i klassrummen i hela Europa, särskilt efter övergången till undervisning och lärande online under pandemin. Denna pågående utveckling och behovet av att säkerställa inlärarnas och utbildarnas välbefinnande i denna digitala verklighet bör återspeglas när medlemsländerna utformar sina strategier för digital utbildning.
Vi måste fortsätta att utveckla en skolmiljö där elever och lärare mår bra och känner sig trygga och klarar att känna igen de risker som har ett samband med användningen av digitala hjälpmedel.
Vladimír Balaš, Tjeckiens minister för utbildning, ungdomsfrågor och idrott
Ministrarna diskuterade också hur det europeiska området för utbildning kan reagera snabbare och effektivare på kriser som Rysslands aggression mot Ukraina eller coronapandemin. Många ministrar lyfte fram de pågående insatserna för att integrera ukrainska barn i utbildningssystemen och den roll som det europeiska området för utbildning spelar som ett verktyg för att samordna åtgärder i kristider.
Europaåret för ungdomar
2022 är Europaåret för ungdomar. Det sätter de europeiska ungdomarna – som hade det mycket svårt under coronapandemin då de gick miste om allt socialt liv och all interaktion – i centrum. Ministrarna bedömde genomförandet av detta Europaår och diskuterade hur de positiva effekterna kan göras bestående efter 2022. Diskussionen handlade framför allt om hur ungdomsaspekten kan göras till en integrerad del av all politik och allt beslutsfattande i EU.
Rådet godkände också slutsatser om utveckling av en generationsöverskridande dimension på ungdomsområdet för att främja dialog och social sammanhållning.
Pandemin har – med nedstängningar, inställda festivaler och stängda ungdomscentrum – varit en stor prövning för våra ungdomar. Europaåret för ungdomar har varit ett bra tillfälle att lyfta upp ungdomar ur deras sociala isolering och öka deras delaktighet i det offentliga livet. För att hålla liv i andan från detta år måste vi bli bättre på att involvera och lyssna på ungdomar när vi som politiker fattar beslut.
Vladimír Balaš, Tjeckiens minister för utbildning, ungdomsfrågor och idrott
Kommissionen informerade om lägesrapporten om det europeiska området för utbildning och inrättandet av lärandelaboratorier (Learning Labs) om investering i utbildning av god kvalitet, etiska riktlinjer för användning av artificiell intelligens och data i undervisning och lärande, riktlinjer om bekämpning av desinformation och främjande av digital kompetens samt en utfästelse vad avser initiativet för deep tech-talanger.
Cyperns minister informerade delegationerna om nionde ministerkonferensen Miljö för Europa och resultatet av utbildningsministrarnas högnivåmöte om utbildning för hållbar utveckling.
Det tjeckiska ordförandeskapet delade med sig av resultatet av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog, som ägde rum innan rådets möte inleddes.
Det tillträdande svenska ordförandeskapet presenterade sina arbetsprogram för utbildning och ungdom.
Övriga punkter på dagordningen
Som punkter utan överläggning antog rådet flera andra lagstiftningsakter:
rättsakten om digital operativ motståndskraft (DORA-förordningen), som ska stärka it-säkerheten för finansiella enheter som till exempel banker, försäkringsbolag och värdepappersföretag
ett nytt direktiv om säkerhet i nätverks- och informationssystem (NIS 2) för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, i syfte att ytterligare förbättra resiliensen och incidenthanteringskapaciteten för såväl den offentliga och den privata sektorn som för unionen i stort
förordningen om utländska subventioner, som tar itu med snedvridande utländska subventioner på den inre marknaden och syftar till att återställa rättvis konkurrens mellan alla företag som är verksamma på den inre marknaden – både europeiska och icke-europeiska
direktivet om företagens hållbarhetsrapportering Företagen kommer snart att bli skyldiga att offentliggöra detaljerad information om hållbarhetsfrågor. Detta kommer att öka ett företags ansvarsskyldighet, förhindra avvikande hållbarhetsstandarder och underlätta omställningen till en hållbar ekonomi.
