"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott), 17–18 maj 2021
De viktigaste resultaten
Utbildning och ungdomsfrågor, 17 maj
Rättvisa, inkludering och framgång inom utbildning för alla
Lika tillgång, inkludering och framgång för alla är grundläggande principer för utbildning. Lika tillgång och inkludering är dock fortfarande en utmaning för våra utbildningssystem, med betydande skillnader mellan och inom medlemsländerna. Eftersom den socioekonomiska bakgrunden fortfarande är en viktig faktor som påverkar utbildningsresultaten i Europeiska unionen har rådet antagit slutsatser i denna fråga. Antalet underpresterande och elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning är fortfarande högt i EU. 20,3 procent av alla personer med funktionsnedsättning lämnar skolan i förtid. Studerande med sämre förutsättningar har lägre förväntningar på sig att avsluta högre utbildning (43,4 procent) än sina jämnåriga (82,3 procent). I slutsatserna uppmanas medlemsländerna och kommissionen att samarbeta om strategier för att minska antalet lågpresterande, höja kompetensnivåerna och förebygga arbetslöshet.
Inkluderande utbildningssystem har en grundläggande roll i arbetet med att minska antalet lågpresterande, höja kompetensnivån och förebygga arbetslöshet, inom hela spektrumet av allmän och yrkesinriktad utbildning och inom ramen för en institutionsomfattande strategi, för att förbättra lika möjligheter och inkludering och främja framgång inom utbildningen på alla nivåer och inom alla typer av utbildning. Vi måste göra mer för att identifiera utbildningsåtgärder som kan förbättra utbildningsresultaten för alla inlärare. Ett sätt kan vara att ta itu med lärarbristen, särskilt när det gäller specialundervisning och multikulturella och flerspråkiga miljöer.
Tiago Brandão Rodrigues, Portugals utbildningsminister
Ministrarna godkände slutsatserna om initiativet Europauniversitet. Initiativet Europauniversitet är en hörnsten i det europeiska området för utbildning, som ska vara färdigt 2025. Rådet uppmanar medlemsländerna att använda alla tillgängliga finansieringsmekanismer för att stödja initiativet, och rekommenderar mer samarbete mellan utbildningsmyndigheter, högre utbildningsanstalter och berörda parter i syfte att undanröja hinder för samarbete på europeisk nivå, med beaktande av att Europauniversiteten kan bidra till att skapa viktiga förbindelser med hjälp av sina forskningsbaserade och problembaserade inlärnings- och undervisningsmetoder och skapa starkare synergier mellan den högre utbildningens dimension i det europeiska området för utbildning, det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för högre utbildning.
De 41 allianserna mellan Europauniversiteten är i ett tidigt utvecklingsskede, men syftet är att de ska bli framtidens universitet och inspirera till en omvandling av den högre utbildningen i EU. Vi hyser inga tvivel om att samarbete över språk, gränser och ämnesområden kommer att bidra till uppnåendet av den ambitiösa visionen om ett innovativt, globalt konkurrenskraftigt och attraktivt europeiskt område för utbildning och europeiskt forskningsområde samt stärka våra gemensamma europeiska värderingar.
Manuel Heitor, Portugals minister för vetenskap, teknik och högre utbildning
Utvecklingsscenarier för omvandlingen av den högre utbildningen i EU
Som en uppföljning av rådets slutsatser om initiativet Europauniversitet höll ministrarna en offentlig riktlinjedebatt för att höra åsikter och utbyta idéer om den högre utbildningens framtid och, i synnerhet, om de högre utbildningsanstalternas roll som drivkrafter för förändring mot den digitala och gröna omställningen. Debatten kretsade kring tre frågor: huruvida allianserna mellan Europauniversiteten bör fungera som ”testbäddar” för interoperabilitet och samarbete mellan medlemsländerna rörande europeisk forskning och karriärutveckling för undervisningspersonal, vilka specifika åtgärder medlemsländerna är beredda att vidta för att främja en europeisk strategi för kvalitetssäkring av gemensamma examina, och huruvida de överväger att anta nationell lagstiftning som möjliggör mikromeriter inom den högre utbildningen.
