"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Låt mig se vad vi har gjort under de senaste fem åren.
För det första har vi lanserat den europeiska fredsfaciliteten. Genom den har vi gett stöd till över 20 länder runt om i världen, inte bara Ukraina. [...] För det andra har vi enats om den strategiska kompassen. [...] Den godkändes mer eller mindre samtidigt som Ryssland inledde sin aggression mot Ukraina. Vid den tiden talade ingen om säkerhet och försvar. Det var första gången vi lanserade idén att säkerhet och försvar måste stå högt upp på EU:s dagordning. För det tredje har vi stärkt vår kapacitet i fråga om cyber- och hybridhot. Vi förbättrade vår försvarskapacitet och stärkte den europeiska försvarsindustrin.
Tillsammans med min kommissionskollega Thierry Breton offentliggjorde jag strategin för europeisk försvarsindustri, och vi angav försvarsindustrin som en prioritering i utvecklingen av industrisektorerna. Vi inledde viktiga uppdrag och insatser för krishantering i Röda havet, Medelhavet, Moçambique, Moldavien och Armenien, och vi utbildade cirka 70 000 ukrainska soldater. Danmark avstod från sitt försvarsundantag och anslöt sig till Europeiska försvarsbyrån. Nya partner från länder utanför EU vill stärka samarbetet om säkerhet och försvar.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
EU:s stöd till Ukraina
Utrikesrådet, i konstellationen försvarsfrågor, diskuterade EU:s militära stöd till Ukraina.
Efter en intern diskussion i EU-27 träffade EU:s försvarsministrar Natos generalsekreterare Mark Rutte, som för första gången deltog personligen, Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov och Alexander Kamyshin, rådgivare till president Zelenskyj i strategiska frågor, via videolänk.
Ukrainarnas öde är avgörande för Europeiska unionens framtid. Om Putin lyckas i Ukraina kommer kostnaden att bli hög, mycket högre än kostnaden för det militära stöd som vi kan ge i dag.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell
Under diskussionen betonade utrikesrepresentanten att det militära stödet från EU och dess medlemsländer nu uppgår till över 45 miljarder euro och att EU nästan har nått målet att 1 miljon artilleriskott ska levereras till Ukraina.
EU:s försvarsministrar tog upp den europeiska fredsfaciliteten, användningen av den andra delutbetalningen av oförutsedda vinster (dvs. nettovinster från oväntade och extraordinära intäkter för värdepapperscentraler i EU till följd av genomförandet av EU:s restriktiva åtgärder) och fortsatt utbildningsstöd genom EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina).
Försvarsberedskap
Rådet diskuterade försvarsberedskapen mot bakgrund av en rapport om att stärka Europas civila och militära beredskap, som lades fram den 30 oktober av Sauli Niinistö, f.d. president i Finland och särskild rådgivare till EU-kommissionens ordförande, som medverkade i rådets möte för att samtala med EU:s försvarsministrar.
Utrikesrepresentanten betonade att EU måste spendera mer, bättre och med en mer europeisk inriktning. Han framhöll också att Europeiska investeringsbanken kan spela en avgörande roll när det gäller att stödja försvarsinitiativ och att det är absolut nödvändigt att EU genomför strategin för europeisk försvarsindustri utan dröjsmål och antar programmet för europeisk försvarsindustri senast i mitten av 2025.
I den diskussion som följde såg EU:s försvarsministrar över sina insatser för att stärka EU:s försvarsberedskap och övergripande krisberedskap.
Ministrarnas diskussion kommer att ligga till grund för utarbetandet av den kommande vitboken om det europeiska försvarets framtid.
Rådets slutsatser
Rådet godkänner slutsatserna om den strategiska översynen av det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco).
EU-ländernas försvarsministrar sammanträdde i Europeiska försvarsbyråns styrelse, med utrikesrepresentant Josep Borrell i hans egenskap av chef för byrån som ordförande.
Ministrarna godkände Europeiska försvarsbyråns allmänna budget för 2025, tjänsteförteckningen och den treåriga planeringsramen. Dessutom godkände de 2024 års rapport om den samordnade årliga försvarsöversikten, som innehåller viktiga rön och rekommendationer på grundval av analysen av medlemsländernas försvarsutgifter och försvarsplaner, inbegripet deras anpassning till EU:s prioriteringar för förmågeutveckling 2023.