Kultur, audiovisuella medier och idrott – 29 november
Kultur i kristider
Mot bakgrund av den ryska arméns avsiktliga förstörelse av ukrainska monument och museer och den massiva plundringen av ukrainska konstverk och kulturarv höll EU:s kulturministrar en riktlinjedebatt om stöd till och solidaritet med ukrainsk kultur, inbegripet kulturarvet. Ministrarna diskuterade möjligheterna till särskilt stöd när det gäller Ukrainas behov på kulturområdet och ett stärkt samarbete mellan europeiska kulturhuvudstäder och ukrainska städer.
I detta sammanhang stärkte rådet de yttre åtgärdernas kulturdimension och lade till en särskild åtgärd för Ukraina i EU:s arbetsplan för kultur 2023–2026 som medlemsländerna också antog i dag.
Vi kan inte stå likgiltiga inför förstörelsen och plundringen av ukrainska museer och kulturarv. I ljuset av Rysslands aggression står EU:s kulturministrar solidariska med den ukrainska kultursektorn.
Martin Baxa, Tjeckiens kulturminister
Det tjeckiska ordförandeskapet presenterade en lägesrapport om det pågående arbetet med lagstiftningsförslaget till en europeisk rättsakt om mediefrihet. Rättsaktens syfte är att fastställa gemensamma regler för hur den inre marknaden för medietjänster ska fungera. Fokus ligger på att skydda mediernas frihet, mångfald och oberoende i EU.
Sedan början av 2020 har den europeiska idrottssektorn drabbats av flera kriser utan motstycke: Covidåtgärderna begränsade möjligheterna till idrottsverksamhet och ledde till att idrottstävlingar ställdes in. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den efterföljande energikrisen påverkar också sektorn.
I detta sammanhang utbytte ministrarna god praxis om hur dessa kriser kan omvandlas till möjligheter. Användningen av digitala verktyg (t.ex. för att delta i idrott från hemmet) är ett exempel på hur yttre begränsningar har lett till positiva förändringar. Och energikrisen kan leda till att idrottsinfrastrukturen övergår till hållbara och energieffektiva energikällor. Aleksander Čeferin, UEFA:s ordförande, och Jiří Welsch, tidigare tjeckiska basketspelaren med NBA-erfarenhet, deltog också i debatten.
Övergången till mer en hållbar idrottsinfrastruktur – i bredast möjliga sociala, ekonomiska och miljömässiga bemärkelse – togs också upp i rådets slutsatser om hållbara och tillgängliga idrottsanläggningar som ministrarna godkände.
De senaste åren har otvivelaktigt varit mycket svåra för alla som ägnar sig åt idrott i Europa – från klubbar till proffs och amatörer. Idrottssektorn har visat stor styrka när det gäller att hitta lösningar på utmaningarna i samband med pandemin och den rådande energikrisen, och detta kommer att bidra till det långsiktiga målet att göra idrottsinfrastrukturen mer hållbar.
Vladimír Balaš, Tjeckiens minister för utbildning, ungdomsfrågor och idrott
Tyskland tog upp problemen för kulturinstitutionerna under energikrisen och Lettland informerade om valet av europeisk kulturhuvudstad. Kommissionen informerade ministrarna om EIT:s kunskaps- och innovationsgrupp för kultur och kreativitet och om EU som hedersgäst vid den internationella bokmässan i Guadalajara.
Lettland, Litauen, Estland och Polen lyfte fram frågan om sändningar av ryska propagandakanaler via EU:s leverantörer av satellittjänster.
Den nederländska delegationen tog upp frågan om respekt för de mänskliga rättigheterna vid tilldelningen av större idrottsevenemang och Sverige rapporterade från mötet i Världsantidopningsbyråns (Wada) stiftelsestyrelse.
Sverige presenterade som tillträdande ordförandeskap sina arbetsprogram för kultur och idrott.
Vi måste fortsätta att utveckla en skolmiljö där elever och lärare mår bra och känner sig trygga och klarar att känna igen de risker som har ett samband med användningen av digitala hjälpmedel.
Vi kan inte stå likgiltiga inför förstörelsen och plundringen av ukrainska museer och kulturarv. I ljuset av Rysslands aggression står EU:s kulturministrar solidariska med den ukrainska kultursektorn.