Uppgiften att bevara mångfalden inom den högre utbildningen i Europa och främja en gemensam europeisk vision och gemensamma värden för en starkare europeisk identitet bland ungdomar och medborgare har blivit en unik utmaning för beslutsfattandet inom den högre utbildningen i hela Europa. Den ska behandlas som en del av omvandlingen av den högre utbildningen i EU. Med denna omvandling i åtanke måste vi dessutom garantera att de studerande har de färdigheter och den kompetens som behövs och säkerställa integrerade långsiktiga strategier för utbildning, forskning och innovation där samhället i stort involveras, i syfte att stärka kunskapslandskapet i de europeiska regionerna och öka de europeiska lärosätenas kvalitet, attraktionskraft och samhällsställning.
Manuel Heitor, Portugals minister för vetenskap, teknik och högre utbildning
Ungdomars deltagande i beslutsprocesser
Även om ungdomar är mycket aktiva i det demokratiska livet har de ofta färre möjligheter att delta och är underrepresenterade i beslutsfattandet. Eftersom de påverkas av hela den politiska dagordningen är deras engagemang och medverkan i arbetet med att hitta lösningar på dagens utmaningar avgörande.
Rådet har godkänt slutsatser om förstärkning av flernivåstyrningen vid främjandet av ungdomars deltagande i beslutsprocesser. Syftet med dessa slutsatser är att säkerställa att alla ungdomar har lika möjligheter till deltagande, engagemang och egenmakt i relevanta beslutsprocesser.
Ungdomar hör till dem som har drabbats hårdast av coronarestriktionerna. Deras deltagande i beslutsfattandet är avgörande, eftersom dagens beslut kommer att påverka deras framtid. Därför bör vi alla stödja aktiva och hållbara strukturer för ungdomars deltagande i utarbetandet av politik.
Tiago Brandão Rodrigues, Portugals utbildningsminister
Ett rättighetsbaserat förhållningssätt till ungdomspolitiken: drivkraften för framtida engagemang?
I övergången till vuxenlivet står ungdomar inför särskilda utmaningar som gör dem sårbara. Det här gör att ungdomars tillgång till rättigheter behöver förbättras, vilket bör återspeglas i en människorättsbaserad ungdomspolitik. Ministrarna höll en offentlig debatt om hur myndigheter på alla nivåer kan engagera, sammanföra och stärka ungdomar.
Övriga frågor
Ordförandeskapet rapporterade om coronapandemins effekter på utbildning och ungdomsfrågor.
Det kommande slovenska ordförandeskapet presenterade sitt arbetsprogram.
Kultur, audiovisuella medier och idrott, 18 maj
De kulturella och kreativa näringarnas återhämtning, resiliens och hållbarhet
Kulturen spelar en avgörande roll för den europeiska identiteten och har viktiga sociala och ekonomiska effekter. Rådet har godkänt slutsatser där det upprepas att de kulturella och kreativa näringarna är bland de sektorer som har drabbats hårdast av coronapandemin och att kraftfulla politiska åtgärder måste vidtas för att stödja dem, både i form av omedelbara reaktioner och mer ambitiösa och framåtblickande åtgärder, eftersom den nuvarande krisen har blottlagt ett antal strukturella utmaningar och befintliga sårbarheter inom de kulturella och kreativa näringarna. För att främja de kulturella och kreativa näringarnas återhämtning, resiliens och hållbarhet identifieras i slutsatserna sex prioriteringar, nämligen tillgång till tillgänglig finansiering, ökad resiliens för yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa näringarna, ytterligare stärkt rörlighet och samarbete, en påskyndad digital och grön omställning, förbättrad kunskap och beredskap inför framtida utmaningar och hänsyn till kulturscenerna och lokalsamhällena. Rådets slutsatser syftar också till att verka för rättvisa och jämlikhet för alla, med särskild uppmärksamhet på kvinnliga konstnärers och kulturarbetares situation. Rådet uppmanar medlemsländerna och kommissionen att utbyta bästa praxis och att utvärdera dessa slutsatser senast 2023.
Biograferna, teatrarna och musikfestivalerna var bland de första som fick stänga när pandemin började, och de är bland de sista som får öppna igen nu när vi återhämtar oss från den värsta krisen på många årtionden. Vi måste se till att de kreativa och kulturella näringarna reser sig ur pandemin, redo för framtiden.
