"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands anfall mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha, som informerade EU-kollegorna om den senaste utvecklingen på plats och om Ukrainas mest brådskande behov.
Utrikesrådet diskuterade sedan EU:s eventuella reaktion på tredjeländers stöd till Ryssland och ytterligare EU-stöd till Ukraina mot bakgrund av Rysslands fortsatta upptrappning av kriget.
Varje steg som inte får någon reaktion uppmuntrar Ryssland att trappa upp ytterligare. Ingen reaktion, mer upptrappning. De började med att använda livsmedel som vapen, att använda energi som vapen med vintern som vapen. Sedan tog de till iranska drönare och robotar, och militära förnödenheter från Nordkorea. Och nu även nordkoreanska soldater vid Ukrainas gränser.
[...] Det är dags för Europa att intensifiera insatserna. Det är dags för Europa att ta sitt strategiska ansvar gentemot Ukraina. [...] I slutändan dömer historien oss för vad vi gjorde när vi ställdes inför svåra tider.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Ministrarna tog även upp kringgåendet av sanktioner, och ytterligare restriktiva åtgärder mot Ryssland.
Rådet beslutade att utvidga tillämpningsområdet för EU:s ram för restriktiva åtgärder med anledning av Irans militära stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta gjordes genom ett förbjud mot export, överföring, leverans och försäljning från EU till Iran av komponenter som används för robotar, utöver det befintliga förbudet mot drönarkomponenter. Rådet antog även restriktiva åtgärder mot en person och fyra enheter.
Utrikesrådet diskuterade den senaste utvecklingen i Mellanöstern, bland annat i Gaza och Libanon, och den bredare regionala situationen.
EU:s utrikesrepresentant informerade rådet om en rättslig bedömning av Israels respekt för mänskliga rättigheter och internationell rätt, och utrikesministrarna diskuterade mot denna bakgrund utrikesrepresentantens förslag om att avbryta den politiska dialogen mellan EU och Israel inom ramen för associeringsavtalet.
Rådet lyfte även frågan om EU:s stöd till UNRWA, som ansågs vara oersättligt, och diskuterade restriktiva åtgärder mot Hamas, dess anhängare och våldsamma extremistiska bosättare på Västbanken.
Slutligen diskuterade rådet behovet av ett fortsatt engagemang för att blåsa nytt liv i fredsprocessen. I detta sammanhang lyfte ministrarna fram den globala alliansen för genomförandet av den tvåstatslösning som lanserades vid det senaste mötet i FN:s generalförsamling och som kallar till ett uppföljningsmöte i Bryssel den 28 november, och den middag som hölls strax före rådets möte med Israels f.d. premiärminister Olmert och den f.d. palestinska utrikesministern al-Kidwa.
Det finns en brist på empati för andras lidande, och därför är det viktigt att vi får människor att förstå att en dag är freden här, och freden måste förberedas och eftersträvas.
Vi gjorde det i Barcelona. Vi gjorde det i Bryssel. Vi kommer att göra det igen. Varje gång möjligheten ges, låt oss tala om fred.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Förbindelserna mellan EU och USA
Under en arbetslunch tog EU-ländernas ministrar upp den breda bilden av förbindelserna mellan EU och USA, med fokus på Ukraina och Mellanöstern, och de särskilda konsekvenserna av valet.
Trump innebär en möjlighet för Europa. Inte bara för att vakna – vi vaknade för fem år sedan – utan för att använda oss av vår kapacitet och vårt arbetssätt så att vi får en tydlig röst på världsarenan. Vi måste investera mer i säkerhet och försvar.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Georgien
Utrikesrådet diskuterade den senaste utvecklingen i Georgien efter parlamentsvalet den 26 oktober, och fokuserade på den demokratiska tillbakagången i landet och dess konsekvenser för Georgiens väg mot EU.
Vi vill alla samma sak för Georgien: att de ska komma tillbaka till vägen mot EU. Detta kommer att kräva ansträngningar. Vi kommer att sända en delegation till Georgien. Vi kommer att diskutera oriktigheterna, och valet kommer att behöva utredas. Regeringen måste åstadkomma avgörande förändringar genom konkreta åtgärder. Georgien kan inte komma framåt i sina förbindelser med Europeiska unionen utan kraftfulla förändringar. Till det georgiska folket vill jag upprepa vad jag sa förra året under mitt besök: EU kommer aldrig att överge er och er kamp för EU:s värden. Vi kommer att stå kvar vid er sida i ert avgörande val till förmån för demokrati och en europeisk framtid.
Josep Borrell, EU:s utrikeschef
Afrikas horn
Utrikesrådet diskuterade Afrikas horn och fokuserade på Somalia och det eventuella EU-stödet till Afrikanska unionens framtida stöd- och stabiliseringsuppdrag i Somalia (AUSSOM). De diskuterade även Sudan där situationen är mer desperat än någonsin. Hundratusentals människor har dödats och miljontals har tvingats att fly. Ministrarna enades om att uppmana till ett omedelbart upphörande av fientligheterna.
Möteshandlingar
Förberedande dokument
Resursen finns för närvarande bara på följande språk:
