"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet diskuterade utkastet till slutsatser för Europeiska rådets möte den 20–21 oktober.
Efter sina informella diskussioner i Prag den 7 oktober träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel för att diskutera ett antal brådskande ärenden.
De ska ta upp den senaste utvecklingen i Rysslands anfallskrig mot Ukraina och EU:s fortsatta stöd till Ukraina.
EU-ländernas ledare kommer också att bedöma läget när det gäller energipriserna och försörjningstryggheten, däribland åtgärder för marknadsoptimering och framsteg i arbetet med att minska efterfrågan.
Mot bakgrund av den rådande energikrisen kommer Europeiska rådet att diskutera det ekonomiska läget.
Ledarna ska också ha en strategisk diskussion om Kina och förbereda ett antal internationella möten.
Ministrarna gick igenom uppföljningen av konferensen om Europas framtid.
I rådet pågår arbete med att säkerställa en effektiv uppföljning av resultatet av konferensen, särskilt med utgångspunkt i en övergripande preliminär teknisk bedömning av de 49 förslagen från konferensen och de 326 åtgärder som är kopplade till dem. Ministrarna gick senast igenom uppföljningen vid sitt möte i september.
Vidare har rådet fått förslag på två specifika fördragsändringar från Europaparlamentet i enlighet med artikel 48.2 i EU-fördraget. Ministrarna diskuterade när dessa skulle översändas till Europeiska rådet och tillställas de nationella parlamenten.
Med tanke på att Europaparlamentet har gett utskottet för konstitutionella frågor i uppdrag att utarbeta förslag till ytterligare fördragsändringar för att genomföra konferensens resultat, var ministrarna vid diskussionen i stora drag eniga om att det i syfte att säkerställa ett effektivt förfarande och undvika dubbelarbete vore lämpligt att vänta tills dess att parlamentet har slutfört detta arbete innan de två specifika förslagen som redan mottagits översänds.
I detta sammanhang konstaterade många ministrar att den stora majoriteten av förslagen från konferensen kan genomföras inom den befintliga fördragsramen, och de ansåg att dessa förslag borde prioriteras i detta skede.
Några ministrar menade att det mot bakgrund av de akuta utmaningar som Rysslands krig mot Ukraina gett upphov till är viktigt att lägga all energi på att hitta lösningar på de praktiska problem som människorna i EU står inför. Andra ansåg att det behövs mer tid för att göra en heltäckande bedömning innan man påbörjar processen för fördragsändringar.
Rådet är fast beslutet att åstadkomma bästa möjliga uppföljning av förslagen från konferensen. De allra flesta av dem, upp till 95 procent, kan genomföras om de befintliga fördragen används fullt ut. Det är viktigt att fokusera på detta arbete, så att medborgarnas förhoppningar följs upp på ett positivt och konkret sätt inom en relativt kort tidsrymd.
Mikuláš Bek, Tjeckiens minister för Europafrågor
Ministrarna samtalade även om anordnandet av återkopplingsevenemang som blir ett viktigt tillfälle att informera medborgarna om rådets, parlamentets och kommissionens uppföljning av resultatet av konferensen.
Ministrarna informerades inom ramen för förfarandet i artikel 7.1 i EU-fördraget om läget vad gäller rättsstatsprincipen i Polen.
Förfarandet för Polen inleddes 2017 när kommissionen lade fram sitt motiverade yttrande om rättsstatsprincipen i Polen. Det omfattar en rad frågor gällande det polska rättsväsendets oberoende.
Det senaste hörandet av Polen i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget genomfördes i februari.
Kommissionen informerade ministrarna om utvecklingen sedan hörandet, bland annat om den reform av det disciplinära systemet för polska domare som genomförs av polska myndigheter. Polen fick möjlighet att göra en kommentar.
Rådet höll en riktlinjedebatt om Europaparlamentets förslag till översyn av EU:s regler för val till Europaparlamentet för att ge politisk vägledning för det fortsatta arbetet med detta ärende.
Ministrarna uttryckte olika åsikter och kommenterade både de förslag till ändringar som de skulle vilja se förverkligade i EU:s vallag och de förändringar som de ansåg vara svårare att genomföra.
Flera ministrar noterade att det förelåg ett generellt stöd för insatser för att öka valdeltagandet i EU-valet och stärka valets demokratiska legitimitet.
De viktigaste politiska och rättsliga utmaningar som medlemsländerna pekat på rör förslagen om en EU-omfattande valkrets som bygger på gränsöverskridande kandidatlistor och ett förfarande med toppkandidater för valet av ordförande i EU-kommissionen. Medlemsländerna uttryckte också tveksamhet mot olika förslag om att harmonisera valförfarandet i hela EU och framhöll att man måste visa flexibilitet och respektera valförfarandena i de enskilda medlemsländerna, förfaranden som ofta har många år på nacken och har sina rötter i historia och tradition.
Några medlemsländer pekade på de ändringar av EU:s vallagstiftning som man enades om 2018 och uttryckte en förhoppning om att de snart skulle kunna träda i kraft.
Under punkten Övriga frågor informerade kommissionen ministrarna om sitt meddelande om kontrollen av efterlevnaden av EU-lagstiftningen som lades fram den 13 oktober 2022.
I meddelandet beskrivs hur kommissionen har utvecklat sitt arbete med att kontrollera efterlevnaden, från förebyggande åtgärder till påföljder, för att säkerställa att människor och företag kan dra nytta av de gemensamt överenskomna reglerna i EU.