"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Två veckor efter det att EU-sanktioner antogs i samband med fallet Aleksej Navalnyj beslutade rådet att införa restriktiva åtgärder mot elva personer och fyra enheter som är ansvariga för allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina, Nordkorea, Libyen, Sydsudan, Eritrea och Ryssland.
Sanktionerna är inriktade på mycket allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna, oberoende av var de begås. Alla EU:s restriktiva åtgärder är förenliga med internationell rätt och omfattas av högsta rättsstatliga normer.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Rådet beslutade också om sanktioner mot elva personer med ansvar för militärkuppen i Myanmar/Burma den 1 februari 2021 och de därpå följande repressiva militära och polisiära åtgärderna mot fredliga demonstranter.
Rådet gjorde en bedömning av läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet mot bakgrund av den gemensamma rapport som EU:s utrikesrepresentant och kommissionen ska lägga fram inför videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar den 25–26 mars.
Ministrarna såg rapporten som ett bra underlag inför diskussionerna i Europeiska rådet.
Vid sammanfattningen av diskussionen betonade Borrell att man sedan Europeiska rådets slutsatser i december 2020 har fått positiva signaler från det turkiska ledarskapet. Åtgärder har vidtagits i riktning mot en nedtrappning i östra Medelhavsområdet, men processen är fortsatt bräcklig och nedtrappningsinsatserna måste upprätthållas.
Ministrarna enades om att det är viktigt att ta vara på och befästa de framsteg som gjorts, men också att hålla alla möjligheter öppna ifall utvecklingen så kräver.
Det södra grannskapet
Rådet diskuterade därefter det södra grannskapet.
I diskussionen betonades behovet av ett starkare, närmare och effektivare partnerskap och av att EU samarbetar med sina partner för att lösa gemensamma problem såsom covid-19, konflikter, migration, klimatförändringar och terrorism.
Ministrarna fokuserade särskilt på hur man ska genomföra och tillämpa det gemensamma meddelandet om ett förnyat partnerskap med det södra grannskapet av den 9 februari 2020. Olika aspekter berördes, däribland att främja reformer, samarbeta med civilsamhället och utnyttja potentialen i den gröna och digitala omställningen.
Rådets slutsatser om det södra grannskapet kommer att antas vid nästa möte i utrikesrådet.
Videokonferens med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet
Ministrarna hade tillfälle att diskutera situationen och utvecklingen när det gäller de mänskliga rättigheterna runt om i världen med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet.
Videokonferensen var också startskottet för en strategisk dialog mellan EU och högkommissarien. Detta nya initiativ är en del av en strategi för att stärka EU:s bidrag till den regelbaserade multilateralismen.
Aktuella frågor
Rådet utvärderade situationen i Myanmar, som fortsätter att försämras efter militärkuppen den 1 februari 2021. EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell betonade att EU skulle fortsätta sina diplomatiska insatser för att försöka neutralisera situationen och arbeta för att återupprätta demokratin och landets legitima civila regering.
Ministrarna uppdaterades därefter om västra Balkan, särskilt om aktuella och kommande händelser såsom stabiliserings- och associeringsråden och besöket i regionen nyligen av EU:s särskilda representant för dialogen mellan Belgrad och Pristina och för andra regionala frågor som rör västra Balkan, Miroslav Lajčák.
Rådet höll också en kort diskussion om Ryssland, under vilken ministrarna bekräftade att de fem vägledande principerna fortfarande var mycket relevanta och att EU, inom ramen för de principerna, kommer att vidta åtgärder mot, begränsa eller samarbeta med Ryssland, beroende på vad situationen kräver. EU-ländernas ledare kommer att diskutera förbindelserna med Ryssland vid videokonferensen den 25–26 mars.
Borrell informerade ministrarna om associeringsrådet EU–Georgien, som hölls den 16 mars, och om EU:s medlingsinsatser under de senaste veckorna för att lösa den politiska krisen i landet. Han upprepade att ledarna för de politiska partierna i Georgien måste sätta det georgiska folkets intressen främst, göra nödvändiga kompromisser och koncentrera sig på akuta frågor såsom coronapandemin, ekonomisk återhämtning och den nationella säkerheten.
Ministrarna diskuterade även situationen i Venezuela mot bakgrund av den senaste tidens händelser såsom utvisningen av chefen för EU s delegation till Venezuela från landet och EU:s förklaring av Venezuelas EU-ambassadör som persona non grata. I diskussionen betonades att det är möjligt att skapa stabilitet i landet och hitta tillbaka till demokrati, men att det kräver kontinuerligt arbete.
Slutligen informerade Borrell ministrarna om situationen i Etiopien och de dagliga rapporterna därifrån om mycket omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna. EU kommer att fortsätta att gör allt större påtryckningar för att få till stånd tillträde för humanitärt bistånd och oberoende utredningar om brott mot de mänskliga rättigheterna och för att eritreanska trupper ska dras tillbaka. Josep Borrell betonade att EU är redo att använda alla sina utrikespolitiska verktyg mot de som gjort sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att han har gett Finlands utrikesminister Pekka Haavisto i uppdrag att återvända till regionen.
Övriga frågor
Rådet antog ett beslut om inrättande av den europeiska fredsfaciliteten.
Sanktionerna är inriktade på mycket allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna, oberoende av var de begås. Alla EU:s restriktiva åtgärder är förenliga med internationell rätt och omfattas av högsta rättsstatliga normer.