Graça Fonseca, Portugals kulturminister
Rådet har godkänt slutsatser för att stödja återhämtningen och omvandlingen av nyhetsmediesektorn och den audiovisuella sektorn i Europa. Eftersom båda sektorerna drabbats av stora förluster på grund av coronapandemin uppmanas medlemsländerna att utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens, som är EU:s finansiella instrument för tiden efter krisen, och investera i påskyndandet av den digitala omvandlingen och den gröna omställningen inom dessa sektorer.
Rådets slutsatser är ett svar på den handlingsplan som kommissionen lade fram i december. Det är dags att reflektera över ett antal grundläggande frågor som vi nu kan betrakta ur ett nytt perspektiv. Vi vet att vi under denna resa bland annat kommer att ompröva traditionella affärsmodeller, öka vår konkurrenskraft på hemmaplan och internationellt och lära oss att surfa på den gröna och digitala vågen. Resan kommer dock också innebära att vi drar full nytta av våra europeiska tillgångar: kulturell rikedom, mångfald och kreativitet.
Graça Fonseca, Portugals kulturminister
Diversifiering av finansieringskällor och finansieringsmekanismer för skydd och bevarande av det europeiska kulturarvet
Europas kulturarv är en kollektiv nyttighet med ett stort socialt och ekonomiskt värde. Skyddet av kulturarvet hotas dock av budgetneddragningar, och detta har förvärrats av coronakrisen. Ministrarna diskuterade hur man på bästa sätt ekonomiskt kan stödja det europeiska kulturarvet, var man kan hitta nya finansieringskällor och vilka åtgärder som vore bäst på lång sikt.
Idrottsinnovation
Rådet har godkänt slutsatserna om idrottsinnovation. Rådet uppmanar medlemsländerna att främja och stödja initiativ inom forskning och utveckling och projekt på området för idrottsinnovation, skapa och sprida kunskap samt tillhandahålla verktyg för bättre riktmärkning av den politiska utvecklingen och idrottsinnovationen.
Omkring två tredjedelar av Europas ekonomiska tillväxt under de senaste årtiondena har drivits av innovation. Idrottsinnovation kan bidra till att öka medborgarnas deltagande i idrott och fysisk aktivitet, men det kan också vara ett verktyg för att skydda idrottens integritet och ta itu med utmaningar som uppgjorda matcher och dopning.
Tiago Brandão Rodrigues, Portugals utbildningsminister
Idrottsdiplomati är ett förhållandevis nytt begrepp på EU-nivå. Idrotten har samtidigt alltid använts för att framföra politiska budskap och ingår i den diplomatiska verktygslådan hos EU:s globala motparter. EU-ländernas ministrar diskuterade huruvida EU:s kultur- och utbildningsdiplomati fungerar som en plan för utvecklingen av en EU-strategi för idrottsdiplomati och vilka steg som bör tas härnäst i detta sammanhang.
Övriga frågor
ordförandeskapet rapporterade om coronapandemins effekter på idrotten i nuläget
det kommande slovenska ordförandeskapet presenterade sina arbetsprogram på områdena kultur och audiovisuella frågor samt idrott
ordförandeskapet rapporterade om ordförandeskapets konferenser om kultur och medier
EU-medlemsländernas företrädare i den sittande ordförandeskapstrion i Wadas stiftelsestyrelse informerade ministrarna om mötet i Wadas verkställande kommitté och stiftelsestyrelse
den spanska delegationen tog upp frågan om beställvideoplattformars inverkan på EU:s audiovisuella marknad, särskilt i fråga om förhållandena mellan de olika aktörerna i värdekedjan
den tyska delegationen informerade om det kulturpolitiska perspektivet på förhandlingarna om ändring av momsdirektivet, särskilt när det gäller beskattning av konsthandeln
den slovenska delegationen rapporterade om arbetet med att utse den europeiska kulturhuvudstaden 2025
kommissionen informerade om initiativet ”En hälsosam livsstil för alla”, som enligt planerna ska lanseras i september 2021
Resursen finns för närvarande bara på följande språk: