"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Utrikesrådet diskuterade Rysslands angrepp mot Ukraina efter ett inlägg via videolänk av Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha, där han informerade sina EU-kollegor om den senaste utvecklingen i kriget och om Ukrainas mest akuta behov, särskilt i fråga om luftvärn och energiinfrastruktur.
Under den efterföljande diskussionen diskuterade utrikesrådet EU:s stöd till president Volodomyr Zelenskyjs fredsformel och EU:s militära stöd till Ukraina. Utrikesrepresentanten klargjorde att det finns en strategisk logik i att stärka Ukraina politiskt och militärt för att främja fredsförhandlingar, och att fred inte kan förväxlas med kapitulation.
Utrikesrepresentanten tog upp Rysslands senaste attacker mot energi- och hamninfrastruktur och mot spannmålsexporten. Han betonade att omvärlden inte får låta Putin äventyra den globala livsmedelstryggheten eller lyckas med sina ansträngningar att använda vintern som vapen.
Vi kommer att förlänga mandatet för Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd (till Ukraina) för de kommande två åren. Jag hoppas att vi ska nå samförstånd om att utöka mandatet.
Vi måste också äntligen nå samförstånd om mina förslag om att häva blockeringen av den europeiska fredsfaciliteten/fonden för bistånd till Ukraina. Där är vi inte riktigt än, men nästan.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Rådet diskuterade också genomförandet av EU:s sanktioner och insatserna för att motverka kringgående av dem med EU:s särskilda sändebud David O’Sullivan. Utrikesrepresentanten underströk att framsteg har gjorts när det gäller att motverka rundande av sanktionerna, men att mer behöver göras för att fortsätta att bekämpa detta fenomen, även i EU:s medlemsländer.
När det gäller sanktionerna antog rådet nyligen en ny ordning mot rysk hybridverksamhet mot Europeiska unionen och medlemsländerna. I dag har vi antagit restriktiva åtgärder mot sju personer och sju enheter efter Irans överföring av robotar och drönare till Ryssland.
Informell diskussion med Storbritanniens utrikes-, samväldes- och utvecklingsminister
Ministrarna höll en informell diskussion, först i sitt slag sedan brexit, med Storbritanniens utrikes-, samväldes- och utvecklingsminister, David Lammy, för att tillsammans utvärdera ett antal viktiga utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor i det nuvarande geopolitiska läget.
Diskussionen visade att det råder stor samsyn. Storbritannien och EU har gemensamt gått i bräschen för de internationella motåtgärderna med anledning av Rysslands angrepp mot Ukraina och är enade när det gäller att mana till vapenvila i Gaza och vända den allvarliga upptrappningen i Mellanöstern.
Utrikesrepresentanten sammanfattade att parterna överväger regelbundna samråd mellan EU och Storbritannien om särskilda frågor, såsom Rysslands angrepp mot Ukraina, regionen Indiska oceanen/Stilla havet eller västra Balkan.
Situationen i Mellanöstern
Utrikesrådet diskuterade situationen i Mellanöstern, främst läget på plats i hela regionen. Ministrarna diskuterade läget i Libanon, Irans attacker mot Israel, den humanitära situationen i Gaza och utvecklingen på Västbanken.
När det gäller Libanon hade EU gjort ett uttalande där man fördömde alla attacker mot FN-styrkorna, och uttryckte särskilt stor oro över den israeliska försvarsmaktens attacker mot FN:s interimsstyrka i Libanon (Unifil), som ledde till att flera fredsbevarande soldater skadades. Rådet bekräftade att sådana attacker mot FN:s fredsbevarande styrkor utgör ett allvarligt brott mot internationell rätt, är helt oacceptabla och måste upphöra omedelbart.
I dag upprepade ministrarna sitt fulla stöd för Unifil. Ingen uppmanar Unifil att lämna. Och på samma sätt måste alla veta att det inte är FN:s generalsekreterare som beslutar om Unifil ska stanna eller lämna Libanon. Detta beslut måste fattas av FN:s säkerhetsråd.
[...] På utrikesrådets möte i dag var det inget medlemsland som förordar att Unifil lämnar Libanon. Om de inte måste lämna så måste de stanna kvar. Och om de måste stanna kvar måste de vara i säkerhet.
Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant
Utrikesrepresentanten tog också upp EU:s stöd till UNRWA, FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, och begäran till kommissionen om att göra nästa delbetalning av EU:s stöd tillgänglig för UNRWA omedelbart under de närmaste dagarna.
Under diskussionen upprepade rådet slutligen sitt krav på vapenvila i Gaza, villkorslös frigivning av gisslan och fullständig efterlevnad av humanitär rätt. Ministrarna tog också upp förberedelserna inför nästa möte i associeringsrådet EU–Israel som tidigare hade begärts av flera medlemsländer.
Aktuella frågor
Under punkten Aktuella frågor diskuterade rådet följande:
− Normaliseringsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan
− Georgien inför parlamentsvalet den 26 oktober
− Republiken Moldavien inför presidentvalet och folkomröstningen om anslutning till EU den 20 oktober. Rådet antog även restriktiva åtgärder mot fem personer och en enhet ansvariga för åtgärder som destabiliserar Republiken Moldavien.
− Afrikas horn med fokus på Sudan och Somalia, och
− Venezuela efter valet den 28 juli.
Rådets slutsatser och andra beslut
Rådet har förlängt tillämpningen av EU:s restriktiva åtgärder mot spridning och användning av kemiska vapen som vidtagits mot 25 personer och enheter med ytterligare ett år, till och med den 16 oktober 2024.
