Utrikesrådet, 10.12.2018, 10 december 2018

De viktigaste resultaten

Iran

Rådet diskuterade Iran. Ministrarna inriktade sig på genomförandet av kärnteknikavtalet med Iran (den gemensamma övergripande handlingsplanen), däribland EU:s pågående ansträngningar för att upprätthålla effektiva finanskanaler till Iran och för legitima handelsförbindelser med landet mot bakgrund av USA:s återinförande av sanktioner mot Iran den 5 november 2018. De diskuterade också farhågor rörande iranska aktörers agerande på europeisk mark under den senaste tiden, Irans program för ballistiska robotar och andra regionala säkerhetsfrågor.

Medlemsländerna är eniga om behovet av att bevara vår övergripande politik gentemot Iran. Utgångspunkten är att vi alla har ett starkt intresse av att upprätthålla den gemensamma övergripande handlingsplanen. Att EU ger sitt fulla stöd till genomförandet av avtalet innebär inte att vi får ignorera andra problem. Federica Mogherini, EU:s utrikesrepresentant

Västra Balkan

Utrikesministrarna diskuterade västra Balkan Efter ett år av mycket intensiva förbindelser mellan EU och västra Balkan fick ministrarna tillfälle att utvärdera EU:s engagemang i och samarbete med regionen. De bekräftade på nytt EU:s entydiga åtagande för det europeiska perspektivet för västra Balkan. De erinrade också om sina förväntningar inför regionens fortsatta framsteg på vägen mot EU, särskilt vad gäller rättsstatsprincipen och kampen mot korruption.

Ministrarna diskuterade den senaste utvecklingen i Bosnien och Hercegovina som uppföljning av den diskussion som fördes vid utrikesrådets senaste möte och erinrade om behovet av att inrätta ledningsgrupper på alla nivåer och verka för framsteg med reformagendan. De betonade även vikten av att stödja ansträngningarna för att genomföra Prespa-avtalet mellan Skopje och Aten. Ministrarna uttryckte sitt stöd för EU:s starka fokus på dialogen mellan Belgrad och Pristina. I detta sammanhang gav de även uttryck för sin oro över Kosovos regerings beslut att öka tullsatsen på varor från Serbien och Bosnien och Hercegovina till 100 %, vilket tydligt strider mot Centraleuropeiska frihandelsavtalet.

• Infografik – EU och västra Balkan, två områden med nära kopplingar

Ukraina

Rådet diskuterade den senaste utvecklingen i Ukraina. Utrikesministrarna erinrade om sin djupaste oro över den riskfyllda ökningen av spänningarna vid Azovska sjön och Kertjsundet. De bekräftade även att EU inte erkänner "valen" den 11 november 2018 och betraktar dessa som olagliga och illegitima. Rådet lade till nio personer som varit delaktiga i de så kallade valen på förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder mot verksamhet som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende.

Under lunchen höll EU:s utrikesrepresentant och utrikesministrarna en diskussion med Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin. Diskussionen inriktades på den senaste utvecklingen i Azovska sjön, säkerhetsläget i Ukraina och möjligt EU-stöd till de drabbade regionerna i sydöstra Ukraina.

• Ukraina: EU utökar sanktionslistan med nio personer involverade i ”valen” i ”Folkrepubliken Donetsk” och ”Folkrepubliken Lugansk” (pressmeddelande 10.12.2018)
• Uttalande av EU:s utrikesrepresentant på EU:s vägnar om de växande spänningarna vid Azovska sjön (28.11.2018)

Venezuela

Rådet diskuterade situationen i Venezuela. Utrikesrepresentanten informerade utrikesministrarna om läget i det pågående arbetet vad gäller möjligheten att bilda en internationell kontaktgrupp som, förutsatt att villkoren är uppfyllda, kan underlätta en politisk process. Rådet bekräftade även sin bestämda hållning vad gäller de befintliga riktade restriktiva åtgärderna mot Venezuela.

Vi européer är av den övertygelsen att frånvaron av en politisk handelslinje i sig kan vara ett farligt förhållningssätt och att sanktioner alltid bör kombineras med ett utrymme för dialog och engagemang. Federica Mogherini, EU:s utrikesrepresentant

Utrikesministrarna upprepade att valet den 20 maj 2018 och dess resultat saknar all trovärdighet, då valprocessen inte inbegrep nödvändiga garantier för inkluderande och demokratiska val. De enades också om en gemensam hållning från EU:s sida mot bakgrund av att president Maduro inleder sin andra mandatperiod den 10 januari 2019.

Rådet erinrade även om sitt engagemang till stöd för Venezuelas folk. Dessutom erinrades om att EU har åtagit sig att stödja venezuelaners socioekonomiska integrering i grannländerna och resiliensen hos deras värdsamhällen. I detta sammanhang välkomnade ministrarna de ytterligare 20 miljoner euro som kommissionen den 4 december 2018 avsatte för att tillgodose de akuta behoven hos dem som drabbats av den socioekonomiska krisen i Venezuela.

• EU:s restriktiva åtgärder mot Venezuela (bakgrund)

Samarbetet mellan EU och Afrikanska unionen

Utrikesministrarna diskuterade samarbetet mellan EU och Afrikanska unionen (AU) med anledning av det första mellantoppmötet på ministernivå mellan EU och AUden 21–22 januari 2019 i Bryssel. Mötet kommer att omfatta tre huvudteman: politiska aspekter (fred, säkerhet och styrning), ekonomiska aspekter (investering, handel och kompetens) samt multilateralism (stärkt samarbete till stöd för en regelbaserad världsordning).

Ministrarna visade även ett tydligt intresse för att stärka EU:s strategiska partnerskap med Afrika. Vikten av kontakter med ungdomar betonades. Ministrarna noterade de framsteg som redan gjorts i samarbetet om fred, säkerhet och styrning, däribland undertecknandet av ett samförståndsavtal mellan EU och AU den 23 maj 2018. Vad migration och rörlighet beträffar betonade de det arbete som utförts inom ramen för den gemensamma handlingsplanen från Valletta. Ministrarna underströk även den avgörande roll som den privata sektorn och privata investeringar har när det gäller att främja förbindelserna mellan EU och Afrika. De välkomnade förslaget till en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen.

• Förbindelserna mellan EU och Afrika (bakgrund)