"Vi använder kakor för att förbättra din besöksupplevelse. Nödvändiga kakor krävs för grundläggande funktioner på rådets webbplats. Icke nödvändiga kakor hjälper oss att ta fram rapporter med anonymiserad och samlad statistik för att bättre tillgodose dina behov.
Med ditt tillstånd kommer vi att använda kakor för att ta fram aggregerade anonyma data om besökarnas besök på webbplatsen. Vi använder dessa data för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.
Rådet inledde förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 20–21 oktober genom att diskutera ett utkast till kommenterad dagordning.
Vid Europeiska rådets möte kommer EU-ländernas ledare att åter diskutera Rysslands anfallskrig mot Ukraina och följderna av kriget. Man kommer också att behandla läget vad gäller energiförsörjningen i EU samt ekonomiska frågor.
När det gäller EU:s yttre förbindelser kommer Europeiska rådet att behandla förbindelserna mellan EU och Asien, förbereda toppmötet mellan EU och Asean och hålla en strategisk diskussion om Kina. Man kommer också att gå igenom förberedelserna inför FN:s klimatförändringskonferens i Sharm ash-Shaykh (COP27) och inför den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald i Montreal.
Inom ramen för den årliga rättsstatsdialogen höll ministrarna en övergripande diskussion som främst handlade om den huvudsakliga utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen i EU.
Debatten var uppbyggd kring fyra pelare: rättssystemet, ramverket för korruptionsbekämpning, mediepluralism och andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Man utgick från kommissionens rapport om rättsstatsprincipen, från den 13 juli 2022, som för första gången innehåller särskilda rekommendationer till medlemsländerna.
Syftet med rådets rättsstatsdialog är att föra en öppen och konstruktiv debatt om läget för rättsstatsprincipen i hela EU, med full respekt för principerna om objektivitet, icke-diskriminering och likabehandling av alla medlemsländer.
Landsspecifika aspekter kommer att diskuteras vid allmänna rådets möte i november. Fokus kommer att ligga på följande fem medlemsländer: Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Sverige.
Jag anser att diskussioner i detta format gör att vi kan föra en verklig politisk debatt i en positiv och konstruktiv anda. Dialogen i rådet underlättar inte bara utbytet av god praxis utan även av kritiska anmärkningar och vi bör vägledas av båda dessa när vi vidtar åtgärder som rör de känsligaste aspekterna av rättsstatsprincipen.
Mikuláš Bek, Tjeckiens minister för Europafrågor
Ministrarna diskuterade uppföljningen av konferensen om Europas framtid.
Diskussionen inriktades på den möjlighet som fördragen ger att genom övergångsklausulerövergå från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet i rådet, och på konferensrelaterade initiativ i talet om tillståndet i unionen och i kommissionens ”avsiktsförklaring” som innehåller centrala initiativ för 2023. Ministrarna informerades också om åtgärder där rådet skulle kunna agera på egen hand som föreslagits inom ramen för konferensen.
Vid debatten om uppföljningen av konferensen menade ett antal ministrar att man i detta skede bör prioritera uppföljningen av det stora flertalet av förslagen och initiativen från konferensen (uppskattningsvis 95 %) som kan genomföras med hjälp av alla möjligheter som ges inom ramen för de nuvarande fördragen.
I frågan om att genom övergångsklausuler förlänga förfarandet med omröstning med kvalificerad majoritet i rådet framfördes olika åsikter. De flesta ministrarna var öppna för att överväga användningen av övergångsklausuler på vissa områden, från fall till fall. Flera ministrar menade att det behövs ytterligare utvärderingar innan de kan uttrycka en detaljerad ståndpunkt i den frågan eller fatta beslut i ärendet.
Ministrarna välkomnade kommissionens plan att föreslå ett antal lagstiftningsinitiativ som uppföljning av konferensen, i linje med kommissionens, parlamentet och rådets åtagande i samband med att arbetet med konferensen inleddes.
Ordförandeskapet informerade också ministrarna om förberedelserna inför det feedbackevenemang som planeras äga rum den 2 december.
Syftet med konferensen var att engagera medborgarna i en diskussion om vår gemensamma framtid och vad som är viktigast för dem. Det är nu dags för EU:s institutioner att visa att vi har lyssnat på dem. Rådet är fast beslutet att medverka i denna process.
Mikuláš Bek, Tjeckiens minister för Europafrågor
Ministrarna gjorde en lägesbedömning av förbindelserna mellan EU och Storbritannien, med fokus på genomförandet av utträdesavtalet, särskilt protokollet om Irland/Nordirland.
EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič informerade ministrarna om den senaste utvecklingen efter den brittiska regeringens beslut i juni 2022 om att införa lagar där centrala delar av protokollet inte tillämpas och dess svar på de pågående överträdelseförfarandena den 15 september 2022.
Ministrarna bekräftade sitt stöd för EU-kommissionens förhållningssätt. De upprepade särskilt unionens vilja att på ett konstruktivt sätt diskutera en förhandlingslösning, inom ramen för protokollet, på svårigheterna med att genomföra det i praktiken.
Som en del av den årliga lagstiftningsprogramplaneringen förelade kommissionen rådet 2022 års strategiska framsynsrapport och sin avsiktsförklaring inför utarbetandet av kommissionens arbetsprogram. Ministrarna redogjorde för sina synpunkter på de viktigaste prioriteringarna för nästa år och de initiativ som enligt dem behövs mest.
Det tjeckiska ordförandeskapet presenterade för ministrarna sina övergripande prioriteringar för hela mandatperioden och de prioriteringar som faller inom ramen för allmänna rådets ansvarsområde.
Rådet har formellt antagit ett beslut om att ge ytterligare 5 miljarder euro i brådskande makroekonomiskt stöd till Ukraina. Detta ekonomiska stöd kompletterar annat EU-stöd till Ukraina på det humanitära området, utvecklingsområdet, tull- och försvarsområdet.
Jag anser att diskussioner i detta format gör att vi kan föra en verklig politisk debatt i en positiv och konstruktiv anda. Dialogen i rådet underlättar inte bara utbytet av god praxis utan även av kritiska anmärkningar och vi bör vägledas av båda dessa när vi vidtar åtgärder som rör de känsligaste aspekterna av rättsstatsprincipen.